Den bekanta stortjufven Ole Pedersen Höjland sysselsätter annu mycket de Norrska bladen. Nyligen innehöll en tidning berättelse om de ovanliga åtgärder autoriterna vidtagit tör att försäkra sig om denne farliga person, Han är npemligen insatt i en serskild stenbusbyggning på öfra delen af Aggerhuus fästning, som förut varit använd till kruthus, blott har ett enda rum, och invändigt bar ett gallerverk af träd på något afstånd från murarne, så att det bildar en verklig bur. Här är fången fastslagen: vid en jernbeslagen träblack medelst tvänne fotlänkar af jern. Föröfrigt hafva de klädt på honom den största vanliga jernrustning, som nyttjas för fångarne. Ingången till rummet är försedd med dubbla jerndörrar och utanför står en post, som icke tillåter någon obehörig att nalkas tornet. På detta sätt tyckes det, att Höjland måtte blifva der han är, så vidt det någonsin blir möjligt att hålla denne vandrande riddare fängslad. Samma tidning berättar att allmänna missnöjet med det skydd Höjland hade fått, i ett bus nära landsvägen mellan Thronbjem och Christiania, tiltörigt en vid namn Ole Viste, visat sig alltför handgripligt, i det att fönster, dörrar och möbler derstädes blifvit af gramnarna sönderslagne och kastade om hvarannan. Blott köket, under hvilket Ole Höjland hade sin håla, lemnades orördt, förmodligen såsom en historisk märkvärdighet.