Tories i England äro outtröttliga i sina bemödanden att blifva qvitt de förhatliga reformerne. Då det hittills icke velat lyckats med sjelfva saken, så bafva de beslutit att åtminstone söka, om möjligt, blifva af med ordet. Man har anmärkt att i Konungens throntal, vid det nya Parlamentets öpppande, ordet reform icke förekommer på något enda ställe, och i det bezänkande, som den tillsatta kyrkokommissionen snart lärer komma att afgifva, skola alla möjliga perifraser vara anlitade, för att slippa detta i episkopala öron så illaljudande ord. Att tala om reform i kyrkan, anses af de vördige fäderne icke stort bältre än kätteri. Det är dock troligt att folket och Underhuset, Tories till hjertesorg och förargelse, komma att åtaga sig det hotade ordet, och draga försorg om dess bibehållande såväl i språket, som i verkligheten.