Article Image
ARM LIV I LITAR VV Lau Lo Vaudeville i 1 akt. En målare och en bildhuggare bygga och bo tillsamman. De unga artisterna hafva för sed att esomottast titta ut tvärs öfver gatan, ty en vacker flicka plägar någongång sitta der i fönstret, ja, man har till och med anmärkt att hon då och då kastar en icke alltför onådig blick upp åt de flitige konstnärernes atelier, tvifvelsutan af nyfiteohet att en gång få se någon af deras vakra taflor derinnanför, hvad vet jag? Men bildhuggaren har nu fått det i sin hjerna, att det är honom, som de ömma ögonkasten gälla. Målaren, å sin sida menar att det är henom, och fäster ur minnet de älskade dragen på duken. En vacker dag inträder den sköna mamselJen, då målaren sitter ensam. Hon förer talet på en för den unge mannen aldeles obekant brefväxling cem emellan, — den billet hon fått, hade väl saknat underskrift, men hennes hjerta älskade att föra den på målarens rökning, — och derifrån på icke mindre än en innerlig önkan att sf honom ju förr dess heldre bli enaleverad ur sin fars hus. Målaren hemtar sig från sin första öfverraskning, — han fianer läst ati det är hans goda vän, som skickat befset, — håller god min och lofvar i stigande förtjusning att skaffa vagn och föra henne ut på landet. Under tiden skall hon vänta der, gömd i en koridor. I detsamma bultar flickans fader på dörren, han kommer för att kräfva sin hyra, ty han är egare till äfven detta hus, Mslaren lyckas inbilla honom att det porträtt af hans dotter, som vyss blifvit färdigt, är en tafla af Rafaöl; gubben som vill vara es kännare, låter den icke gå sig ur händerna, ehuru det betydligt nog lättar på pungen; ech så får man honom då på dörren. Men broder bildhuggare, som emedl-rtid kommit hem, ligger broder målare värre i fatet. Han upptäcker den sköna; det kunde ej förezommas. Han finner likväl i hennes visit irgentiog oförklarhg!; det är naturligtvis åter honom den gäller: han tackar sia goda vän för hans beredvillighet att gå hennes önskan til mötes: hvad enleveringen vidare beträffar, är han man för. Likväl måste den bulda flickan ännu en gång in i skrubben, ty bildhuggaren, som nyss fått en liten Apollo eller Samiel bra betald, har i glädjen bjudit hem hela skademien på några buteljer; det kan omöjligen inhiberas. Ett bord midt på golfvet fullsättes med elas vid glas. Gästerna anlända, svartklädda, törstiga. Ett lustigt Leben! Sist lyckas man att medelst förespegling om björnar i trappan skrämma hela skade mien in i ett annat rum. Nu skuile den skönas flyckt försiggå, men — förtvifladt mal å propos komser pappa sjelt helt förbittrad tillbaka, han har funnit sitt mistag med taflan, eburu den, enligt mästarens vittnesbörd, verkligen äger värde; han uptäcker sin dotter, den ena villan är värre än den andra, och sannerligen, mörkt ser det ut på de kristnas sida, som man säger. I en komedi är det likväl icke perlstickarbete att få alltipg klart igen. Pappa blir försonad, ech Gud vet hur det egentligen tillgår, men nog af, innan ridån faller, har man den tillfredsställelsen att se den sköna i sin älskade målares armar; bildhuggaren står med stora ögon och utsträcker sin famv, i förmodan att det är i den hon skall kasta sig; han står så kanske än. Om den skildring af konstoärslifvet, som här skall framställas, i Köperbam eller hvar annvorstid:s som helst, äger någon tillämplighet, icke äger den det härstädes. Hvad vandevillen sålunda annars må äga afudd i dielogen eller sannirg i koleriten, så går det för oss förloradt; och, med undantag af högst ett par temligen lustiga situationer, är hela stycket en fullkomlig bagatell. Emellertid återfinner man deri åtskilliga sköna sångnummer, och då den egentliga operan sjelf för pvärvarande tycks ha gått i kloster, är man glad att, på hvad kåll som helst, kunna tillegna sig äfven den rivgaste suvenir efter den försvunna. i I sammanhang härmed torde den nyheten vara kärkommen, att Hr Sällström numera är så återställd, att man åtminstone en gång lärer få höra honom innan en tillämnad utrikes resa. Åtskilliga Tyska tidningar, äfvensom vår Statstidning, hafva efter ett Fransyskt blad anfört en vt Amerika olaord uDDfrninoe af att 2Ånofartvo

28 mars 1835, sida 3

Thumbnail