(we
ru ytliga, in nuce innehåll: ungefärliga summan
af de skäl som vanligen anföras för anslags-behof-
ven, med dertill vanligen fogade uppmaningar från
och till nationalkänslan. - Insändaren anhåller nu
om någon uppmärksamhet för följande enkla.
obestridliza, faktiska förhållanden, hvilka skola
visa, att det icke är så farligt; att Carlskrona
kan berga sig utan befästning från landsidan,
de kommande fem åren likasom under de förflut-
na seklerna; ja! att äfven fullbordandet af Kungs-
holms fästning dels icke är så af den yttersta nöd
påkalladt, som den upprörde artikelförfattarens fan-
tasi föreställer sig, och dels att om det är af nö-
den, så gifvas tillgångar dertill äfven utan nya an-
slag.
Dessa fakta ligga egentligen uti sjelfva belägen-
heten af staden Carlskrona.
Denna belägenhet är sådan, att ett anfall som-
martiden ifrån landsidan, kan förhindras utan fäst-
ningar, om de nära :dels mil långa trädb oarna
brännas upp, som ifrån Carlskrona leda till fasta
landet. i
Vintertiden då sjön är tillfrusen, kunna fästnin-
gar icke hindra fienden att bombardera eller nal-
kas och intaga Carlskrona, emedan
Dertill skulle erfordras så många fästningar på
alla kringliggande holmar, att Sverge icke på en
mansålder kan tillvägabringa dem, äfven med den
yttersta ansträngning;
Från sjösidan intages Carlskrona sommartiden
lättast med kanonslupar och platta båtar som kun-
na ro och flyta genom de mänga små sunden på
sidan om fästningarna , hvilka sistnämnda då tjena
nästan till ingenting; hvaremot
Fästningarna innan korrt genom de medel som
utan ökade anslag kunds. blifva tillgängliga, på
sätt nedanföre skall visas, kunna göras nog bruk-
bara att med en croiserad eld, i förening med star-
ka kedjor mellan försänkningarna möta det första
anfallet af en seglande flotta.
Resultatet häraf är obestridligt, att
Carlskrona sommartiden lättast försvaras med
skärgårdsfartyg, och om vintern med en del af
landtarmdcen.
I förbigående anmärkes: uppgiften i Stats-tid-
ningens artikel, att flottan ligger i dockan, är orik-
tig — förmodligen utgången från en förlåtlig okun-
nighet, likasom tankan på behofvet och möjlighe-
ten af landbefästning. Flottan ligger icke 1 doc-
kan utan i hamnen. Endast fartyg under nybygg-
nad eller reparation ligga i dockan.
Författaren i Statstidningen önskar att vår flot-
ta ägde flera ångfartyg. Insändaren delar denna
önskan; men då böra dessa fartyg byggas mera än-
damålsenligt, än de två närvarande : Odin och Gylfe,
samt antingen vara större och starkare, så att de
kunna bestyckas med bombkanoner till att nyttjas
i sjöslag, eller mindre och grundgående, så att de
kunna följa med skärgårdsflottan och boxera dess
kanonslupar och jollar.
Denna punkt bildar en tjenlig öfvergång till
den egentliga hufvudfrågan, tvisten om sjöförsva
ret. Mycket har i detta ämne redan blifvit skrif-
vet mot och med mellan Skärgårds- och Örlogs-
flottans anhängare, och striden- har nästan urartat
till en partisak. Insändaren älskar båda vapnen,
altid utgående från den ofvan enförda åsigter, att
det vore väl om Sverge både i Ör!ogs- och Sktär-
gördsflottornas styrka kunde tafls med sin mäktiga
granvstaiz; han tror dock, att om sdant är omöj-
ligt, måste vi
inskränka oss inom ett så beskaffadt försvar,
som lämpligast kan försvara landet, utan att ut-
arma det, och som altid kan hållas i stridbart skick.
Att detia enbgt Instudsrems öfvertygelse kunde
ske med puvarande enteg, är hvad ben ville be-
visa, .
Låtem oss då först ibågkomma följande, af sed-
rare tiders erferenhet i krigskonsten godtända san-
ningar: .
En linieskeppsflottas eperations- och stridsfölt är
öppaa hafvet, icke trångare fervatter:
En linieskeppsflottas strid emot em anvan linie-
skeppsflotta sker vanligen i ranserade linier och skepp
mot skepp.
En linieflottas strid mot en annan linieflotta ute
å rymden kan alldrig eller åtminstone i högst säll-
syota fall hafva något understöd af invecklade stra-
tegiska operationer,
Eno limeflotta kan således icke segra öfver en an-
nan linieflotta, förutsatt att båda äro bemannade
KF i a a