stailan att Skånska Dragon-Regementet måtte tillå-
tas vid remonteringen anskaffa nummer-hästar af
hvilka färger som helst; och det på grund, som det
he er, af det milltäriska skäl, att ett tyngre ka-
valieri alltid (2?) ansetts böra vara remonteradt med
hästar af någorlunda lika färg; hvartill kommer att
til!gång på remonter af mörkare färger desto min-
dre inom. provinsen bör saknas, som de öfriga tven-
ne i Skåne förlagde Kavalleri Regementen få re-
monteras utan afseende å hästarnas färg, vid hvil-
ket förhållande någon betydlig svårighet eller kost-
nad icke kan ga rum för Rusthållarne vid Dra-
gon Regementet helst efter de af Regeringen vid-
tagne åtgärder till hästafvelns utvidgande och för-
bät:ring.
Vidkommande fsågan om förenkling af Armeens
bek äadnad, har Regeringen ansett denna fråga ut-
göra e!t kommandoärende (?) hvarom Kongl. Maj:t
i -genskap af Högste befälbafvare öfver krigsmak-
ten, enligt 7 S. af Reg. Formen äger att omedel-
barligen förordna, samt ansett Rikets Ständers
hemställan icke nu kunna till något serskildt be-
slut: föravleda, utan vill Kongl. Maj:t vid förekom-
m.nde fall i kommandoväg derå fästa det afseende.
som med trupparnas tjenstbarhet jemte möjlig hus-
hållning såväl för rust- och rotehållare, som för
Kongl. Maj:t och kronan, kan förenas,
Hvad angår den väckta frågan om tiden för sy-
ners anställande å rotetorpen samt närmare be-
stämmande af reparatioos-skyldigheten, har Rege-
rirgen icke funnit Rikets Ständers frawställniog
fordra någon åtgärd, sedan Regeringen genom bref
den 6 Dec. sistl. år derom förordnat.
Dessa Kongl. resolutioner på Rikets Ständers an-
draganden gifva anledsingar till åtskilliga beirak-
telser. Utan att söka afväga och utforska hvaruti
de militäriska skäl kunna bestå, som göra det nöd-
vandigare för ett tungt kavalleri att hafva hästar
af en färg, än afen annan, och huruvida dessa skäl,
som förmodligen ligga inom den högre krigskon- :
stens? område, hvilkea ej får uppeubaras för rust-
hillarne, kunna vara nog vigtiga för att förbise en
lndriog i de sistnämdes bördor; utan att ingå i un-
dersökning, om ordet alitidf kan anses vara bistoriskt
ristigt, då den för Skånska Dragonregementet gäl-
lande föreskrift först 1795 utfärdades; fäster man
sig egentligen vid den förklariug af grundlagens
mening, som deri förekommrr, angående komman-
domål. Regeriogsformen definierar deita ord på
tva stälen. I 4 7 säges: att dermed förstås sådana
ärenden, som Konungen i egenskap af Högsta Be-
fälnafvare öfver krigsmakten till lands och :sjäös,
omedelbarligen besörjer; och i 15 S, der skyldig-
heterna för Rådgifvarne i komsmandomål bestäm-
mas, omtalas blott de företag med armdeen och
flottan, som Konungen besluter. Det tyckes för-
öfrigt, efter allt vanligt språkbruk, vara gifvet, att
med kommandomål ej kani förstås annet än det, som
angår kommandot öfver armeen, d. v. . det tak-
tisva och disciplinära, hvilket ock fullkomligt öf-
ye ensstämmer med nys: citerade f. S. Då nu be-
kladnaden inom Indeldta armdeen icke omedelbarli-
gen besörjes af Kronan, utan af rust- och rothål-
Jare, synes oss en gemensam rätt vara för handen
hos Konung och Ständer, att besluta ang. skyldig-
hetens utsträckning e!ler inskränkning — och lika
rikiigt som det synes, att Indelta infanteriets lif-
mundering, då den bekostas af staten, måste till
sin beskaffenhet, utseende m. m. få bero af Ko-
nusgen, i StatsRådet, lika oegentligt måste det väl
va: a, att sedan denna kostzad genom en regerings-
åt.ärd år 1816 blef kastad på Rotbållare och än-
nu åligger dem till hälften, att påstå bekläd-
naden kan vara ett föremål, som Kungen i egen-
skap af högste Befälhafvare Pbesörjer?. Vi tro så-
lunda, att Rikets Ständer på goda skäl begärt för-
enkliog deri, och att ett särskilt beslut derom å
Regeringens sida hade varit för nationen lika väa-
tadt som kärkommet.
RN
Professor Fryxell har i går afton återkommit
från den resa för historiska forskningar, som han:
under ett års frånvaro från fäderveslandet företagit
till Danmark, Preussen, Polen, Bäjern och Neder-
— Regeringen har afslagit Rikets Ständers hem-