det förslag till ärdring i 5 Kap. 1 S Missgerningsbalken, hvarmed J (RB. St.) inkommit till svar å Min i samma ämne till eder aflåtne proposition, förnämligast utgått från samma grundsats som propositionen, eller afskaffande af dödsstraff. Jag sätter likväl värde på Eder goda afsigt att vilja bibehålla det Kongl. Majestätet i helgd, då J, med dödsstraffets bibehållande, derjemte antagit särskilde gradationer, så i brottet, som i lagtillämpningen derför. Det är äfven att både önska och t:o att, genom den pröfningsrätt, som lemnas Domaren att taga brottets ratur i betraktande, utan att såsom hittills, vara nödsakad att hänföra alla brott under ett erda slags straff, eller det af lifvets förust, Domstolarne skola sällan dömma till döden för brott af detta slag, i hvilket fall Konuogen är i tillfälle att mellankomma, genom dess höga rätt att mildra straffet. För vår del hafve vi redan så ofta yttrat vår tanka i detta ämne, att vi nu så mycket hellre kunne undgå att vidröra de flerfalldiga anledningar till betraktelser som denua deduktien erbjuder åt läsaren. Deremot har Kongl. Maj:t afslagit: 1:o Ett förslag till förändring i sista mem. af 17 Kap. 5 S. Handelsbalken, om förmånsrätt för sjöfolk i skepp för lön under skeppets sista resa, samt för skeppsredare i gods som i skeppet är, för skeppslega, samt om förändring i sammanhang dermed, af I mom. 7 Y:o samma kapitel om förmånsrätt. Skälet för afslaget är, att R. St:rs förslag har brister som ej kunna afhjelpas förr än Handelsbalken i denna del blifvit fullständigt omarbetad i öfverensstämmelse med Sjölagen. : 2:0 Ett förslag, att part skulle vara berättigad efter viss tid från domstolarne kostnadsfritt åte:få dit ingifna protokoll och handlingar, hvaraf hufvudskrift finnes hos vederbörande embet smyrdighet att tillgå. 3:o Ett förslag, att gäldenär som afstår sin egendom till borgenärerne, oå lösgifvas sedan han besvurit bouppteckningen. Skälet är att det redan beror af domstoln att lösgifva gäldenär, då han visar att obeståndet endast tillkommit af olyckor. 4:o Ett förslag, att vid u:mätningar, förrättaren bör taga skriftligt bevis att invändning ej göres mot krafvet. 5:o Ett förslag, att i de mål hvarom i 3 . 14 Kap. Missg. Balken skiljes (smädeord mot föräldrar m. m.) icke anran än rätter målsegande må kära, så vida brottet ej sker å tid och ort som fridlyst är. Såsom skäl anföres samhbällets behof att upprät! hålla vördnaden mellan föräldrar och barn; och att den förolämpade ofta skulle, af medlidande för den brottslige, kunna föranledas att förbise samhällets fordran, samt slutligen, att lämpligaste tillfället att bedömma com någon inskränkning i allmänna åklagarerätten bör äga rum, blir under öfrerläggningen om en ny brottmålslag. (Man finner häraf att frågan om hvad som passerar inom hus mellan föräldrar och karn blifvit ansedt mera ingrigande i det bela af kiiminallagen, än frågan om 5 Kap. Missg. Balken. 6:o0 Ett förslag om upphörande af KämnersRätterna utom Stockholm och ärendernas omedelbara upptegande vid RådstufvuRätt, samt af LagmansRätter och RBaddaresynerätter. Afsloget i denna punkt stödjer sig på .en historisk motivering om Lagmansrätternes ålder, och att frågan dessutem snart (2?) kommer under pröfning 1 sammanhang med den nya civillagen. 7:o Ett alternativt förslag att i händelse Kämnersoch LagmansRätterna icke upphäfdes, dom ändock borde iullgöras i första instansen. Afslaget grundar sig på möjligheten för den medellöse rättsökanden, att i bebörig tid fullfölja sin talan. (Härvid ar märkes likväl, att lagen föreskrifver serskildt huru förhållas bör, när klagande icke orkar dom fullgöra). 8:o Ett förslag om upphörande af Öfver Domares skyldighet att anmäla hos Konungen och afvakia dess yttrande när skäl förekomma till skärpande af straff, äfs ensom när på gerningen någon beskrifven lag ej finnes. Den förra delen är bifalien, men den sednare afslagen. H. Maj:t Konungen gaf i går, i H. Maj:t Droitningens rum på Kongl. Slottet, en stor middag, dit ett hetvdlist antal höcre Embetsmän af CivilMin