UTRIEES.
Ung- fär i samma dagar, som Marskalk Mortier
lemnade Presidentskapet i Fransyska konseljen och
fråga blef om en ny sammansältning af kabinettet,
utkom i Paris en brochyr under titel af: Sände-
bref från en konstitutionell till de konstitutionelle.
Hvad som genast frapperade såsom någonting ovan-
ligt med denna skrift var, att den icke fanns till sa-
lu i bokhandeln, men deremot erhölls gratis nästan
öfverallt, och med särdeles nit, och allraförst, kring-
spriddces af några bland Ludvig Filips närmaste om-
gifningar Here Choiseul, Rumigny, Vatout och Fain.
Det uppseende redan detta väckte, stegrades vid ge-
nomläsningen till en hög grad af förvåning öfver de
absolutistiska och mot theorien för dei konstitutionella
samhällsskicket rakt stridande läror, som denna
broschyr predikar, blandade med det mest vämjeli-
a smicker åt Konurgens personlighet. Författa-
rens hufvudsyftemål går nemligen ut på att bevisa, att
ministrarne långtifrån att fördrista sig hafva ett
system, tverlom aldeles icke äro berättigade att an-
se sig annorlunda än som Konungens skrifvare,
hvilka expediera de nådiga befallniogar dem han,
såsom allena styrande, kan finna för godt att ut-
fira. Då denna åsigt står i så fullkomlig harnmo-
ni med det kända förhållandet, att presidentskape:
i Fransyska konseljen i sjelfva verket de senare å-
ren varit kelt och håll:t rominelt, och att hela re-
geringssystemet utgått från den så kallsde oför-
änderliga tankan, så var det naturligt att publi-
ken i denna broschyr skulle ana en högre ingifvelse,
åt hvilken förmodan beskaffenheten af de kanaler,
genom hvilka skriften först utspriddes, också syn-
tes gifva ett stöd. Framkzastadt just i ögonblicket
af ett nytt kabinetts sammansättning, trodde man
sig i Sändebrefvet se det programm, som var äm-
nadt att läggas till grund för den ministeriella
kombinationen. Både inom och utom Deputerade-
kammaren väckte skrifien skandal, och enligt allt
hvad man kan finna, bar den ganska betydligen
bidragit att minska Konung Ludvig Filips kre-
dit. I en senare upplaga af sändebrefvet angifver
sig väl den bekante grefve Roederer, senator
under Napoleon cch numera Pär, såsom för-
fattarezs men man finner att deita ingalunda hin-
drar, att ju skrifien kan uttrycka opinioner från
en ännu högre stör. — En skrifvelse från Pa-
ris i tidningarne med förra posten, ionehåller åtskil-
ligt intressant cm tillkomsten om denna märkliga
broschyr, och den ställning hvari Ludvig Filip, dok-
trinäresne och Tiers parti för närvarande befinna sig
till hvarandra. Vi meddela den samma härnedan-
före, men intaga förut några utdrag ur det Roe-
dererska Sändebrefvet, för att gifva läsaren ett
begrepp om den anda, hvari detsamma är affat-
tadt. Se här ett par af de möärkeligare ställena:
Må Ludvig Filips nuvarande och fordna Mini-
strar dock en gång lägga kanden på hjertat och sä-
ga om de tro: att Konungen icke har någon del i
det lyckliga läge, hvsri Frankrike nu befinner sie;
om ej hens egen personlighet och till och med hans
familjs till en betydarde del är orsaken dertill, att
Frenkrikes regering är omgifven, af det allmänna
förtroendet inom ech utom landet. Må de förkla-
ra, om de äro nog förmätne att trosig bafva, utan
bonom ech med er annan än honom, kunnat till
vägabringa den lycka, Frankrike i så hög grad åt-
vjurer. Må de siutligen förklara sig öfver den frå-
gan, om icke Konungen, äfven utan dem och med
andra Ministfar n dem, kunnat bereda samma all-
männa lycka. — Författaren öfvergår derefter till
bestämmandet af skillnaden mellan begreppen för-
valta (administrer) regera (gouverner) och her-
oska fregner), och, fördelar dessa funktioner på föl-
jande sätt: Förvalta, d.. v. s. att genom egen eller
underlydandes verksamhet diaga försorg för stats-
Ba Aff AA ac cab Lunar ARh om snnm citt