ann RR nn nn plenum på bordet hvilande nåd. skrifvelse angående myntenhetens bestämmande, hvarvid Hr PETRE antorde följande: Då det msihända ännu är förtidigt, att till Konstitutions-Uiskoitets bedömande framställa en formlig anmärknings-anledning, får jag för denna gång endast till protokollet göra följande påminnelser: 1:09 Det i Kongl. Maj:ts nåd. skrifvelse den 27 nästl. Februari omförmäldte nya system för svenska myntets räkneenhet och frågan om de vid denna Riksdag beslutade grunder för Bankens rörelse och örvaltning äro tvänne så heterogena ämnen, att de icke med annat vilkor kunna af hvarandra sättas i beroende, än att man antager den med 16 . RB. F. oförenliga grundsatts att ingen R. Ständers önskan må af Konungamakten beviljas, så vida icke denna makt, i vederlag för sitt bifall, af R. St. erhåller vissa koncessioner; — en grundsats, som villäfventyrs ursprungligen verkat till KonstitutionsUtskottets af R. St. enhälligt ogillade steg för till-vägabringande af oskiljaktigt sammanhang mellan Indragnivgsmakt och Jury-inrättning. 2:0 Kongl. Maj:ts nåd. förväntan, att anmälan skulle göras om R. Ständers beslut angående Banken, hade, då samma anmälan ännu icke genom Expeditions-Utskottets försorg egt rum, bordt till åtlydnad af 106 S. R. F. uppfyllas af alla Kongl. Maj:ts i Stats-Rådet officierande Rådgifvare, hvilka i egenskap af Riksdagsmän deltagit i nyssnämnde beslut, som dessutom förmodligen i vanlig ordning kommit StatsExpeditionerne och Hr HofKanzleren tillhanda. 3:o Då Kongl. Maj:t redan den 22 nästl. November förklarat sig vilja införvänta upplysning om R. Ständers. ifrågavarande beslut, hade Kongl. Maj:ts ofvanbemäldte Rådgifvare, oaktadt de sjelfva icke ansett sig befogade, att, på grund af deras Riksdagsmanna erfarenhet denna upplysning meddela, likväl bordt i underd. tillstyrka att Kongl. Maj:ts förberörde förklarande redan vid den tiden fått, på enahanda sätt som nu skett, komma till R. St. kännedom. 4:0 Följden af Kongl. Maj:ts Rådgifvares nyss anmärkte underlåtenhet är, att R, St, skiljde under en tidrymd af flere månader från den andra Statsmaktens väntade kommunikation i de vigtigaste Riksdagsärenden, icke kunnat förekomma den allmänna försoffning, långsamhet och brist på konseq.ens samt medborgerlig hållning, som under de senare månaderne visat sig i riksdags-handlingarne. På detta sätt har uppkommit en nog allmän fruklan, att Riksdagen medelst svepskäl så länge utdrages, att man slutligen fastnar i de inkonstitutionella hbojor, hvarom ett yttrande förekommer i den från BankoUtskottet afgifne reservation, som innefattar en slags förberedelse på Kongl. Maj:ts uti den nådiga skrifvelsen gifna förständigande. Derefter uppstod en liflig diskussion, hvarunder trenne olika meningar sökte göra sig gällande neml, 1:0 Ait någon annan åtgärd med den nådiga skrifvelsen ej kunde vidtagas än att lägga densamma till kandlingarne — 2:0 Attremittera densamma till Banko-Utskottet, hvilket borde inkomma med utlåtande och uppgift på hvad i desse ämnen blifvit denna Riksdag vidgjort, hvarefter Rik. Ständer kunde komma i tillfälle att genom Expeditions-Utskottet ingå med en underd. skrifvelse i ämnet; och 3:o Att med förbigående af Banko-Utskottet. remittera den nådiga skrifvelsen till Expeditions-Utskottet, som skulle vega att uppsätta ett förslag till en underd. skrifvelse, innehållande ofvanberörde uppgift. Likaledes väcktes i anledning af högstberörde skrifvelse åtskilliga muntliga motioner, dels om Bankodels om Expeditions-Utskottets åläggande att vidtaga ofveannämnde åtgärd. Sedan Hr Falmanmen vägrat att lemna annan proposition på Kongl. skrifvelsen såsom sådan, än att densamma måtte läggas till handlingarne och denna vägran blifvit genom votering underkänd, upstod åter en liflig debatt angåemde de i anledning af skrifvelsen väckte motioners remitterande, och voro de fleste talare af den tanka, att det ej vore lämpligt bevilja remiss å muntliga motioner, hvarföre de slutligen begärdes på bordet för att af motionärerne skriftligen ingifvas. Slutligen debatterades lifligt angående Hr Hessles vid förra plenum bordlagda motion. Hrr HALLING och BÅÅTH utvecklade skriftligen de sköl hvarpå de ansågo denna motion, såsom innefattande, dels ämnen hvilka blifvit vid denna Riksdag definitivt 2? I 12 PP ÅS ÅM 0