stailan att Skånska Dragon-Regementet måtte tillåtas vid remonteringen anskaffa nummer-hästar af hvilka färger som helst; och det på grund, som det he er, af det milltäriska skäl, att ett tyngre kavalieri alltid (2?) ansetts böra vara remonteradt med hästar af någorlunda lika färg; hvartill kommer att til!gång på remonter af mörkare färger desto mindre inom. provinsen bör saknas, som de öfriga tvenne i Skåne förlagde Kavalleri Regementen få remonteras utan afseende å hästarnas färg, vid hvilket förhållande någon betydlig svårighet eller kostnad icke kan ga rum för Rusthållarne vid Dragon Regementet helst efter de af Regeringen vidtagne åtgärder till hästafvelns utvidgande och förbät:ring. Vidkommande fsågan om förenkling af Armeens bek äadnad, har Regeringen ansett denna fråga utgöra e!t kommandoärende (?) hvarom Kongl. Maj:t i -genskap af Högste befälbafvare öfver krigsmakten, enligt 7 S. af Reg. Formen äger att omedelbarligen förordna, samt ansett Rikets Ständers hemställan icke nu kunna till något serskildt beslut: föravleda, utan vill Kongl. Maj:t vid förekomm.nde fall i kommandoväg derå fästa det afseende. som med trupparnas tjenstbarhet jemte möjlig hushållning såväl för rustoch rotehållare, som för Kongl. Maj:t och kronan, kan förenas, Hvad angår den väckta frågan om tiden för syners anställande å rotetorpen samt närmare bestämmande af reparatioos-skyldigheten, har Regerirgen icke funnit Rikets Ständers frawställniog fordra någon åtgärd, sedan Regeringen genom bref den 6 Dec. sistl. år derom förordnat. Dessa Kongl. resolutioner på Rikets Ständers andraganden gifva anledsingar till åtskilliga beiraktelser. Utan att söka afväga och utforska hvaruti de militäriska skäl kunna bestå, som göra det nödvandigare för ett tungt kavalleri att hafva hästar af en färg, än afen annan, och huruvida dessa skäl, som förmodligen ligga inom den högre krigskon: stens? område, hvilkea ej får uppeubaras för rusthillarne, kunna vara nog vigtiga för att förbise en lndriog i de sistnämdes bördor; utan att ingå i undersökning, om ordet alitidf kan anses vara bistoriskt ristigt, då den för Skånska Dragonregementet gällande föreskrift först 1795 utfärdades; fäster man sig egentligen vid den förklariug af grundlagens mening, som deri förekommrr, angående kommandomål. Regeriogsformen definierar deita ord på tva stälen. I 4 7 säges: att dermed förstås sådana ärenden, som Konungen i egenskap af Högsta Befälnafvare öfver krigsmakten till lands och :sjäös, omedelbarligen besörjer; och i 15 S, der skyldigheterna för Rådgifvarne i komsmandomål bestämmas, omtalas blott de företag med armdeen och flottan, som Konungen besluter. Det tyckes föröfrigt, efter allt vanligt språkbruk, vara gifvet, att med kommandomål ej kani förstås annet än det, som angår kommandot öfver armeen, d. v. . det taktisva och disciplinära, hvilket ock fullkomligt öfye ensstämmer med nys: citerade f. S. Då nu bekladnaden inom Indeldta armdeen icke omedelbarligen besörjes af Kronan, utan af rustoch rothålJare, synes oss en gemensam rätt vara för handen hos Konung och Ständer, att besluta ang. skyldighetens utsträckning e!ler inskränkning — och lika rikiigt som det synes, att Indelta infanteriets lifmundering, då den bekostas af staten, måste till sin beskaffenhet, utseende m. m. få bero af Konusgen, i StatsRådet, lika oegentligt måste det väl va: a, att sedan denna kostzad genom en regeringsåt.ärd år 1816 blef kastad på Rotbållare och ännu åligger dem till hälften, att påstå beklädnaden kan vara ett föremål, som Kungen i egenskap af högste Befälhafvare Pbesörjer?. Vi tro sålunda, att Rikets Ständer på goda skäl begärt förenkliog deri, och att ett särskilt beslut derom å Regeringens sida hade varit för nationen lika väatadt som kärkommet. RN Professor Fryxell har i går afton återkommit från den resa för historiska forskningar, som han: under ett års frånvaro från fäderveslandet företagit till Danmark, Preussen, Polen, Bäjern och Neder— Regeringen har afslagit Rikets Ständers hem