Alla dessa personers röster bestämmas dels af
fruktan att förlora sina platser i parlamentet och
dels af intresset för poster, som de antingen inne-
hafva eller önska erhålla. De skola använda alla sina
bemödanden för att plåstra tillsammans en förlorad
Minister; de skola förena sig med en kombination
af juste- milieu, som skulle göra några intriganters
lycka, och förstöra landets förboppningar. Desko-
la sacsmansätta ett nytt kabinett, i hvilket man kan
hålla bundra mot ett, att vi, män af folket, icke
skola fipna en envda Icdamot, som behjertar våra
iotressen och vill göra oss rättvisa. Jag tadlar der-
före icke cheferne för det liberala eller Whig-par-
tiet. Jag känner tvärtom hwilken tacksamhet vi
3.0 dem skyldiga; men hvad kunna de göra med
biträde af ett sådant system? De kunna icke bryta
med Aristokratien, till hvilken de flesta höra; de
tunna icke bjuda hofvet spetsen, hvilket, på det
sätt sakerna stå, kan förjaga en minister, när det
fiuner för godt, utan att gifva något skäl derföre;
och sedan det störtat landet i oro och Fförvirring,
draga sig undan, utan att behöfva frukta något
straff för sina intriger. De kunna icke uträt-
ta någonting stort i Underhuset, sådant det-
1a ru är sammassatt; de kunna icte arbeta
jör våra verkliga intressen, om de också upprigtigt
stulle instämma i våra fordringar; de kunna i det-
ta underhus icke räkna på annat än en osiker ko-
2lition, under det att de ha emot sig den fasta
massan af bestämda och samvetslösa fiender till all
r.form. Våra vänner utgöras af mivoriteten och
af den öfriga oppositionen, som vid första förän-
dring skola bilda den ministeriella härsmakten, och
som består af personer, för hvilka landet icke kan
hysa något förtroende, emedan de inkommit i Par-
iamentet under fa!ska förevänvingar, vunnit oss ger
nom löften om energiska åtgärder och köpt sina
patser genom löften om reformer, men hvilka de
3 ömt sedan de aflagt sin ed i huset.
Men de, öfver hvilka vi hafva största skäl att
att beklaga oss, som hvarje hederlig man måste
i.dla, som hvarje modig menniska mäste förakta,
det är dessa 40 eller 50 såkallade liberala, som än-
xu icke uppenbart öfvergått till fienden. Dessa
forruttnade ledamöter, äro den verkliga orsaken
ti alla våra olyckor. Sannolikt skola de göra bil-
dandet af en god minister omöjligt. Det är dem
an måste tillskrifva återupprättandet af en usel
styrelse, i hast sammansatt af svaga menniskor, af
impopulära ministrar, och af eländiga reformister,
och äfven i deras händer skall denna minister
b ott äga ett korrt och öfvergående bestånd; de
skola snart återföra Tories, och detta skamliga ok
skall förlängas till landets olycka och förderf.
Hvad botemedel gifves deremot? Folket måste
vara på sin vakt; det måste åtminstone fordra af
sna representanter, att de uppföra sig som män af
heder, om de icke verkligen äro det. Folket bör
hafva uppmärksamma ögon på allt, som sker inom
Parlamentet. Vi behöfva en god metion af Ar
tlume, eller af Hr OConnell, för att skilja den go-
sa säden från agnarne, och visa landet hvilka som
s:0 dess sanna vänner; och då må folkets blickar
oupphörligt bevaka dessa vscklande sinnen, som
sända sig efter alla vindar, och lyda hvarje segrare.
Framför allt måste man vara uppmärksam få
Jen nya mirister, som blifvit oss lofvad, om den
ens kan bildas; man bör strängt gifva akt på dess
uvpförande, och fruktan, att göra det för henne
omöjligt att styra, bör icke återhåila hvarken våra
arningar eller vårt motstånd. Vi må ej frukta att
den förenar sig hel och hållen, eller till en del,
ned de moderata Tories, med hvad man kallar bof-
sets liberala. Om dessa räcka hvarandra handen,
å mycket bättre för landet: det skall då endast
bafva öppna fiender. Må folket då förena sig
omkriog sina verkliga vänner, omkring dem, som
icie vilja utbyta sin sjelfständighet mot usla em-
ben, som hvarken hafva lystnad efter, eller må-
vända skicklighet till offentliga värf, men som all-
t.d äro färdiga att strida för reformernas stora sak
Göteborg den 9 Maj Årgartyget Amiral Pla-
tea afgick i dag härifiån till Stockholm med Pas-
-agerare, och i öfrigt så mycket gods fartyget kun-
de taga.
KL a, SE t— - der