En blick på ett slags bok, kallad: Ett och an-
nat ur tidningen Svenska Minerva.
(Slut från gårdagsbladet.)
G:nom den ökade uppmärksamheten på riksdags-
manrcavalen uppstod en besynnerlig rörelse i sinnena
och en kop fenomener, dem Minerva lika djupt be-
klagar, som hon är angelägen att draga ett täckelse
öfver dem. Skulle hon bekänna saninngen, så spruc-
ke hon af förargelse; skulle hon medgifva, ait det
är frin valmännen, som oppositionen u:gått, så vo-
re hennes — och kanske hennes egentliga patroners
— roll utspelad. För henne är det en absolut nöd-
vändighet alt kunna föregifva hemliga planer och
mencer vid sjelfva Riksdagen, för att förklara den
nya oppositionen; hvad fysioromi skulle han förete,
om hon måste erkönna, att det är svenska folket, som
opp-serar sig! Det vore vanskligare att föregifva,
det tidningarna tillskapat dem stora massans grava-
nima, än att dikta ett dylikt inflytands: på Riksdags-
männen; men säkerligen försöktes äfvear det; Miner-
va har antydt, det hon reserverat åt sig äfven den-
na utväg. Hon är fintlig och reder sig nog, blott
hon får tid på sig.
Vår kateket förgrymmar sig svårligen öfver den
2f de liberala bladen framkasiade tydnirg af För-
stäria Stlats-Utskottets voteringar. Bemälte blad
hafva nemligen ansett dessa voteringar såsom en
uppenbarelse af nationens missnöje med dea nu va-
ravde styrelsens personal och principer. En dylik
tanke måste med lif och blod kekämpas, om något
skal! kunna räddas af det goda gamla. För stt
kringgå frågan och undvika ett direkt svar derpå,
måste det vanliga anatemet mot imitation fram-.
hefvas. De liberala åsyfta att bereda åt virt land
samma lycksalighet, som den t. ex. Frankrike och
Spanien hemta af sina tätt på hvarandra följande
ministerombyten.
Det blir kanske något benigt för vår kateket att
riktigt öfvertyga folket, det en lång om än oduglig
styrelse i alla händelser är bättre än ombyten, som,
om icke verka, åtminstone åsyfta förbättringar.
Lycksalighet har Sverge lika litet som Frankrike
och Spanien väntataf sina Ministerer, vare sig gam-
la eller ombytta; men ombjtet ger ändock någon