WI OS VvensKaAP ed, att. INaACnH iäu-NUc SKall KUODA
u:sde:kufva oss, emedan ingen fiende finnes, som
förmår, att uti vårt eget land uppställa en så stor
här magt som vi sjelfve, derest v: äro eniga och
bre edde att i öfvad massa möta honom. Är det
klot, att en sådan 0 verlägsenhet i massa, generelt
troet, icke kan finnas annorstädes än uti eget land,
så isåäse ock det ofelbara upprätthållandet af na-
tio-ens sjelfstävdighet ytterst stödja sig på nstio-
na b väpnisg ech på landiförsvar inom egaa Jan-
damärev. - Konsten, som frambringar artificiela
hj !pmedel för försvaret, kan i sia mon bidraga att
neisitta behofvet af den numerära öfverlägsenheten.
De.sa hjelpmedel kunna bättre beredas, högre upp-
b nges och fullständigare nyttjas då man strider i
eg-t land, än i ett främmande. Detta lägger ett
wigtigt skäl till i vågskålen för det inre Jandtför-
svaret, som alltså synes böra bli hufvudprincipen i
vårt försvar, så vidt man vill bygga detsamma på
en fullt osviklig grud.
Deaona princp sösderfaller sedermera i 2:ne huf-
vuddelar nemligen: 1:0 den, som innefattar armdens
o;ganisation, d. v. s. dess erfordel ga styrka och
ändamålsenliga sanmansättning at serskilda varven,
sat personalens bildning för ändamålet, jemte be-
stämmandet af huru sor stor del bör vara ståien-
de ( ärfvad, iodeldt m. m.), huru stor del af folk-
m-.ssan behöfver vara specielt öfvad och rörlig, ss mt
bu u stor del kan vara på en mindre fot o. s. v.;
2:0 den som innefattar de artific ea bjelpmedel,
hvilka böra eller kunna begagoas; såsom fästningar,
i egeoskap af depoter och maröverpunkter i stort,
jem:e hvad i öfrigt till ett inre, uthållande försvar
1 eget land kan böra.
Här begränsar nu sakernas natur hvad som till-
bör försvarsverkets ovillkorliga sda, inom hvilken
Ninsal åtskilliga grader af större eller mindre ange-
lässnhet serskildt äro att fiana.
Derefter inträder i betraktelsen en återgång till
de: andra huvudföremålet för försvarsanstalterne,
det ait skydda egendom m, m. Dervid märkes, att
netionens egodelar hättre skyddas om fienden icke
får intränga i landet, utan kan vid gränserna emot-
12:25 och besegras. Härtill fordras vida större
tiigångar, större biträde af de artificiela hijelpraed-
ler, flere fästningar a. m-., synnerligen för ett land
af stor vidd och vidsträckta gränser. Härtill for-
dres att en större del af armeen skall vara mera
lättrörlig, mera på stående fot. Härtill fordras,
för ett kustland, Flottor hvilka kusna befordra
kom munikationerne och understöjja ArsE-ns rö-
re!scr. Behofvet af en Skärgårds- flotta i en uibil-
ded ska!a, inträder der och intager ett utmärkt
vigtigt rum.
Går mean än vidare och vill försöka att helt och
hållet afhålla feuden från beträdandet af sina
grå sor, så uppstår, utöfver skärgårdsflottan och
än flere fästningar, bebofvet af en s. k. Sior Flet-
ta, till den storlez och styrka, att den kan med
ficeden mäta sig på alla punkter af de haf, hvilka
oOrmpifva gränserna. Denna slags Fiotta utgör ock i
och med detsamma ett medel att öfverflytta kri-
ge. ull fiendens land, derest man descult i öfrigt
eg:r erforderliga resurser; äfvensom den ock i all-
minhet är et medel att skydda den fria kommu-
miatiosen med andra länder, såvedes jemväl han-
dein m. m.,, hvadan den sälunda är att anse så.om
försvarsanstalternes slutliga fulländning.
Det är under aila dessa förhållanden klart, att
de krigs-och försvarsmedel, hvilka blott i ett fall
äv oumbärlige, likväl i alla kunna vara nyttige
och önskvärde att ega om tillgängarne så medgifva.
Mc äro tillgångarne härtill owllräcklige, så måste :
man söka det oumbärliga först.
Na frågas, kunna vi åstadkomma allt detta; är
laudets ekonomiska ställnirg och de Statsenslug
dena förmår lemna till försvarsverket, ar sådan be-
skafferhet, att kura bära kostnaderna för en dylik
fulländning; är, med ett ord, den egendom som
skall skyddas, mägtig att bira en sådan skydds-
kostnad? Svaras härtill nej, ,å följer derutaf, att
de indragningar, hvilka nödvändigheten föreskrif-
ver, företrädesvis måste ske inom den klass af be-
h.f, som är relativ, d. v. s. den, som blott afser
skydd af en egendom, på det att de absoluta be-
hofven, hvilka erfordras tör sjelfständigheteas upp-
rät;hållande, måtte kunna fyilas på sätt, atti
det a ojemförligt vigtigaste hänseeade innebara full-
Ingen lärer väl dessutom töreställa sig, att man
med flottor eller med gränsbefästningar kan alde-
ies utestänga en fieade från intränosnde i ett land.