som vette åt VVallgatan, sett flere srtillerister inne i den bod, Hökeribetjenten Lindahl förestår, hvaruppå Hr Löjtmanten, stående på gatan, med sabelbaljan stötte upp den tillstängda dörren, och befallde artilleristerne att begifva sig ulur boden, hvilket de genast efterkommit, med undantag af cn, vid namna GCillman, som fick tillsägelse af go-sen Börjessen att qvarstanna, emedan Börjesson ville ansvara för honom. För att efterse hvilken den Artilleristen var, som ej åtlydde befallningen, har Hr Löjtnanten gått in i boden, hvarvid Börjesson, som haft ett kärl med bränvin i banden, kastat bränvinet i ansigtet på Hr Löjtnanten, så att äfven kläderne blifvit nedvätte, hvarvid Hr LöjtnanTen, som ansåg Börjessons förhållande af urbota b:skaffenhet och således ämnade arrestera honom, sprang efter Börjesson, som flydde till andra rummet, och, sedan Hr Löjtnanten fått tag i Börjessons rockskört, som gick af, urdankom Börjesson. — Hr Löjtnanten, som derpå utgick för att lemna sin nedvätta kappa åt en af Artilleristerne, befallde en del af manskapet att åtfölja sig, för att gripa Börjessor, men, då Hr Löjtnanten åter inkom i boden samt det rum, hvaruti Hr Löjtnanten i öfrigt ökte Börjesson, eller det, som är beläget västintill boden, varseblef Hr Löjtnanten honem icke, hvarefter Hr Löjtranten, sedan ji Lindahl, s m förut ej varit tillslädes, utkommit ifrån ett annat rum och Hr Löjtnanten för honom omtalat händelsen begaf sig derifrån. Hörde öfver tillmälet, har Börjesson förnekat all brottslighet, och Lisdahl förklarat: att han ej kunde minnas, det han till Hr Löjtnanten, som vid tillfället påhaft uniferm och tillkännagifvit, det han vore stadd i tjensteutöfning, fällt det åtalade yttrandet; och har Lindahl i genstämning yrkat ansvar å Löjtnant Weinberg, för det . öjtnanten, som orden i stämningsansökningen lyda: den 8:de dennes om raorgonen före ljus dager, med lyftad sabel, under j hotelse med arrest och fästning, i vredesmod förföljt Lindahls bodgosse Janne Börjesson, 15 år gammal, ifrån gatan igenom Lindahls hyrda handelsbod in uti ett derintill beläget rum, samt derifrån ut i köket, hvarunder Löjtnanten sönderref gossens rock och honom medelst skrämsel så jagade, att han ej tordes återkomma till sina pligters fullgörande i boden. Af de i målet hörda vittnen hafva Konstapeln Sundström och Artilleristen Dahlin enstämmigt intygat, att då de i sällskap med en tredje person, någun dag i sistlidne Decewaber månad, gått öfver Kaserntorget, har Löjtnant Weinberg tillsagt vittnen att stanna utanföre Olssons hökoarebod, för att vakta på en Artillerist, som gått dit in, och har dervid hökeribetjenten Lindahl tillkommit samt, sedan Hr Löjtnanten underrättat honom, att en Artillerist, emot regementsorderne ingått i boden, ech jemväl gifvit Lindahl tillkänna, att Hr Löjtnanten vore stadd i tjenstutöfning, har Lindahl om och till Löjtnanten yttrat: den förbannade menniskan, som jag aldrig kan bli af med, jag får aldrig vara i fred för den förbannade mennis:an; hvarförutan Dahlin tillagt, att han jemväl hört Lindahl yttra: det var väl djefvulen, förbannade menniska, som skall sätta patrull utanför våra dörrar; och hafva båda vittnen intygat, att Löjtnant Weinberg i tillfället påhaft uniform med sidogevär. Efter det denna bevisning ingått, yrkades af Hr Löjtnantens rättegångsbiträde, Material-Bokhållaren Bi uzelius, att Hökeribetjenten Lindahl såsom öfvertygad att hafva yttrat till Löjtnant Weinberg, då denne varit stadd i tjensten smädeord af svår beskaffenhet, (?) målte derföre ansvara enl. 18 Kap. 8 S. Missgerningsbalken, jemförd med Kongl. Förordningen den 20 Jan. 1779. Krigs-Fätten har nu för den påstådda förbrytelse, Lwdoahl skall hafva begått emot Löjnaaten Weinberg, dömt honom till 3v dealers silfvermynt böter i tveböte, och som målet ansctts af urbota beskaff.nhet, fällt bonom att försona felet med 24 dygns vatien och bröd, samt genast inmanat honom i häkte, hvarjvmte Bö. jesson blifvit ålagd värjemils:d, att skydda sig mot anklagelsen, att hafva våldfört sig på Löjtnauten, genom det på bonom kastads branvinvet. Båda hafva häröfver besvärat sig bos KrigsHof-Rät en. U:i denna sak 1öja sig vid proceduren flera felaktiga omständigheter, hvilka de anklagade äfven ill en del releverat, såsom att Krigs-Rätten i detta fall alldeles icke synes varit behörigt forum; att ec Officer af blott 19 års ålder lä:er setat bland ledamöterne, att Lindahls genstäraning å Löjtnant FAT OR 1 FE LA LIK Ra Left OP oe AT