Utdrag af ett Bref, dat. Östersund d. 16 Febr. 1835. Då någon berättelse härifrån om Carlsdagens högtidligbeter icke förut synts införd i Tidningarna, anhåller undertecknad att Red. täcktes genom dess blad offentliggöra , att denna dag äfven härstädes firades med lifligt deltagande, om ock ej så lysande , som på många andra ställen. Sedan Keonogi. Hushållnings-Sällskapet slutat sitt sammanträde, hvarunder Ordföranden i ett lämpligt tal tolkade allas vår undersåtliga vördnad och öfver det älskade Konungahuset nedkallade himlens välsignelse, inbjödos Ledamöterne till en af Hr Landshöfdingen von Törne , eburu frånvarande, föranstaltad middag. De Kovgl. Skålarna druckos under lifliga glädjeyttringar, stegrade genom en särskild nyss förut med bref ifrån Stockholm anländ vyhet. Ämnet för denna var följande: I sistlidne December ankom hit en ifrån Norge vederbörligen förpassad, Polsk Öfverste vidnamn Dumarski, hvilken hos Brödrafolket omkring tvänne år njutit en angenäm tillflyktsort, och medförde till flere aktningsvärda hus i Sverge de mest ampla rekommendationer. Hans ärr efier svårare blessyrer, hans anspråkslösa berättelser om sine öden, om sin delaktighet i sista Polska Insurrektionskriget och dess följder för honom: förlust af egendom och fädernesland, väckte hos alla, som hade tillfälle lära känna honom, ett sådant deltagande, att troligen sjelfve hertigen af Wellington , på maktens och ärans höjd, skolat afundas det. Alla som gjort Öfverstens bekantskap — och alla intresserade sig, om ock af olika orsaker , för honom — voro länge bekymrade öfver hans öde, emedan inga underrättelser om ankomsten till hufvudstaden erhöllos, och en och annan tviflare röjde den farhågan, att Öfversten icke kunde få åtnjuta samma gästvänskap i det af ålderfria och sjelfständiga Sverge, som hos Norrmännen. Nu hade emellertid underrättelse anländt, att Öfversten framkommit till Stockholm, och denna notis meddeltes Sällskapet, äfvensom att han icke allenast hade erhållit tillstånd, att vistas i Sverge, utan tillika anbud, att i lugn tillbringa sina återstående dagar på en at Nerikes vackraste och största egendomar. Berättelsen härom verkade med elektrisk kraft på alla närvarande, och den hos Svenska folket inneboende sjelfständighetskänslan parade sig nu med den undersåtliga tacksamheten för den fristad, som blifvit beredd åt den från sin fosterjord landsflyktige krigaren, samt det oberoende af främmande impulser en mild styrelse under dessa stormiga tider mäktat bevara åt ett högsint och tappert folk. P. S. Såsom bevis huru den s. k. mindre upplysta populationen, äfven i en så aflägsen trakt, som Jemtlaod, uppfattar tidens tilldragelser, kan följande tjena: Då en Gästgifvare, som varit Under-off cer, förnam att det var en f. d. Polsk Officer, som skulle skjutsas, presenterade han Öfversten en utgött upplaga af Polska sånger, tryckta i Jönköping ; påklädde sig sin högtidsrock och förklarade, att han gratis skulle skjutsa hon m utan betalning, så långt hästen kunde springa.o —Ak.