Alla dessa personers röster bestämmas dels af fruktan att förlora sina platser i parlamentet och dels af intresset för poster, som de antingen innehafva eller önska erhålla. De skola använda alla sina bemödanden för att plåstra tillsammans en förlorad Minister; de skola förena sig med en kombination af justemilieu, som skulle göra några intriganters lycka, och förstöra landets förboppningar. Deskola sacsmansätta ett nytt kabinett, i hvilket man kan hålla bundra mot ett, att vi, män af folket, icke skola fipna en envda Icdamot, som behjertar våra iotressen och vill göra oss rättvisa. Jag tadlar derföre icke cheferne för det liberala eller Whig-partiet. Jag känner tvärtom hwilken tacksamhet vi 3.0 dem skyldiga; men hvad kunna de göra med biträde af ett sådant system? De kunna icke bryta med Aristokratien, till hvilken de flesta höra; de tunna icke bjuda hofvet spetsen, hvilket, på det sätt sakerna stå, kan förjaga en minister, när det fiuner för godt, utan att gifva något skäl derföre; och sedan det störtat landet i oro och Fförvirring, draga sig undan, utan att behöfva frukta något straff för sina intriger. De kunna icke uträtta någonting stort i Underhuset, sådant det1a ru är sammassatt; de kunna icte arbeta jör våra verkliga intressen, om de också upprigtigt stulle instämma i våra fordringar; de kunna i detta underhus icke räkna på annat än en osiker ko2lition, under det att de ha emot sig den fasta massan af bestämda och samvetslösa fiender till all r.form. Våra vänner utgöras af mivoriteten och af den öfriga oppositionen, som vid första förändring skola bilda den ministeriella härsmakten, och som består af personer, för hvilka landet icke kan hysa något förtroende, emedan de inkommit i Pariamentet under fa!ska förevänvingar, vunnit oss ger nom löften om energiska åtgärder och köpt sina patser genom löften om reformer, men hvilka de 3 ömt sedan de aflagt sin ed i huset. Men de, öfver hvilka vi hafva största skäl att att beklaga oss, som hvarje hederlig man måste i.dla, som hvarje modig menniska mäste förakta, det är dessa 40 eller 50 såkallade liberala, som änxu icke uppenbart öfvergått till fienden. Dessa forruttnade ledamöter, äro den verkliga orsaken ti alla våra olyckor. Sannolikt skola de göra bildandet af en god minister omöjligt. Det är dem an måste tillskrifva återupprättandet af en usel styrelse, i hast sammansatt af svaga menniskor, af impopulära ministrar, och af eländiga reformister, och äfven i deras händer skall denna minister b ott äga ett korrt och öfvergående bestånd; de skola snart återföra Tories, och detta skamliga ok skall förlängas till landets olycka och förderf. Hvad botemedel gifves deremot? Folket måste vara på sin vakt; det måste åtminstone fordra af sna representanter, att de uppföra sig som män af heder, om de icke verkligen äro det. Folket bör hafva uppmärksamma ögon på allt, som sker inom Parlamentet. Vi behöfva en god metion af Ar tlume, eller af Hr OConnell, för att skilja den gosa säden från agnarne, och visa landet hvilka som s:0 dess sanna vänner; och då må folkets blickar oupphörligt bevaka dessa vscklande sinnen, som sända sig efter alla vindar, och lyda hvarje segrare. Framför allt måste man vara uppmärksam få Jen nya mirister, som blifvit oss lofvad, om den ens kan bildas; man bör strängt gifva akt på dess uvpförande, och fruktan, att göra det för henne omöjligt att styra, bör icke återhåila hvarken våra arningar eller vårt motstånd. Vi må ej frukta att den förenar sig hel och hållen, eller till en del, ned de moderata Tories, med hvad man kallar bofsets liberala. Om dessa räcka hvarandra handen, å mycket bättre för landet: det skall då endast bafva öppna fiender. Må folket då förena sig omkriog sina verkliga vänner, omkring dem, som icie vilja utbyta sin sjelfständighet mot usla emben, som hvarken hafva lystnad efter, eller måvända skicklighet till offentliga värf, men som allt.d äro färdiga att strida för reformernas stora sak Göteborg den 9 Maj Årgartyget Amiral Platea afgick i dag härifiån till Stockholm med Pas-agerare, och i öfrigt så mycket gods fartyget kunde taga. KL a, SE t— der