(we ru ytliga, in nuce innehåll: ungefärliga summan af de skäl som vanligen anföras för anslags-behofven, med dertill vanligen fogade uppmaningar från och till nationalkänslan. Insändaren anhåller nu om någon uppmärksamhet för följande enkla. obestridliza, faktiska förhållanden, hvilka skola visa, att det icke är så farligt; att Carlskrona kan berga sig utan befästning från landsidan, de kommande fem åren likasom under de förflutna seklerna; ja! att äfven fullbordandet af Kungsholms fästning dels icke är så af den yttersta nöd påkalladt, som den upprörde artikelförfattarens fantasi föreställer sig, och dels att om det är af nöden, så gifvas tillgångar dertill äfven utan nya anslag. Dessa fakta ligga egentligen uti sjelfva belägenheten af staden Carlskrona. Denna belägenhet är sådan, att ett anfall sommartiden ifrån landsidan, kan förhindras utan fästningar, om de nära :dels mil långa trädb oarna brännas upp, som ifrån Carlskrona leda till fasta landet. i Vintertiden då sjön är tillfrusen, kunna fästningar icke hindra fienden att bombardera eller nalkas och intaga Carlskrona, emedan Dertill skulle erfordras så många fästningar på alla kringliggande holmar, att Sverge icke på en mansålder kan tillvägabringa dem, äfven med den yttersta ansträngning; Från sjösidan intages Carlskrona sommartiden lättast med kanonslupar och platta båtar som kunna ro och flyta genom de mänga små sunden på sidan om fästningarna , hvilka sistnämnda då tjena nästan till ingenting; hvaremot Fästningarna innan korrt genom de medel som utan ökade anslag kunds. blifva tillgängliga, på sätt nedanföre skall visas, kunna göras nog brukbara att med en croiserad eld, i förening med starka kedjor mellan försänkningarna möta det första anfallet af en seglande flotta. Resultatet häraf är obestridligt, att Carlskrona sommartiden lättast försvaras med skärgårdsfartyg, och om vintern med en del af landtarmdcen. I förbigående anmärkes: uppgiften i Stats-tidningens artikel, att flottan ligger i dockan, är oriktig — förmodligen utgången från en förlåtlig okunnighet, likasom tankan på behofvet och möjligheten af landbefästning. Flottan ligger icke 1 dockan utan i hamnen. Endast fartyg under nybyggnad eller reparation ligga i dockan. Författaren i Statstidningen önskar att vår flotta ägde flera ångfartyg. Insändaren delar denna önskan; men då böra dessa fartyg byggas mera ändamålsenligt, än de två närvarande : Odin och Gylfe, samt antingen vara större och starkare, så att de kunna bestyckas med bombkanoner till att nyttjas i sjöslag, eller mindre och grundgående, så att de kunna följa med skärgårdsflottan och boxera dess kanonslupar och jollar. Denna punkt bildar en tjenlig öfvergång till den egentliga hufvudfrågan, tvisten om sjöförsva ret. Mycket har i detta ämne redan blifvit skrifvet mot och med mellan Skärgårdsoch Örlogsflottans anhängare, och stridenhar nästan urartat till en partisak. Insändaren älskar båda vapnen, altid utgående från den ofvan enförda åsigter, att det vore väl om Sverge både i Ör!ogsoch Sktärgördsflottornas styrka kunde tafls med sin mäktiga granvstaiz; han tror dock, att om sdant är omöjligt, måste vi inskränka oss inom ett så beskaffadt försvar, som lämpligast kan försvara landet, utan att utarma det, och som altid kan hållas i stridbart skick. Att detia enbgt Instudsrems öfvertygelse kunde ske med puvarande enteg, är hvad ben ville bevisa, . Låtem oss då först ibågkomma följande, af sedrare tiders erferenhet i krigskonsten godtända sanningar: . En linieskeppsflottas eperationsoch stridsfölt är öppaa hafvet, icke trångare fervatter: En linieskeppsflottas strid emot em anvan linieskeppsflotta sker vanligen i ranserade linier och skepp mot skepp. En linieflottas strid mot en annan linieflotta ute å rymden kan alldrig eller åtminstone i högst sällsyota fall hafva något understöd af invecklade strategiska operationer, Eno limeflotta kan således icke segra öfver en annan linieflotta, förutsatt att båda äro bemannade KF i a a