i hvad måtto handläggning föregått och hinder möta för
slut
Det heter i Utskotiets Memorial, att frågan om myn!-
enheten är så vigtig för hela nationen: att frågans oaf-
gjorda skick föror:akar uppehåll i Utskottets göromål och
att angetägesheten fordrar densammas ofördröjliga afgö-
rande sawt svar till Ritets Stävder, så f.rt Kongi. Majits
eyrbara tid medgifver Autingen får det antsgas, att Ri-
kets Ztänders underdåniga skiifvelse af den 27 sisti. Okt.
inzebär allt detta. eller ock står det fast, att Ständerna
redan då avsett oläwvrpligt derom göra annan frasställning
än samma skrifvelse innehåller; ty icke var frågan owa
mynt-enbeten då -aicdre VvVigtig än nu: icke är det nu
först den fått inflytande på Utskottets göromål: icke eller
måtte Rikets Ständer då mindre än nu hafva varit sorg-
fäliige alt se dessa göromål bragte till slut, så fort tiden
medgaf. Mig synes ovedersägligt, att Rikets Ständer, se-
dan de i oivanberörde skr.fvelse anmält till Kongl. Maj:ts
rvådiga pröforng deras förslag till oytt system för Rikets
silfvermynt, ej allenast dermed iaktiagit och fullgjort hvad
på dem i frågans ännu oförändrade skick kan ankomma,
utan ock beredt sig full visshet, att ärendets vigt icke
undgår Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksimhet. Den förny-
ade framställningen skulle förutsätta tvifvelsmål i detta
sednare hänseende. Jag ser likväl icke, huru de, som kän-
na sig dertill benägne, kuana lita på två skrifvelser 10era
än en. Vill man uttrycka det nit för Riksdagens förkor-
tande, som vanligen stär till hands när det gäller uppehåll
hos andra, så borde Utskottet vara beredt att nöjaktigt
hesvara frågan, huruvida allt är uträttadt, som på detta
Utskott ankommer utan sammanbang med beslutet ow
myntenheten. Jag åberopar derom den redogörelse för Ut-
skoltets göromål, som innefattas i dess Memorial till Ri-
kets Ständer den 13 i denna månad; ochjag tillägger, hvad
ingen af Utskottets Ledamöter skall kunna sanningseuligt
bestrida, att arbetet bär allt hitintills upptagit tiden så
träget, att annat uppebål!, än det som brist på tid föror-
sakat, icke någonsin varit inom Utskottet owtaladt förr än
det passade sig till det förslag, som nu framställes. Må
hända, att, om mynt-enbeten vore af Konurg och Stinder
afgjord, Utskottet hade utarbetat de stadganden, som der-
med skola cga gemenskap. Ett sådant förhållande kan
hvarken bestridas eller bejakas, efter som det hade berott
på ordningen i hviiken ärenderna fått förekomma, det ena
företrädesvis framför det andra. Emerdlertid skulle något an-
nat göromål, som nu är fu!ländadt, då vara ogjordt; ty i ena
och andra fallet har tiden varit för Utskottet lika dryg
elier vdryg. Det är ock visst, att Utskottet, under afbi-
dan, huru Kongl, Maj:t i Nåder täckes besluta angående
mynt enheten, alldeles icke gjort sig färdigt med förslag,
huru de föreskrifter, hvilka af samma nåd:ga beslut bero,
må alternativt regleras, å ena sidan, för den händelse att
Fukets Ständ:rs unde. dåniga förslag vinner sanctiron; och
ä andsa sidan för det fall, att Kongl. Maj:t snnorlunda
beslutar. Jag skulle t:o, att Utstottet, om det, så fort
dess dyrbara tid medgifcer, sysselsätter sig med detta gö-
remål, gör deri något bättre, nytvigare och ändamålsenli-
gare, än att stanna vid en tillstyrkan, som, ehvad den på
ett eller annat sätt aflöper, ändock förr eller senare må-
ste efierträdas af något Betänkande i sjelfva saken, på
hvilket men behöfver använda tid. när en ging u!vägen
att finna förhinder utom Utsko!tet icke mera återstår.
Uti denna reservation hafva Hr Frib, Stjernstedt, Hrr
Bogeman och Lagerheim, Hr Biskop af Kullberg,
Hr Doktor Engeström, samt Riksdagsfullmäktige Peter
Andersson, Brisman och Svanberg instärnt ;
af Hr Helledaij: Efter min åsigt är det för bedö-
mandet af ifrågavarande motion icke erforderligt att un-
dersöka huruvida uteblifvit nådigt svar å Ständernas uu-
derd. skrifvelse den 27. sisil. Oktober må hafva föranledt
uppskof med riksdagsgöromälens bringande till slut eller
ej. Den opinion, so:a i afseende härå, kan göra sig gällan-
de, må dertill söka sig ett lämpligare tillfälle. Här är en-
dast iråga om lämpligheten af den föreslagua åtgärden, alt
i underdånighet pä inna Kongl. Maj:t em ett snart del-
gifvande af Kongl. Maj:ts nådiga svar i aniedning af näm-
de skrifvelse. För min del nödgas jag erkänna, alt jag
fioner en slik åtgärd i hög grad oformlig och ingalunda
försvarad af våra grundlagar. Den grannlagenhet, med
hvilken representationen billigt fordrar att bl:fva af Rege-
ringen behandlad, måste, så vida ett för samhället tyckligt
förhållande statsmakterne emellan s:all kunna bib-hållas,
vara reciproqve, och jag är öfvertygad, att representatienen
icke med välb-hag kulle emottaga erinringar om skyndsamhet
vid Riksdagsärendenas behandling, serdeles om anledning
till den förmodan vore för handen, att Regeringen icke
kunde känna eller bedömma orsaken till uppehållet.
af Hr Rubin: Jag delar i så måtto den i Hr af Ro-
Jens reservation uttryckta åsigt, om jag icke kan anse
frågan om myntenhetens bestämmande vara för nationen så
vigt:g, som Utskottet förespealat, äfvensom jag, så vidt
mitt omdöme är tillräckligt, ej kan finna, att Banko-Ut-
skottet och den sfdelning hvartill jag hörer, 1 rivgaste måt-
to varit uppehållna genom utcblifvet svar uppå Rikets Stän-
ders underdåniga skrifvelse den 27:de Okitober nästlidet är,
velst åtskilliga ärenden ännu ligga oafgjorda på Utskottets
ard3
af Hr Valleij: I fir Rubins reservation förenar jag
mig äfven, med tillägg, att jag an:er Rikets Ständer vara
obehindrade att ifrån Banken utgifva sedlar under beväm-
ning af Riksdaler ccurant, i den händelse Kongt Muj:ts
nådiga svar uteblifver.
