nedan In Eextecso, med nägra anmirkuvingar efteråt: Vid upprättandet af förslag till förnyadt reglemente för Ritsgäldskonotoret, har, — i afseende på 103 S. uti 1830 års reglemente för nämnde kontor, hvilken är af denna lydelse: Derest någon brist tillfälligtvis skulle uppkomma uti det påräknade beloppet af de till Statsverket eller Riksgäldskontoret anslagne inkomster och tillgåvgar, hvilken ej af öfverskott eller andra för handen varande medel beiäckes, eger Riksgäldskontoret, att, på sätt äfven tillförene öfligt varit, anskaffa skillnaden genom lån, — Utskotte:, med anledriog af Kommissariatets i Riksgäldskontoret, i afseende på nämnde S., framstillda reflektioner, uti dess till Fullmäögtige derstädes, i frågan om utbetalniovgen af 1832 års extra statsbrist, aigifne Utlåtande, funvit lämpligt häröfver höra Fullmägtige, hvilks, uti aflemnadt Utlåtande, anfört, burusom af f:ns ordalydelse skulle kunna dragas den mening, att Riksgäldskontoret icke vore skyldigt att ersätta aonan brist, än den, som kunde uppxomma på Statsvefkets i Riksstaten beräknade ivkomster och tillgångar, öfverskotten å en och annan inkomsi-titel häri jemväl inbegripne, samt, till förebyggande af all misstydning af räita förståndet, föreslagit en förändrad redaktion af ifrågavarande 103 S., jemte ett serskildt nytt tillägg, avgående rättighet för R ksgäldskontoret, att kunna få begagna sig af något anstånd på viss tid, med extra statsbristers godtgörande. Vid öfvervägande käraf, har Utskottet ansett merberörde 103 S. behöfva något förtydligande; och hvad beträffir det af Fullmägtige föreslagna nya tillägg, så, enär det icke kar iovgå uti Utskottets föreställning, att utgifterne, hvartill ersättningsmedlen skola användas, måste ovillkorligt sammanträffa med samma tid, som RBiks-Hufvudboken afsluas, och extra statsbristen blifver känd. — Deremot, och om för något år extra statsbr:sten komme att ppgå till ett b-tydligt belopp, såsom händelsen varit med 1832 års extra statsbrist, hvilken utgjort icke mindre, än 361,376: 29: 9, och Riksgäldskontoret vore ovillkorligt piigtigt, att, vid anfordran, densamma ersätta, så skulle härigenom för Riksgäldskontoret uppstå der olägenhet, att Kontoret nödaades till en oförmodad större utbetalning använda de för angelägne, snart förestående utgifter beräknade tillgångar, och såmedelst sättas utur tillfä!le att sine förbindelser behörigen fullgöra. Utskottet har alltså, lika med Fullmägtige, ansett, att Fullmägti.e må medgifvas rättighst att få b gagna sig af anstånd, under någon viss tid, med extra statcbristers godltgörande, om sådant skulle pröfvas behöfligt, på det att, i saknad af annan tillgång, de till ersättnings-reqvisitionens fullgörande erforderliga medel må kunna, genom upplåning, anskaffas. På grund af hvad nu anfördt blifvit, föreslår och tillstyrker Utskottet, att, i stället för 103 f:n uti 1830 års reglemente, införes på sin behöriga plats uti det nya reglementet för Riksgäldskontoret; ett förändradt stadgande af följande lydelse: Derest för något år, efter upprättadt bokslut, Statsverkets utgifter siulle öfrerstiga inkomster?ne, årets öfverskott bäri inbegripne, skall skillna?den eller bristen från Riksgäldskontoret utbetalas; hvarvid Kontoret dock må få bgagna ett anstånd Paf 3:ne månader, räknade från den dag, Sta:skontorets reqvisition å ersättningssumman ankommit. Skulle denna föreslagna, förändrade föreskrift af Bikets Stärder godkännas, lärer, i sfseende på anståndet med godtgörande af extra statsbrisien, som af Riksgä!dskontoret kan. få begagoas, underdånig anmälan hos Kongl. Maj:t härom böra göras. Hvem skulle icke af Utskottets rtsonementer här ofvan till en början förmoda, att det endast vore fråga om ett litet förtydligande af en redaktion i Riksgäldskontoret: reglemente, och att det rojekterade anståndet för kontoret utgjorde den enda hufvudsakliga ändringen? Och huru förvånad blir man icke då, när effekten framstår i sjelfva förslaget, som skulle förbinda Riksgäldskontore: till den ovillkorliga skyldigheten, att betala hvilka och huru stora statsbrister som helst som kunde uppko:xma genom regeringens dispositioner i utgiftv4g? Om de möjliga följderna af denna förändring har Utskottet icke yttrat ett enda ord. Det kommer endast såsom en bisak. Också hafva vi sedan i går träffat ledamöter af Utskottet, som sje!fve varit i högsta grad förbluffade, att en sådan omständighet kunnat passera förbi deras uppmärksamhet i Utskottet,