dagzarne. Rikets Ständers skyldigheter i beskatt-
ningsväg äro genom grundlagen bestämda. Stän-
derna skola fastställa huru särskilda summor af
anslagen skola till enskilda ändamål användas och
desse summor under bestämde Hufvud Titlar i
Riksstaten anslå (4. 62.). För oförutsedde händel-
ser böra Ständerne afsätta tvänne särskilda summor
f. 63. Desse medel må icke annorlunda användas,
än faststelit blifvit. (f. 65.) Ingenting berättigar
Nationens ombud, att på annat sätt anslå medel
till Statsverket, och således är hvsrje Riksgälds-
kontoret meddelad befallning att uplåna medel, för
att bestrida Statsutgifter utöfver de af Rikets Stän-
der fastställde Utgiftstitlar, en rea och tydlig olag-
lighet, en utstreckning af Rikets Stäaders myndighet
utöfver hvad grundlagen tillåter dem. Också hr
meningen icke kuanat vara sådan hos Höglofl.
Stats- Utskottet, ehuru det råkat att illa uttrycka
den. Utan all fråga är den gamla redaktionen,
som bott förutsätter, att. tllfälliga brister i de
af Rikets Ständer fastställda inkomsttitlarne borde
af Riksgäldskontoret Statsverket godtgöras, onk-
tad: äfven den, utur sträng synpunkt betraktad,
är opolitisk och origtig, mycket bättre, emeaan den
uttrycker verkliga meningen af föreskriften. Men
som, genom 1830 års hittefyndiga Riksdag, äfven
ett nytt slags Statsutgift påfanos, kallad förskotts-
ansla3 är det nu desse, som vålla, att uttrycket
icke i allt passar till saken, sådan denna råkat nu
mera blifva. Jag vill således ej för denua gång,
lägga mig emot, att den af Rikets-Ständer åt Rgs.
fullmägtige rseddelade föreskrift må grundas på den
nu antagna termen, att då Stats-Verkets utgifter
skulle öfverstiiga inkomsterne. skillnaden må från
Rgs-kontoret utbetalas?; oaktadt det väl vore tyd-
ligare att blott tala om bristerne i inkomstberäk-
ningen. Men jag anser, att det är RiksStåvdens
ovillkorlisa pligt att i sådant fall klart och bestämdt
uttrycka, att detta endast afser de af R. St. i Riks-
Staten gjorde utgiftsanslag; och jag föreslår ailtså
följande nya redaktion af den beslutade 103 f i Riks-
gäldskontorets Reglemente, neml,
Skulle för något år efter upprättadt bokslut,
de af Rikets Ständer i Riksstaten fastställde utgif-
ten för Statsverket öfverstiga inkomsterne, årets
öfverskott häri inbegripra, och skulle de för sed-
nare åren i Räntekammaren influtna öfverskottsme-
del icke göra tillfyllest att denna tillfållga brist
betäcka, åligge det då Riksgtldskontoret att 3 må-
rader efter derom erhållen del, hvilket meddelande
bör åtföljas af en specifik liqvid, utvisande bri-
sternes uppkomst och specialbelopp, tillhandahålla
Statskontoret en motsvarande summa.
Jag anhåller om remiss af detta förslag till
StatsUtskottet, för hvilket det icke lärer behöfva
fö.klaras hvarföre jag trott mig böra förutsälta,
att cj blott årets öfverskott, utan äfven de öfriga
influtne öfverskotten böra tagas i betraktande.
Stockholm den 27 Apr. 1834
4. Danielsson.