MU LITE AA RILICIIG IA dINAVU ITIL VTI AUR 2 Ati at
Carl och Fredrik Stuart, äv JV Dahlman Hr Ha-
rald Hjärne och Hr P.G. Ceder schöld, hvilken sist-
nämnde fruktade att sjelfva Ståndets då varande
talrikbet kommer alt bo; efierverldenu göra det
fattade beslutet till en ironi.
Riksdagsmannen Anders Danielsson har anhållit
om rum i bladet för nedanstående artikel:
Till Redaktionen af Aftonbladet!
I anledning af Tit. anmärkningar i sist. Lörda-
gens bad, angående framwgången af flere högst vig-
tiga voteringar under denna Riksdag såväl i början
i Konstitut:ons-Utskottet, som sedan i Bondestön-
det, hvilka, såsom Tit. yttrat det, gernom ödets
besynnerliga skickelse råkat sammantråff. vid de
tillfillen då jag varit frånvarand:y utber jag mig,
ait genom Tit. blad få förkl.ra, inför den virdsde
allmänheten, som eger rättmätiga anspråk att un-
der värvarande förhållanden en hvar vald repre:
sentant gör sin skyldighet, samt inför mina kom-
mitienter: alt jag alldrig oftare varit frånvarande
vid vigtiga öfverläggningar i Konstitutions-Uiskottet,
än under den tid af sommaren, då jag af en svår
giktsjukdom nödgades att hålla mig inne, och till
det imästa var sängliggande; samt att vid det enda
mig kända tillfälls då min röst, eburu ganska o-
visst, möjligen kunnat inom det Utskottet förändra
resultatet af af någon votering, var jag aldeles
urståvdsatt att siödja mig på fötlerva. — Jag
afsade mig ock platsen i detta U:sitott då jag
märkte att min hälsas förbättrande gick långsamt,
och flera hafva gjort sammal!edes utan att vara,
sjuka. I öfrigt bar jag under riksdagens snart 16
månade;s långa sammanvaro varit hemrest, en enda
gång; och jag vädjar till hvarje redlig medborgares
omdöme om det kan anses obehörigt eller om det
ens kan utan enskildt välfärds åsidosättavde fordras,
att en representant inom de närande klasserna
skall längre än ett belt är uppoffra möjligheten att
se till sitt bus och hem cch sine välferds-angelä-
genbeter. Det ar dessutom allmänt bekant, att
den vigtiga lagfråga som förekom under min jul-
permission, med en aldeles öfverraskande hastighet
affärdades från . Uiskottet och likaså, att min röst
ingenting då kunnat förmå. Då jag denna Påsk,
med flera ståndsbröder reste bort öfver helgedagsar-
ne, skedde sådaut icke utan ett förutgånget aftal,
att de kände vigtige angelägenheter ic.e skulle Tfö-
rekomma för än i plenum följande Thorsdag: och
denna försäkran af Ståndets styrelse blef ock hål-
len. Det ärende som sedermera fästat en i vissa af-
seenden förtjent uppmärksamhet, och som af Bonde-
Ståndet afgjordes i plevum den 21 April, var då
helt och hållet för Ståndet obekast. Frågan hade
utgått från Riksgäldskontorets Kommis:ariat; flere
Ståndets nitiske och aktade medlemmar ibland Full-
mäktige och i Stats-Utskottet hade icke funnit i
den samma det ringaste, som kunde medföra någon
våda; cch det var blott vid en sträng jemnförelse
af skilnaden emellan den begränsade föreskriften,
att Riksgälgskontoret skuile fylla bristerna i de be-
räknade sStats-inkomsterne, med den obegränsade,
som uppkom gerom den nya ordställningen, att
Kontoret borde fylla de brister, som kunde uppstå
i Stats-utgifterna, som man fann sig hafva förbi-
sett ett oegentligt uttryck, hvilket likväl aldrig utan
det straff ärdsste förräderi mat grundisgarne, kan
leda till uppoffringar för nationen, och hvilket af
två Stånd behörigen anmärkts, samt nu gerom en
motion från Bonde-Ståndet anmält till förtydligan-
de, icke kan undgå allt rättas.
Jag hoppas alltså, att mitt handlingssätt, hvad
betraffar det formella af pligten att vara på min
plats, icke förtjenar att klandras eller medfört nå-
got menligt för sakernas gång: att jag, hvad åter
angår förmögenheterna attiöfrigt uppfylla det svå-
ra Riksdagsmannakallet, kan hafva lemnat myc-
ket att anmärka, medgifver jag deremot så myc-
ket heldre, som jag alltför ofta och med bekymmer
funnit buru den Pödets besynnerliga skickelse, hvar-
på Ti. fästat uppmärksamheten, tillintetgör alla
den enskildte representantens svaga och ounaderstöd-
de bemödanden,
Jag ber, att min vidlyftighet må ursägtas mg;
men jag har: trott det vara en pligt att upplysa
om rätta förhållandet.
Siockholm den 29 April 1835,
ÅA. Danielsson.