debatt i Engelska Uadeihuset öfver Lo:d Russells
bekanta motion rörande användandet af Irländska
kyrkans inkomster, . företogs d. 2:dre om aftonen
votering, den ministrarne såsom vanligt tappade,
denna gång med den ansenliga undervigten af 33
röster. Anialet af närvarande iedamöter var 611,
af hvilka 322 voterade med Lord Russell och 284
med ministrarne. Sedan detta resultat var gifvet
och derigenom, i enlighet med Russells förslag, af-
gjordt att Huset skulle förvandla sig till en komite,
för att taga motionen i öfvervägande, föreslog Sir
Robert Peel att diskussionea irom denna komite
skuile uppskju:as till d. 6::-; men sedan moiicnä-
ren satt sig emot detta förslag, miste äfven häri
ministören gifva efter, och Huset beslöt at dagen
derpä ytterligare företaga saken i komitgo, Väl
har Sir Robert efter detta märkeliga nederlag, der
han och hbans anbang blifvit slagae i det allra ia-
nersta af deras förskansningar, yttrat sig i Under-
huset på ett sätt, som kunade gifva anledning för-
moda att han omsider insåg pligten och nödvän-
digheten alt resignera; men om han verkligen har
allvar dermed; eller hans yttrande blott är en af
dessa politiska mavövrer för att förvilla, som stats-
män af hans grundsatser i nödens stund tillgripa,
kommer tiden att utvisa. Emedlirtid förklarade
han högtidligt inför Underhuset, nyss innan vote-
riogen öfver Russels motion företogs, att såvida Hu-
set fortfor att vilja afgöra frågan om tionden i Ir-
land efter oppositionens åsig!er, och förklarade sig ic-
ke kuona gå in på den princip, ministern fromlagt för
reglering af denna angelägenhet, så skulle han anse
detta för ett så beskaffadt uttryck af Husets tän-
kesätt, att det, enligt hans känsla af pligt, skul-
le blifva för honom omödiligt, att stanna qvar på
den plats, han nu hade äran innehafva. Så långt
hafva Tories sjunkit i opinionen, till den grad är
tron på politisk ärlighet hos dem försvunnen, att oak-
detta premierministerns offentliga och högtidliga
förklarande, det likväl avses ganska troligt, att mi-
istrarne bibehålla sina platser och upplösa Par-
lamentet. Länge synes icke den slutliga utvecklin-
gen af alltsammans kunsa dröja. På fonderne ha-
de ministrarnes nederlag icke haft ringaste verkan.
Enoligt en upgift i Times skulle Lord Amherst
vara utsedd att afgå såsom Kongl. Kommissarie
till Canada, i stället för Lord Canterbury, som af-
sagt sig detta uppdrag.
Lord Eliot, som blifvit skickad till Don Carlos
högqvarter, säges hafsa fålt i kommission ait söka
öfvertala denne Prins att lemna Spanien och för
sin persoa afstå från fortsättande af striden.
Han har redan passerat Paris och haft en au-
diens hos Ludvig Filip, som påstås äfven ämna
skicka någon agent till Spanska krigsteatern med
lika instruktioner som Lorden fått af Engelska
kabinettet.
I Paris synas svårigheterne att få den stora pro-
cessen angående Apriloroligheterna sistl. år igång,
hopa sig i samma mån den utsatta tiden för dess
början nalkas. En Pär skall redan hafva nedlagt
sin värdighet och rest på landet, för att slippa sit-
ta i domstolen, och Marskalk Gerard försäkras äm-
na göra på samma sätt. 36 andra Pärer hafva hål-
lit en sammankomst för att rådgöra öfver bästa
sättet att komma ifrån hela processen; och om det
ej kunde ske genom andra medel, ämnade de ned-
lägga pärskapet.
För att hjelpa sig ur den förlägenhet, hvari
Parisiska advokaternes förklarande att icke vil-
ja påtvinga någor af de anklagade sitt biträde,
försatt vederbörande; har en kongl. förordning
utkommit, som tillåter hvarje immatrikulerad advo-
kat i Frankrike att uppträda såsom rättegångsbi-
träde inför Pärskammaren.
Diskussionerne öfver Amerikanska ersättningsfrå-
gan skulle börja i Deputtradekammaren den 6 el-
ler 7.
Inrikes ministern hade förelagt samma Kammare
åtskilliga lagförslag rörande almänna arbeten. Det
vigtigaste deribland handlade om anläggning af en
jeroväg mellan Paris och Havre, med utgreningar
till Rouen och Dieppe, Kostnaden beräknades till
60 millioner francs och planen var att formera ett
aktiebolag, hvari Staten skull: deltaga för 12 mil-
lioner.
Den nye Engelske ambassadören Lord Cowley
hade haft sin anträdesaudiens hos Konungen, och
biifvit särdeles väl emottagen både af honom och
Hertigen af Orleans,
— Enligt underrättelser från Lissabon af d. 23 Mars