Vid plenum plerorum på Riksalen sistl. T:sdag
då, på sätt vi redan omtelat, S ändernes förslag till
växelsladgs förekom, upplästes äfven H. Majst Ko
rungens svar å följande R. Siänders lagförslag:
1:o ang. Domstols skyldighet att ej vägra sökt
lagfart å köp, skifte eller gåfva, dertöre att före-
gående öfverlåtelse icke blifvit serskildt lagfaren;
men att i uppbuden och fastebrefvet iataga hvad
som till upplysning om förloppet kan behöfva an-
märkas. Kongl Maj:t vägrade härtill sanktion,
men förklarade sig sinaad, att låta ämnet ankomma
på närmare granskn ng i sammanhang med nya Ci
villagen. 2:0 ang. upphäfvande af 4 5 6
i 17 kap. Ärfda-Balken samt Förordningen d. 19
Aug. 1762 ang. u:vidgad Testamentsfrihet efier Stats-
Rätt. Kongl. Maj:t förklarade detta förslag särde-
les ingripande i arfs- och testamentslagen, samt
att det ej borde skiljas från den allmänna gransk-
ningen af Civil-lagen i sin helhet. 3:o ang. utfär-
dandet af ex allmän författning hvaruti skulle stad-
gas hvad både till soknemäns nybyggnads-skyldig-
het hörer och till kyrkoberdes reparations- och
underhbålls-skyldighet täknas,? och bvartill Stän-
derna aflemnat ett utförligt förslag. Kongl. Maj:ts
beslut deröfver anse vi oss böra erdagrannt införa:
Detta har Jag tagit i öfvervägande, sedan Stats
Rådet cch Högste Domstolen deras utlåtanden äf-
gifvit. De föreskrifter, som nu gällande Lag, 26
Kap. 2 S Byggningabalken, i hufvudsaklig öfver-
ensstämmelse med äldre stadganden, innefattar der-
om, att de så kallade laga husen vid prestgård
å landet skola, färdiga med tak och innanrede, af
socknemännen antvardas Kyrkoherden, hvilken
sedan är skyldig hålla dem vid makt med egen
kostnad, men att, när de af ålder och bruk, och
ej af prestens vanrykt förfalla, socknemännerne
skola dem bygga och bättra på deras kostnad, ut-
staka i enkla och tydliga ordalag så bestämda grän-
sor emellan Församlingarnas och Kyrkoherdarnes
byggnads- och underhålsskyldighet, att i hvarje
förekommande fall, pröfningen icke bör blifva svår
eller invecklad. Att i lagen införa ytterligare be-
stämmelser och omständligt uppräkna, hvilka sär-
skilta delar af underhålls- och byggnadsbestyret
bör åligga den ene eller andre, befarar Jag kunna,
genom omöjl:gheten att vid ett sådant uppräknan-
de undvika all tvetydighet eller ofullständighet;
snarare föranleda än afvärja tvistigheter och Jag
anser Mig derföre böra vägra bifall till hvad af
Eder härutinnan blifvit föreslaget.
4:o0 ang. utfärdandet af en författning hvarigenom
stadgades:
1) Då den, hvilken för öfverträdelse, hvarå pen-
ningeböter följa, med undantag likväl af olofligt
tillgrepp, derom särskildt stadgadt är, blifvit tillta-
lad och af ågången kallelse till domstol erhållit
behörig del, derefter å nyo begår enahanda förbry-
telse, förr än ansvaret för den förra är undergån-
get, bör på nytt samma ansvar för senare förbry-
telsen ådömmas.
2) Den svårare bestraffning Lagen för återfall i
vissa brott utsätter, skall icke ådömmas för förny-
ad förbrytelse, som begås medan förra målet ankom-
mer på Domarens pröfning, om än de deri ådöm-
da böter blifvit för talans fullföljd mnedsatte, utan
först då äga rum, när, på sätt Kongl. Förklaringen
den 23 Mars 19807 i g:de punkten innehåller, det
för förra resan ådregna straffet blifvit i alla delar
fullbordadt, innan samma brottslighet å nyo föröf-
vades. (
3) Böter skola ej uttagas ur den pliktfälldes
sterbhus.
Kongl. Mej:t ansåg sig icke heller kunna bifalla
denna begäran,
Regeringen har nyligen till Ridd. och Adeln af-
låtit en skrifvelse med svar på. de beslut, hvilka Ridd.
och Adeln fattat vid denna Riksdag, angående än-