icke om någon utmärkt omtanka och hushållning hos vederbörande. Man borde boppas att nuvarande Riksgäldsfullmäktige skulle handla med mera varsamhet, Häruti instämde PETTER PERSSON från Jönköpings, CARL GABRIELSSON från Östergötlands, GÖRAN JONASSON från Kronobergs, JOH. ANDERSSON fr, Ujgosala län m. fl. NILS STRINDLUND från Westernorrlands län hade väl deltagit uti Utskottets beslut i förevarande betänkande; men, ehuru det framlagda förslaget öfver Riksgäldskonterets årliga bebof, blifvit uppgjordt efter upplysningar cch beräkningar, som tycktes utvisa, att de begärda 1,100,600 Rdr skulle blifva tillräckliga, ville han icke motsätta sig den nu föreslagna tillökningen af 100,000 Rdr, hälst det vore omöjligt att på förhand beräkna alla möjliga nödiga utgifter. I frågan om grunderne för blifvande upplåning, borde man l:kväl lemna fullmäktige all den latitud, som ieke strider mot omsorgen för statens behöriga betryggande mot förluster. Härvid borde man äfven observera den oms ändigheten, att ju mindre låntagarne äro bunrdne utaf ovilkorliga och för kapitalisterne bekanta föreskrifter, desto lättare finge man att uppgöra med dessa senare, hvilkas anspråk stegrades och befästades, om de förut kände, att Riksgäldskontoret måste gå in på så och så beskaffade vilkor, deruti någon förändring efter omständigheterna ej finge komma i fråga. — Anders Danielssons förslag vore godt, ty derigenom åsyftades att bereda lånetillgångar mot lägsta möjliga ränta. Dock ville talaren hemställa om den förändring af sista punkten: att räntan icke i något fall får öfverstiga 5 procent i förhållande till kapitalet. En sådan redaktion skulle uppfylla ändamålet af en åsyftad maximibegränsning, utan att fullmäktige derigenom voro förhindrade att mottaga lån met rabatt och lägre ränta, hvilket i många fall blefve fördelaktigare, hvilket lätt kunde finnas, då man anställde en jemnförande kalkyl emellan ett lån al pari emot ocent, och ett annat af go procent kapital med 4 proc nta, Om Anders Danielsson medgåfve denna förändrifff, förenade taJlaren sig gerna uti understödjande af försfget i öfrigt. Med Strivdlund förenade sig Daniel Danielsson ifrån Örebro län, Olof Månsson från Blekinge, Bengt Eriksson från Wermland, A. Brissman från Skaraborgs län, m. fl. PER NILSSON från Kristianstads län beklagade den ledsamma ställning , hvaruti Riksgäldskonteret kommit; men då de derå anvisade skulder och utgifter oundvikligen måste på ett eller annat sätt liqvideras, ansåg talaren Anders Danielssons förslag vara det lämpligaste och bästa, hvarföre han deri instämde. NILS FERSSON från Örebro län tillkännagaf, attihändelse uttrycken af hans anförande kunde, emot rätta meningen, tydas till den motsägelse, som Sekreterareu deraf velat härleda, vore talaren färdig att, med afstående från vidare fullföljd af sin särskilda framställning, förena sig i Anders Danielssons projekt. NIL , MÅNSSON gillade väl Strindlunds åsigt, att mindre ränta behöfde erläggas, då rabatt å kapitalet ägde rum; men deraf följde icke något gifvet företräde för detta lånesätt, ty om man finge ett lån af go procent utaf det reserverade beloppet e not 4 procent ränta, samt detta lån efter ett par år nppsades, och måste betalas med full hufvudstol, så bade man ju påtagligen fått utgifva mera, än om linet upptagits al pari mot 5 procent. Derföre borde Anders Danielssons förslag gillas. HANS JANSSON hyste äfven betänklighet emot nyttan af Strindlunds tillstyrkande att upptaga lån med rabatterande af den föreskrifne kapitalsumman; ty om fullmäktigo finge frihet att på sådane villkor inga i låneafhandlingar, och utgifva obligationer, kunde deraf gifvas anledning till ett fendspel, som i landsorterne skulle komma att sprida sine verkningar och urarta till ocker och prejeri, hvaremot vår lag innehölle tydliga förbud. Sekreteraren utvecklade nu närmare skillnaden emellan Anders Danielssons och Strindlunds förslag, samt uppläste en af honom upprättad beräkning öfver jemnförliga förhållandet med 1000 Riksdalers lån, då det tages al pari emot 5 procent ränta, eller med 10 procent rabatt å kapitalet och emot 4 procent ränta, hvilken utvisade att för ett lån af förra slaget, skulle man genom användande till ränta och amortissement af 6o Rdr årligen, på trettiosju år, hvilken tid åtginge att få kapitalet återguldet, nödgas utgifva 2220 Rdr, då deremot ett lån af senare slaget skulle med användande af samma årliga utbetalningssumma, på tjuguåtta år medtaga endast 1868 Rdr, eller 352 Rdr mindre än det förra; och skulle således för ett lån å 1,000,000 Rdr skillvaden utgöra ej mindre än 352,000 Rdr; Hvarförutan icke i beräkningen blifvit upptagen möjligheten att under pari till pris, omvexlande mellan go och 100 prokunna återköpa de för 4 procent lånet utgifna obligaioner. STRINDLUND medgaf att Nils Månssons anmärkning vore rigtig, under förutsättning af den kortare lånetid, han omtalat; Hans mening hade alldrig varit annan än att lånet oundvikligen skulle betingas på 15 år, och i sådan händelse utfölle jemförelsen till fördel för hans framställning. Hvad i öfrigt anginge orsaken ech tilikomsten af Riksgälds kontorets förbindelser, Vore förhållandet dermed lätt förklaradt och ingalunda så förfärande, som man yclat föreställa sig. Man borde blott micnas, att Ständerne vid denna Riksdag å kontoret anvisat utgifter och förlagssummor, hvilka förr ej tillhört dess omsorg, såsom stora kreditivet, hvilket ensamt ökat kontorets behof med 2 millioner, och vidare koleraoch undsättningskreditiver, 1lånet till VWenersborg o. s. v,. — Efter afdrag häraf återstod föga mer än den extra Statsbristen af omkring 361,000 Rdr, hvarföre skulden borde tillräknas sista ständer, hvarförutan man icke borde glömma att bristen icke uppstått, om ej svaga år inträffat, hyarunder nödvändigheten att tidtals inställa bränvinsbränningen betydligen minskat de derföre påräknade inkomster. Hvad som händt borde tjena Ständerne till varning att anvisa säkra tillgångar, samt att lemna fullmäktige den latitud uti åtgär