RR RR -———
som förekomma i förvaltningen, så start dessa svå-
righeter röra statens intresse eller af oppositionen
göras till statssak, tillhör Konungen, i samråd ned
en eller flere af sina ministrar, ja, äfven med an-
dra än hans ministrar, om han så behagar.
Att herska är, slutligen, Konungens ensak. Men her-
skandet består deri, att han begagnar sin personli-
ga ställning till de utrikes makterne, för att upp-
rätthålla eller inleda med dem godt förstånd. Vidare,
att han, vid förekommende kriser i inhemskt och
utvertes krig, stiger till häst? och griper in med per-
sonlig verksamhet. Att, herska under fredslugnet
vill säga, att oaflåtligt sysselsätta sig med de lagar
och inrättningar, som passa för landets bästa, och
genom det personliga exemplet af alla de egenska-
per, som väcka folkens vördnad och förtroende, gif-
va kraft åt lagarne. Herska vill säga att vara till-
gänglig, nedlåtande och vänlig; att, efter omständig-
heterne, visa sig stor och praktfull, eller enkel och
god; att äga derna sanna storhet, som en af våra
moralister så förträffligt skildrar med dessa ord:
denna fria, milda, förtroende-ingifvande storhet, som.
tillåter en ralkas, umgås med sig, som af godhet
nedlåter s:g till den ringare, men vet åter att höja sig
med värdighet, denna storhet, som man ralkas med
vördnadsfull återhållsamhet, men dock med förtro-
ende, som gör att furstarne synas i våra ögon stora,
utan att dervid låta oss känna huru ringa och o-
betydande vi sjelfve zro.? — En furste, som him!en
beskärt en talrik familj, herskar derjemte genom
alla de dygder och lysande egenskaper, som utgöra
dennas prydnad; ja! han herskar redan igenom an-
blicken af detta palats, som innesluter honom och
med honom möastret af alla offentliga och enskilta
dygder.
Det ofvanföre omnämda brefvet från Paris rö-
rande denna ypperliga produkt, är af följande ly-
delse:
Grefven Roederers wanifest synes hafra varit
författadt redan för längre tid tillbaka: det säges
datera sig från November. Dess bestämmelse var
att åter sätta det extejserliga partiet i kredit. Det
synes som afspeglade s:g i detsamma Hertigens af
Bassano hela inre, och att det tillkommit i samråd
med flera marskalker och de mest betydande re-
presentanterne af den cisila och militära Bonapar
tismen. Dessa hata i högsta grad den doxtrinära
skolan: marskalk Soults afskedande fordrade hämd,
men trodde sig vinna den i Hertigens af Bassano
person, genom hans upphöjelse till konseljpresident;
men den gamla mannen var alltför karakterslös,
och hans hala svaghet komprometterade honom
med Tiers parti. Hela bofvet, med undantag
af den doktrinära delen och de få personer af gam-
ja rigimen, som höra dit, synes hafva varit med
i komplotten. Man sökte i hemlighet att gruppera
sig kring Konungens syster Madame Adelaide, och
att smickra bennes äregirighet, väl bekant med Ko-
nungens hemliga svaghet, nemligen begäret att jema-
föras med Ludvig XIV, hvilken han också, hvad
öfra delen af ansigtet beträffar, frappant liknar, — en
jemförelse, hvilken, såsom det säges, icke underlåter
att på honom göra en särdeles behaglig verkan. — Åt
Madame Adelaide meddelades, påstår man, Hr Koe-
derers manuskript, och hon skall hafva återlemnat
det under nickningar af sitt böga bifall; Sanno-
likt hade alldrig denna skrift kommit att se d2gs-
ljuset, om icke diskussionen i Depu:eradekammaren
uppkommit rörande Hr Martins förslag att tillsät-
ja en kommission för att undersöka frigan om to-
baksmoropolet. Den doktrinära delen af minisicren
handlade vid detta tillfälle rakt emot Ludvig Filips
personliga vilja, då denna minister, genom Hr Du-
chatel, stillatigande tillerkände Kammaren devna
undersökningsrätt. Nu kom förbittringen fram; man:
föregaf att doktrinärerne sålt och förrått Ludvig
Filip åt Kammaren; man lopp till storms mot deray
och en -gubbes hand slungade blixten, genom Hr
Roederers broschyr. Doktrihärerne frusta eld och
lågor, och Tiers parti låtsar som gjorde det lika-
ledes; men i sjelfva verket är det hjertligen be
låtet. Doktrinärerne träffades djupt af slazetz
Tiers varti står Bonanvartlisterna uära lleonnn a
