som vette åt VVallgatan, sett flere srtillerister inne i den
bod, Hökeribetjenten Lindahl förestår, hvaruppå Hr Löjt-
manten, stående på gatan, med sabelbaljan stötte upp den
tillstängda dörren, och befallde artilleristerne att begifva sig
ulur boden, hvilket de genast efterkommit, med undantag
af cn, vid namna GCillman, som fick tillsägelse af go-sen
Börjessen att qvarstanna, emedan Börjesson ville ansvara
för honom. För att efterse hvilken den Artilleristen var,
som ej åtlydde befallningen, har Hr Löjtnanten gått in i
boden, hvarvid Börjesson, som haft ett kärl med bränvin i
banden, kastat bränvinet i ansigtet på Hr Löjtnanten, så
att äfven kläderne blifvit nedvätte, hvarvid Hr Löjtnan-
Ten, som ansåg Börjessons förhållande af urbota b:skaf-
fenhet och således ämnade arrestera honom, sprang efter
Börjesson, som flydde till andra rummet, och, sedan Hr
Löjtnanten fått tag i Börjessons rockskört, som gick af,
urdankom Börjesson. — Hr Löjtnanten, som derpå utgick
för att lemna sin nedvätta kappa åt en af Artilleristerne,
befallde en del af manskapet att åtfölja sig, för att gripa
Börjessor, men, då Hr Löjtnanten åter inkom i boden
samt det rum, hvaruti Hr Löjtnanten i öfrigt ökte Börjes-
son, eller det, som är beläget västintill boden, varseblef
Hr Löjtnanten honem icke, hvarefter Hr Löjtranten, sedan ji
Lindahl, s m förut ej varit tillslädes, utkommit ifrån ett
annat rum och Hr Löjtnanten för honom omtalat händel-
sen begaf sig derifrån.
Hörde öfver tillmälet, har Börjesson förnekat all brotts-
lighet, och Lisdahl förklarat: att han ej kunde minnas,
det han till Hr Löjtnanten, som vid tillfället påhaft uni-
ferm och tillkännagifvit, det han vore stadd i tjensteutöf-
ning, fällt det åtalade yttrandet; och har Lindahl i gen-
stämning yrkat ansvar å Löjtnant Weinberg, för det . öjt-
nanten, som orden i stämningsansökningen lyda: den 8:de
dennes om raorgonen före ljus dager, med lyftad sabel, under j
hotelse med arrest och fästning, i vredesmod förföljt Lindahls
bodgosse Janne Börjesson, 15 år gammal, ifrån gatan igenom
Lindahls hyrda handelsbod in uti ett derintill beläget rum,
samt derifrån ut i köket, hvarunder Löjtnanten sönderref
gossens rock och honom medelst skrämsel så jagade, att
han ej tordes återkomma till sina pligters fullgörande i
boden.
Af de i målet hörda vittnen hafva Konstapeln Sund-
ström och Artilleristen Dahlin enstämmigt intygat, att då
de i sällskap med en tredje person, någun dag i sistlidne
Decewaber månad, gått öfver Kaserntorget, har Löjtnant
Weinberg tillsagt vittnen att stanna utanföre Olssons hö-
koarebod, för att vakta på en Artillerist, som gått dit in,
och har dervid hökeribetjenten Lindahl tillkommit samt,
sedan Hr Löjtnanten underrättat honom, att en Artillerist,
emot regementsorderne ingått i boden, ech jemväl gifvit
Lindahl tillkänna, att Hr Löjtnanten vore stadd i tjenst-
utöfning, har Lindahl om och till Löjtnanten yttrat: den
förbannade menniskan, som jag aldrig kan bli af med, jag
får aldrig vara i fred för den förbannade mennis:an;
hvarförutan Dahlin tillagt, att han jemväl hört Lindahl
yttra: det var väl djefvulen, förbannade menniska, som
skall sätta patrull utanför våra dörrar; och hafva båda
vittnen intygat, att Löjtnant Weinberg i tillfället påhaft
uniform med sidogevär.
Efter det denna bevisning ingått, yrkades af Hr Löjt-
nantens rättegångsbiträde, Material-Bokhållaren Bi uzelius,
att Hökeribetjenten Lindahl såsom öfvertygad att hafva yttrat
till Löjtnant Weinberg, då denne varit stadd i tjensten
smädeord af svår beskaffenhet, (?) målte derföre ansvara
enl. 18 Kap. 8 S. Missgerningsbalken, jemförd med Kongl.
Förordningen den 20 Jan. 1779.
Krigs-Fätten har nu för den påstådda förbrytel-
se, Lwdoahl skall hafva begått emot Löjnaaten
Weinberg, dömt honom till 3v dealers silfvermynt
böter i tveböte, och som målet ansctts af urbota
beskaff.nhet, fällt bonom att försona felet med 24
dygns vatien och bröd, samt genast inmanat ho-
nom i häkte, hvarjvmte Bö. jesson blifvit ålagd vär-
jemils:d, att skydda sig mot anklagelsen, att hafva
våldfört sig på Löjtnauten, genom det på bonom
kastads branvinvet. Båda hafva häröfver besvärat
sig bos Krigs- Hof-Rät en.
U:i denna sak 1öja sig vid proceduren flera fel-
aktiga omständigheter, hvilka de anklagade äfven
ill en del releverat, såsom att Krigs-Rätten i det-
ta fall alldeles icke synes varit behörigt forum;
att ec Officer af blott 19 års ålder lä:er setat bland
ledamöterne, att Lindahls genstäraning å Löjtnant
FAT OR 1 FE LA LIK Ra Left OP oe AT