nedan In Eextecso, med nägra anmirkuvingar efteråt:
Vid upprättandet af förslag till förnyadt regle-
mente för Ritsgäldskonotoret, har, — i afseende på
103 S. uti 1830 års reglemente för nämnde kontor,
hvilken är af denna lydelse:
Derest någon brist tillfälligtvis skulle uppkom-
ma uti det påräknade beloppet af de till Stats-
verket eller Riksgäldskontoret anslagne inkomster
och tillgåvgar, hvilken ej af öfverskott eller andra
för handen varande medel beiäckes, eger Riks-
gäldskontoret, att, på sätt äfven tillförene öfligt
varit, anskaffa skillnaden genom lån, — Utskot-
te:, med anledriog af Kommissariatets i Riksgälds-
kontoret, i afseende på nämnde S., framstillda re-
flektioner, uti dess till Fullmäögtige derstädes, i frå-
gan om utbetalniovgen af 1832 års extra statsbrist,
aigifne Utlåtande, funvit lämpligt häröfver höra
Fullmägtige, hvilks, uti aflemnadt Utlåtande, an-
fört, burusom af f:ns ordalydelse skulle kunna dra-
gas den mening, att Riksgäldskontoret icke vore
skyldigt att ersätta aonan brist, än den, som kun-
de uppxomma på Statsvefkets i Riksstaten beräk-
nade ivkomster och tillgångar, öfverskotten å en
och annan inkomsi-titel häri jemväl inbegripne,
samt, till förebyggande af all misstydning af räita
förståndet, föreslagit en förändrad redaktion af i-
frågavarande 103 S., jemte ett serskildt nytt til-
lägg, avgående rättighet för R ksgäldskontoret, att
kunna få begagna sig af något anstånd på viss tid,
med extra statsbristers godtgörande.
Vid öfvervägande käraf, har Utskottet ansett mer-
berörde 103 S. behöfva något förtydligande; och
hvad beträffir det af Fullmägtige föreslagna nya
tillägg, så, enär det icke kar iovgå uti Utskottets
föreställning, att utgifterne, hvartill ersättningsmed-
len skola användas, måste ovillkorligt sammanträffa
med samma tid, som RBiks-Hufvudboken afsluas,
och extra statsbristen blifver känd. — Deremot,
och om för något år extra statsbr:sten komme att
ppgå till ett b-tydligt belopp, såsom händelsen va-
rit med 1832 års extra statsbrist, hvilken utgjort
icke mindre, än 361,376: 29: 9, och Riksgäldskon-
toret vore ovillkorligt piigtigt, att, vid anfordran,
densamma ersätta, så skulle härigenom för Riks-
gäldskontoret uppstå der olägenhet, att Kontoret
nödaades till en oförmodad större utbetalning an-
vända de för angelägne, snart förestående utgifter
beräknade tillgångar, och såmedelst sättas utur till-
fä!le att sine förbindelser behörigen fullgöra.
Utskottet har alltså, lika med Fullmägtige, an-
sett, att Fullmägti.e må medgifvas rättighst att få
b gagna sig af anstånd, under någon viss tid, med
extra statcbristers godltgörande, om sådant skulle
pröfvas behöfligt, på det att, i saknad af annan
tillgång, de till ersättnings-reqvisitionens fullgöran-
de erforderliga medel må kunna, genom upplåning,
anskaffas.
På grund af hvad nu anfördt blifvit, föreslår
och tillstyrker Utskottet, att, i stället för 103 f:n
uti 1830 års reglemente, införes på sin behöriga
plats uti det nya reglementet för Riksgäldskonto-
ret; ett förändradt stadgande af följande lydelse:
Derest för något år, efter upprättadt bokslut,
Statsverkets utgifter siulle öfrerstiga inkomster-
?ne, årets öfverskott bäri inbegripne, skall skillna-
?den eller bristen från Riksgäldskontoret utbetalas;
hvarvid Kontoret dock må få b- gagna ett anstånd
Paf 3:ne månader, räknade från den dag, Sta:skon-
torets reqvisition å ersättningssumman ankommit.
Skulle denna föreslagna, förändrade föreskrift af
Bikets Stärder godkännas, lärer, i sfseende på an-
ståndet med godtgörande af extra statsbrisien, som
af Riksgä!dskontoret kan. få begagoas, underdånig
anmälan hos Kongl. Maj:t härom böra göras.
Hvem skulle icke af Utskottets rtsonementer här
ofvan till en början förmoda, att det endast vore
fråga om ett litet förtydligande af en redak-
tion i Riksgäldskontoret: reglemente, och att det
rojekterade anståndet för kontoret utgjorde den
enda hufvudsakliga ändringen? Och huru förvå-
nad blir man icke då, när effekten framstår i sjelf-
va förslaget, som skulle förbinda Riksgäldskonto-
re: till den ovillkorliga skyldigheten, att betala
hvilka och huru stora statsbrister som helst som
kunde uppko:xma genom regeringens dispositioner
i utgiftv4g? Om de möjliga följderna af denna för-
ändring har Utskottet icke yttrat ett enda ord.
Det kommer endast såsom en bisak. Också hafva
vi sedan i går träffat ledamöter af Utskottet, som
sje!fve varit i högsta grad förbluffade, att en sådan
omständighet kunnat passera förbi deras uppmärk-
samhet i Utskottet,