HERR GREFVE DAVID FRÖLICHS BIHANG.
Hr Grefve: David Frölich har, i ett bihang till
gårdagens Statstidning, gifvit sig i håll med publi-
cisterna; eller såsom han sjelf kallar det, satt sig i
er myrstack. Vi hoppas, åtminstone hvad oss be-
traffar, att Hr Grefven icke härvid må finna sin be-
lägenhet så vådlig som det bekanta ordspråket an-
tyder. Hr Grefvens sändebref till publiciteterna in-
nchåller, för att sammanfatta de trenne spalterne i
få ord, efter åtskilliga betraktelser öfver publicistens
pligter att ärligt och fullständigt referera allmänna
ärender, och att icke fälla ensidiga omdömen, några
klagomål, hvad Aftonbladet beträffar, deröfver
att vi om Riddarhusets debatter emellanåt endast
yitrat oss i summariska berättelser, att diskussio-
ren öfver det eller det ämnet var lång men föga
intressant o. s, v., äfvensom öfver våra egna artik-
lar ett litet missnöje dermed att de skola vara för
mycket skämtande, till den grad att Hr Grefven
sutligen har den godheten att förklara Aftonbladets
utgifvare i detta fall tör inkorrigibel.
I det vi måbärda rörande den sista punkten äfven-
iyra att gifva Hr Grefven vatten på sin qvarn, då
vi måste erkänna, att hans gravamina endast obe-
tydligt rubbat vårt goda lynne, nödgas vi tillika om
ce öfriga klagopunkterna yttra, att vi icke hafva nå-
got att svara derpå, så länge Hr Grefven icke fram-
lagt några fakta tull, deras bestyrkande. Atminstone
kan Hr Grefven icke för egen del hafva skäl till an-
märkning öfver Aftonbladets omdömen, såframt Hr
Grefven icke rumera misstycker, att vi alltid med
zktning och beröm talat om hans person och riks-
dazsmannahandlingar. I afseende på ofullständig-
beten af redogörelsen för riksdagsöfverläggningarna
å:er, ärhelt annat. Häruti har Hr Grefven rätt, men
tvenne omständigheter böra dervid anmärkas: 1:0 att då
Viks Ståndens protokoller för denna riksdag lära upgå
till nära 4000 ark, men Aftonbladet under samma
tid deremot endast utgör 450 (i fall Riksdagen räc-
ker till Midsommar), så skulle, äfven om riksdags-
notiser skulle upptaga hela bladet, endast en tion-
dedel få rum derstades, och
2:0 Att om bladet uteslu ande fylldes med riks-
dagsdebatter, skulle troligen den största mängden
af bladets läsare vara föga belåten dermed. Auled-
ningen till denna tanka hemta vi deraf, att sistlidit
år, då vi för att kunna något utförligare följa med
under motionstiden, bekostade icke mindre än 17
dubbla numror, som gratis utlemnades, så hördes
ganska många likväl klaga deröfver, att bladet alltför
mycket upptogs af de torra riksdagsdebatterna.
När det således varit en materiel omöjlighet ati
återgifva allt; när dagens händelser inom landet
måste hafva sitt rum och de utländska nyheterna
icke kunna aldeles utlemnas (ehuru mycket deras
utrymme än blifvit för riksdagens skull afknap-
pad:;) när redogörelsen för bokhandelns nya litte-
rära alster och theatern af samma orsak måst nä-
ra vog ligga neder, när publiken med skäl har an-
språk, att Redaktionen öfver de vigtigare ämnena
öppet uttalar sin egen opinion, på det läsaren må
veta hvilken politisk nyans tidningen tillhör, och
rär äfven polemiken lärer medgifvas utgöra ett o-
undgängligt element för den publicist som icke vill
låta sig debiteras alla de beskyllningar af de litte-
rära hyrlakejerna, till hvilka förskrickelsens hjel-
tar ropa amen, så lärer Hr Grefven billigtvis med-
gifva, att man i afseende på Ståndens öfverlägg-
ningar ovillkorligen måste inskränka sig till det mest
karakteristiska, det vill säga, att meddela en och
annan vigtigare principdiskussion med mera utför-
lighet, och det mindre vigtiga i förbigående.
Om vid det urval som sålunda varit nödvändigt,
Er Grefven tilläfventyrs skulle hafva till någon
del rätt deruti, att vi på det hela skänkt
mera uppmärksamhet åt de ofrälse ståndens debat-
ter än åt Riddarhusets cå härleder sig cådant fört