-—-—R AA VE SPA
Fiiherre v. SCHULZENHEIM D. ansåg nödvändigt
att Ridd. och Adeln anvmeodsde Er Grefven och
Land:marskalken at! iemte de öfrige Talmännen
anbå la om prolongation af Riksdagen. Det vore
nu ej samma förbållagde som vid föregående Riks-
dagar, hvilka varit uppskjutna till dess Talmännen
anmält att alla göromål voro afslutade. Nu der-
emot hade Rikets Stäcder redan uti November må-
nad förlidet år anhållit att Kouvgl. Möaj:t måtte
till Riksdagens afb!åsavde utsätta någon dag emel-
lan den 17 Dec. och Julii. Detia afslogs då af
Korgl. Maj:t, och Riksdagen, fortgick till uti Mars
månad d.å., då Landtmarskalken och Talmänven be-
gärde att Riksdagen ännu någon tid måste få fortfara
Korg!. Moaj:t förklarade vid detta tillfälle sin Nådiga
önskan vara att Riksdagen måtte slutas uti April må-
zad, Den sista April anhöllo Lavdtmarskalk och Tal-
män ånyo det Kongl. Mej:t täcktes prolovgera Riksda-
gen till d:n 20 Maj, till hvilken tid man trodde al-
la ärenden kunva medhinnas. I följd bäraf bestäm-
de-Korgl. Maj:t den 20 Maj till Riksdagens afblå-
sande cch talaren var öfvertygad att om ej Tal-
mänren inkomma med en sådan anhållan som den
ru föredragna, skulle Riksdagen ock på den utsatta
dagen upplösas. :
Landtmarskalkens proposition, om Ridd. och A-
deln beslöt, att Hr Grefven, jemte öfrige Talmän
måtte hos Korgl. Maj:t i underdånighet anhålla om
Riksdagens prolongerande till den 22 dennes, be-
svarades med ett, som vi tyckte enhälligt nej!, hvar-
efter. Grefve HORN förnyade den förut gjorda
frareställnirgen att Hr Grefven ech Latidimarskal-
ken endast skulle för Kongl. Maj:t anmäla att Riks-
dagsgöromålens afslutände ej kunde medhinnas till
den 20. Häruti förenade sig Frih. SCHULZEN-
HEIM samt begärde Landtmarskalkens proposition
härå, hvilken dock Grefve FRÖLICH ausåg öf-
verflödig, emedan detta ålåg Landtmarskalken utan
uppdzag af Ståndet. i i
Landtmarskalken öfvergick till dagordningen och
föredrog LagUtskottets betätkande rörande lagen
för iorikes växlar, hvilket utan diskusson bifölls.
Hrr Dalman och Cederschöld armälte till proto-
kollet sina reservationer emot inrikes växellagens
skiljarde ifrån den utrikes, hvilken talarse ansågo
vara ej af Ekonomisk, utan af civillags natur.
Samma Utskotts betänkande: öfver Hr Stuarts
C. motion om en gemensam lag för ina- och utri-
kes vex!ar begärdes ytterligare på bordet af Brr
Riben och Lagerheim. Grefve Frölich och
Grefve Horn övskade att de, som begärt bordlägg-
ningen, måtte återtaga demna bezäran, men då det-
ta ej skedde, ville Hr Cederschöld antieipationsvis
yttra sin erkänsla för de grundliga anmärkningar
emot betänkandet, hvilka talares ej. betviflade skul-
le blifva en följd af denna bordläggning. Det mun-
tra sorl, som följde på desna förklaring tycktes be-
visa att Ridderskapet och Adelns pluralitet delade
Hr Cederschölds förhoppningar.
Grefve Frölick D. väckte en motion derom, att
Koöngl. Kungörelsen af d. 7 Aug. 1816 angående
förhållandet med wvexlar i Svenskt mynt, som å
utrikes ort äro dragne på i Riket wvistande man,
samt Kongl. Kungörelsen d. 7 Moji 1817 angående
hvad iakttagas bör i anseende till vexlar och in-
visningar, ställde att betalas i Svenskt mynt för
utländsk mans räkning, varda förklarade utan all
vidare kraft och verkan, och att med underdånig
anmälan derom till erhållande af nådig sanktion,
R. St. derjemte framföra deras underdåhiga önskan
att Kongl. Ma:jt ju förr dess heldre, och oberoende
af blifvande ny lag för U:rikes vexelrörelsen, tick-
tes återkalla eller förändra de öfriga ekonomiska för-
fattnngar hörande till vexelköps kovotrollerande och
mäklare-ordning, som efter nu inträdde förändrade
förhållanden befinnas olämplige eller öfverflödige,
Plenum i Bonde-sStåndet den 23 April 1835.
(Slut från Lördagsbladet),
PETTER JÖNSSON från Jönköpings Län yttrade att
det .vore en giffen sak, att upplåning måste skei anseende
till för handen varande statsbrist och till omsättning af
R:gs-kont. redan upptagne lån. Adeln och Preste-St. bade re-
dan beslutit upplåning med kapitalrabatt, dock Preste
Ståndet, med villkor, att ej mera skulle betalas än som
svarade mot 5 procent årlig ränta å det verkligen erhåll-
na kapitalet, Efter Bonde-Ståndets beslut skulle lånas
mot 5 precents ränta. Striden fördes nu således blott om
ord, utan att den någonsin kunde få verkligt inflytande på
beloppet af betalningen i ränta och kapital, beräknad för
hela upplåningstiden; Men då det sannolikt kan öppna
flere utvägar för Riksgaldskontoret att: erhålla lån mot
Kapitalrabatt på lika eller förmånligare villkor zn 18,