blifvit smittad af oligarchiens egoism, fördomar och
kasthögfärd, eller af maktens tjusning afledd ifrån
sitt sträfsande för det ailmänna bästa, har ban til-
lika på ett så mästerligt sätt skildrat de hinder,
som reformernas framgång har att besegra uti det
inflytande denna aristokrati utöfvar på umgängsto-
nen, och i följd deraf, på tänkesättet bos en stor
del af medelklassen och dem, som nu hafsa majo-
riteten i sina bänder, att det måste läsas med hög-
sta intresse. Vi införa derföre här ett utdrag der-
af. Ett och annat kan finna sin tillämpning äfven
utom England; men den största märkvärdigheten
ligger utan tvifvel deri, att Författaren är
en man som beklädt ett af de högsta embeten uti
sjelfva aristokratiens förlofvade land, och sjelf är
-en medlem af dess församling:
Den Engelska Adeln utgör icke vår enda Ari-
stokrati; egentligen taladt är hon blottsdess grund. Tiil
dem, som bära en adelig titel, bör man lägga he-
la deras slägt, aila dem, som lefva i deras umgänges-
krets, som hafva samma anspråk, och som stundom
åtnjuta samma privilegier.
?Euligt Konstitutionen eger älsta sonen af en
Pär ensam arfsrätt till sin fars prerogativer, hvil-
ket skulle betyda, att dess öfriga ättlingar återgin-
go till folkmassan. Det är ganska sannt i anseen-
de till de lagliga rättigheteraa, men det är alde-
les falskt om man tager i betraktande den politi-
ska ställningen, och de inrotade plägsederna. Det
är obestridligt, att enligt våra visa inrästningar,
födes en Pärs älsta son allenast till lagstiftare, se-
nator och domare, att han ensam, huru stora hans
laster och okunnighet än må vara, har till följe
af sin födsel full rättighet att afgöra alla stora
olitiska och lagstiftningsfrågor, att öfverse alla
U:slag af landets domstolar, och att döma i sista
instansen öfver sina medborgares frihet, egendom
och lif. Dessa vigtiga funktioner äro så förenade
med hans person, att de äro oberoende af hvarje
vanlig oskicklighet. Han kan hafva begått ett
broit, och blifvit deporterad, en förfalskning, och
dertöre stått vid skampålen, ett bedrägeri, och der-
före blifvit dömd till fängelse; men den dag då
hans straff går till ända, återtager han sin. plats
vid Lord Kanslerens eller Eckebiskopens af Canter-
bury sida, och öfrerändakastar genom sin röst
en plan till reform i sät:et att skipa den lag han
trotisat. I en nyligen förefallen fråga, har man
sett en Pär sätta sig emot en Bill af deta slag,
emedan den förnärmade ea enskild domsrätt, som
tillhörde den ädle Lorden. Det fordras i dyhka
fall en Parlamentsakt, för att frånotaga en Pär dess
ärfteliga funktioner; och för en Irländsk Pär, som
blifvit öfverbevist om att hafva emottagit pennin-
gar, för att fälla en orättvis dom i ea sak, var det
nödvändigt att en serskild akt utfärdades för att
förhindra hocom att framdeles döma; men han
fortfor icke destomindre att yttra sig och rösta
öfver alla lagfcågor.
Alla dessa vigtiga och dyrbara privilegier, men
hvilka på samma gång äro så orimliga och stö-
tande, tillhöra visserligea, strängt räknadt, endast
Pärens älsta son, men de öfriga af familjen äro
icke destomindre lika främmande för massan af
folket. Jemlikheten existerar visserligen i lagen:
De söner af Pärer, som icke ega försttöds!orättens
privilegier, stå väl såsom de öfrige medborgarne
under allmänna lagen; de betala samma utskylder
som deras grannar; de kunna icke under hjulen
af sine vagnar ostraffadt krossa bönder och bor-
gare; men Pärerna kunna det icke heller. Men
med undantag af rättigheten, att sitta i Öfverhuset,
och att ej kunna bysättas för skuld, hvem kan
val påstå att det gifves en bestämdare : åtskilnad
emellan en Lords älsta son, och dess öfriga barn,
än emellan en rik och en fattig? Alla tillhöra
samma kast. Alla utgöra ett gynnadt slägie, bå-
de inför styrelsen och i sammanlefnoaden; alla åt-
njuta fördelar, främmande för oss, som äro af det
ringare slage!; med ett ord alla bilda deuna tal-
rika aristokrati de facto, som existerar i trots af
de privilegier, som lagen endast tillerkändt aristo-
kratien de jure.
Samma anmärkning gäller i anseende till alla
dem, som; till följe af deras förmögenhet eller:
uppfostran, lefva ihop med de adeliga familjerna.
De hafva tillträde till samima kretsar; de hafva del
i samma vördnadsgärd hos dem, som lyda rangens
fördomar, och ännu mera slafviskt hörsamma
modets lagar; de finna alla vågar, som leda till
makten, öppaa för deras ärelystnad; de tyckas vara
födda i detta tillstånd af politisk supremati, som
2 Il -— PAL