Vid våra riksdagar arbetas för två slags reformer: det ena sleget går framit, och det andra baklänges. Ibland de af sednare slaget har riksdagernes förflyttning till småstsderna varit föremål för starka chocker på det förtretliga allmänna tänkesättet, Artiklar, författade i Stockholm och inlurendrejade i laedsortsbladen, hafva afbandiat denna fråga med en sådan ifver, satt knappt de famösa försöken i Polisbladet, att genomdrifva lånefrågan med Evangelii lära, kunna deruti mäta sig med dem. En sådan artikel lästes bärom dagen, på begäran införd i Polisbladet ur Öiebio tidning, som gerna vill hafva tillbaka en ny 1812 års riksdag i Örebro. Men oaktadt all den vältalighet som i denna artikel flödar isynnerhet emot pressen är den likväl elt intet i jemnförelse med tvänne andra om samma ämne, som stått i Götbeborgs Dagblad. Det var i den första af dessa artiklar som författaren försäkrade, att opinionerna i landsorien äro helt olika ewot ihufvudstadens iännstenar. Båda två lemna för öfrigt en så utomordenilig talande karakteristik på de organer som låta nyttja s:g för det reaktionära partiets intressen, och följaktligen en sådan måttstock på partiet sjelf, dess åsigter, dess hyfsni: gsgrad uti ton och tankegåpg, att vi omöjligen kunne underlåta att meddela den sednare afdelningen, som innefattar sjelfva kärnan, ordagrannt; endast försedd med rågra korrta noter af Redaktionen :