vid Iogeniörkorpsen, ger åt hans omdöme i dessa
fall en ökad betydelse, som det redan äger ge-
nom föärtjensten af sjelfva framställningens klarhet
och sakritihet. Vi rekommendera derföre denna re-
servation högeligen hos våra Läsare. Den lyder
så!uada:
Att Stats-Utskottet uti förestående Betänkande,
som med blott en enda rös!s majoritet blifsit af
Ur:stottet antoget, i sjelfva verket tillstyrkt ett nytt
och obestämdt anslag, lärer vara uppenbart för en
hvar, som känner att 8:de Hufvud Titelns tillgån-
gar redan förut äro otillracklige för de dermed
afsedde ändamål. Det torde icke heller vara tve-
tydigt, att detta tillstyrkande jemvaäl är i dubbel
mitto formvidrigt, såsäl med afseende på Rikets
Ständers i hufvudfrågan förut fartede beslut, som
ock i afseende på den vådliga förblandning och
sammanbindningz detsamma innebär, af de olika fö-
remålen för Riks-Statens hufvudtitlar. Måste det
nemligen å ena sidan medgifvas, att arbetskarls
komaniernas vård och urderhåll tillbör 8:de Huf-
vud-Tiielns utgifter, så är det, å andra, lika be-
stämdt, att den inkowst, som en klok envändsing
af manskapets arbetskraft bör inbringa, måse kom-
ma samma Hufvud-Titel till godo. Är nu en ar-
betskarls dagsverke vid fästningsbyggnaden per me-
dium värdt t. ex. 12 sk. och kompanien kunna i
ruzd summa lemna t. ex. 60,000 dagsverken på å-
ret, hvilken summa naturligtvis beror af manska-
pets större eller mindre numerär, så blir följden af
Utskottets förslag, att 8:de Hufvud-Titen årligen
kontribuerar till den 3:dj;, en sumrsa af 15000
RBådr. förutom den tillökning i beklednadsslitning,
bevakningsiostnad m. fl faux frais, som måste upp-
stå då manskapet användes till fästning byggnad;
icke dervid förgitardes den, tvifvelsutan ganska he-
tydliga betalningen för manskapeis öfverbetingsför-
tjenster, som också i sådan händelse skulle drabba
8:de Hufvud-Titeln, och hvilket allt sammanlagdt
icke torde finnas för högt beräknaadt om det an:a-
ges till 333 procent af förenämde kalkylsunmma,
den der sålunda kommer att uppgå till cirka 20,000
Rör Banko, hvarmed siliså en förut otillräckligt
försedd Hufvud-Titel i sjelfva verket belastas till
H
I
rn NTA I RN
fördel för en anvan. Tages härvid ytterligare i be- :
traktande, för det första: att den administrativa
maktens obestridliga rättighet, att till Kungsholmen
eller Karlskrona förlägga så många arbetskompani-
er den för godt finner, icke kan inskränkas gevom
det i slutet af Utskottets förslag besynnerlig: nog
förekommande åberopandet af den Kongl. Anslags-
propositionen för Kungsbolms brefästnivg, allden-
stund en sådan myndighet i administra!iv väg icke
tillkommer Rikets Ständer, och emedan i öfrigt den
Kongl. Propositionen, så:om af Ständerne afslagen,
måste anses förfallen, samt sålunda icke mera kan
såsom kostnadsbegrän: nicg rätserxligt och fuilsiltigt
åberopas, allraminst i svar på en enskilt motior;
samt för det andra: att Utskottet i första rummet
tillstyrkt Rikets Ständer, att i underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:. undanröja anledningen till eo så-
den tydning af hvad i detta ämne blifvit åtgjordt,
som vore Kongl. Msj:t förhindrad att af 8:de
Hufvud-Titelns anslag för fångars vård, underhåll
m.m., disponera erforderliga medeliör arbetskarls-
koepaniens fortfarande användande vid fästa ngs
byggnadsarbetet, i fall denna sysselsättning skulle
finnas vara den mest ändamålsenligag så torde set
för mångens ögon finnas klart, att i Utskottets för-
slag verkligen innefattas ej mindre det mest obe-
gränsade, ehuru skickligt beslöjade anslagstillstyr-
kande, som vid denna Riksdag varit afgifvet, än
också, i händelse detsamma skulle af Rikets Stån-
der bifallas, ett prejudikat f alideles ny och egen
ert, ledande derhän, att den administrativa makten
skulle uti 8:de Hufvud- Titeln finna en inkormstkäl-
la och ett ofelbart medel till utförande af allt,
hvad med såkallade arbetskar!skompanier verikstal-
las kan, utan allt afseende uppå hvad den repre-
sentativa makten, rörande anslag för sådana ända-
mål, må besluta. Huravida ett sådant resuliat är
förenligt med Riiets Siändsis i Grundlagen be-
stämde rättigheter och skyldigheter, samt huruvida
Stats- Utskottet alltså i deita Betänkande fästat be-
horigt afseende på Rikets Ständers konstitutionella
rätt och värdighet såsom statsmakt, vill jag här
icke tillåta mig att bedömma. För min del har jag
reserverat mig emot Utskottets beslut och ansett,
att Utskottet bordt antaga Utgifts Afdelniagens för-
slaz, som var, att vidblifva det Utlåtande, hvilket
innefattas i Betänkandet N:e 429.
Till samma resultat har jag äfven trolt mig