så gifven, att man ntEstlan alltid på förhand vet re-
sultatet, samt att vissa af de förnämsta talarae
därstädes, såsom Friherre Boye, Hr von Hartmans-
dorff m. fl. röra sig i en så bestämd cirkel af vissa
kända hufvudideer, till hvilka nästan alla deras
framställningar referera sig, att man likaled:s nä-
stan på förhand vet hvad de hafva att säga; och
för det andra derifrån, att det verkligen synts oss
angelignast, ehuru ofullständigt äfven detta mån-
gen gång blirvit, att lemna någon redogörelse för de
valda representanternes yttranden, hvilka deras
kommittenter naturligtvis hafva ett närmare intres-
se att följa, än de föddas. Emedlertid vet läsaren
ganska väl, att många debatter från Riddarhuset
uifvit meddelade så fullständigt som det varit oss
möjligt, och Hr Grefvens yttrande om partiskhet
för den ena eller den andra sidan, är, ehvad ban må
tänka om våra egna reflexioner, hvilket natur-
ligtvis beror på mer eller mindre skiljaktighet i å-
sigter öfver hvarje ämne, fullkomligt orättvist.
Sjelfva Friherre Ludvig, med hvilken vi mer än med
någon annan Riksdagsman varit i strid om de po-
litiska principerna, då vi velat framåt och han
baklänges, skall i detta afseende, som vi hoppas, er-
känna att vi alltid bemödat oss att iakttaga oväld
och visat benägenhet att beriktiga? en någongång
felaktig uppfattning.
Besynnerligt förekommer oss det yttrandet af Hr
Grefven att all farlig inverkan på opinionen i-
från Aftonbladets sida numera synes vara förbi. Så
mycket vi förstå, har ändamålet med våra bemö-
danden i denna väg varit att befordra samma grund -
satser, till hvilka Hr Grefven hittills bekännt sig.
Vi hafva i afseende på samhällets organiska lagar
yttrat vår öfvertygelse om nödvändigheten af en re-
presentationsförändring, utgången från folkets all-
männaåre valrätt; har Ar Grefven icke samma öf-
vertygelse? samt för tätare och kortare riksdagar;
är Hr Grefven icke af samma tanka? I afseende på
statsbestyret ha vi ifrat för nödvändigheten af så-
dana organisationer, som kunde lemna någon utsigt
till besparing i statsutgifterna; månne vi häri tän-
ka olika med Hr Grefven? I finansväsendet för in-
förande af lättade kreditbruk medelst inrikes vex-
lar, och för privatbanker; har icke Ar Grefven i
dessa ämnen sjelf visåt en berömlig verksamhet? Vi
hafva trott att anstalter till ex allasännare folkun-
dervisning vore nödvändiga; tänker Hr Grefven häri
annorlunda? Hvad är då anledningen till Hr Gref-
vens yttrande? Månne att vi icke kunnat instäm-
ma i hans idder om statslånens nytta? Men Hr Gref-
ven är säkert en alltför liberal man att låta denna
omständighet verka till någon allmän förd ömelse öfver
oss. Besynnerligt då, att någon fara kunde af Hr
Grefven ifrågasättas såsom följd af vår tendens, då
vi yrkat detsamma som vi äre öfvertygade att Hr
Grefven ännu menar, om han också vid denna
riksdagen mycket sparsamt utlåtit sig derom. Vi af-
vakta således den senare artikel som Hr Grefven ut-
lofvat, i hopp om närmare upplysning derstädes
öfver våra dubier. Med den kärlek till rättvisan,
som vi gerna hysa om Hr Grefven, fastän han ic-
ke hugnar oss med samma välvilja, hoppas vi att
vid närmare undersökning, den lilla strid som nu
uppstått och den falska position hvari Hr Grefven
OT 6 RS RR BAK 0 -
!
och publiciteten genom en underlig skickelse befin-
na sig till hvarandra, utan att dervid tänka på myr-
stacken, kunna taga slut der de började, d. v. s.
innan man ännu rätt kommit under fund med, hvari
den egentligen bestått.
————
P. S. Den ifrågavarande bihangsartikeln i Stats-
tidningen har återfört i vårt minne en annan bi-
hangsartikel, äfven i Statstidningen, för 14 dagar
sedan, som vi sånär hade alldeles förgätit, hvari
RPiledaocm JaAhan Benoctscsoan från Wester-Norrland