med detsamma de facto bortskänkt all den kontroll, som kan ligga i rättigbeten att. bevilja eller afslå utgifter till vissa bestämda ävdamål. Om Regeringen äfven anvisade millioner utöfver den hestämda. statsregleringen, så skulle Riksguldskontoret ovillkorligen ersätta dem genom lån. Den lilla hake som bittiis legat i nödvändigheten af Ständernas sammankallande när brist uppstått bos Riksgäldskontoret , skulle derigenom helt och hället borttagas och den kontroll Ständerne åsyftat genom de i grundlagen intagna vilkoren för kreditivernss användande, vore genom tre tryckta rader 1 detia betänkande med ens bortsopad. Blott en visshet återstod, neml. att folket måste betala huru mycket som helst, utan annan regress i fråga om ensvarigheten, än till KonstitutionsUtrskottet och en ansvarighetslag, enligt hvilken Rådgifvarne icke behöfde annat äk en reservation till Stats Rådets protokoll, för att vara fria från all påiöljd. Det lärer således icke kunna anses för mycket sagdt, att man just uti deita skenbart menlösa i påskhelgen inkomna förslag har den egentliga nyckeln till den ifver hvarmed lånprincipeo en så lårg tid bedrifvits; och att det blifvande beslutet deröfvsr utgör det utan all jemförelse vigtigaste af alla beslut som ännu vid denna riksdag förekommit rörande folkets bidrag till statsutgifterna. Det är här icke fråga om 10, 20 eller 100,000 Riksdaler mer eller mindre, utan huruvida folkets ombud för framtiden helt och hållet skola afsfga sig den enda utsigt och det enda medel de ännu kuona ega att lägga något band på Styrelsens hushållning.