Summa 17,264,142 Statsbristen utgör således en summa af fem millioner, 614,42 Här bko på fem år eller, om utgifterna fördelas i den mån de skola äga rum, för år 19835 2,686, 182 1836 1,220,670 1837 267,150 1535 663,636 1539 776,510 Uti denna Statsbrist äro dessutom ej beräknade Göta Kanalbolags innestående medel 107,648 Rdr; icke eller Stora etler Lilta eller Missväxtkreditiven, sf hvilka de två senare dock vanligen, åtminstone till någon del, utgå och slutligen ej eller de möjliga extra Statsbristerna för 3833 och 1834 — (för 1832 utgjorde denna brist (se ofvan) icke mindre än 361,000 Rdr.) Våra läsare finna således, att Statsverket, i stället för ett årligt ö fverskott af 800,000 Rdr, har en årlig brist af. omkring 1,200,000 Rdr. Beräknar man nu tillökningen, 3 Tulloch Bränvinsbevillningen till 50v,000 Rdr bko årligen (hvilket torde vara ganska rundligt), så kommer detta belopp att från och med 1837 afräknas d v. s. den ofvan omförmälta bristen försvinner till största delen för åren 1837, 1838 och 1839 (se ofvan). Afdraga vi likväl de redan vid sista Riksdag beslutade kapitaloch räntebetalningar till Banken 1,254,000 Rdr, så återstå i allt fall, .åsom en ovilkorlig Statsbrist intill nästa Riksdag Tvåa Millioner Åttahundrade Trettio Tusende Rdr, hvilka måste genom ytterligare Bevillning, Lån eller fahrikation af Riksgäldssedlar eller Obligationer anskaffas. En hvar lärer inse, att R. St. ej kunna åtskiljas, innan tillgångar blifvit anvisade, för att fylla denna betydliga Statsbrist, och att vi således nu, efter 13 månader, befinna oss nära nog på samma punkt med vår finansreglering, som den dag Riksdagen utblåstes; och att oaktadt, Regeringen? och Stats-Tidningens försäkringar om öfserskott och våra financers lyckliga ställning, räkningen dock slår sig så ut att Riksgälds-Kontoret knappt eger medel för sina löpande utgifter, med mindre det ytterligare får anlita allmänheten om lån Erinrar man sig vidare, att den nya Tulloch a) Med hur pass mycken sakkännedom man författar i StatsTidningen, bevises bland annat deraf, att Förf. kunnat vara okunning om, att Bankorinsten alldeles icke ingår till Siatsverket, utan att det sednare tvertom hädanefter skall betala Banken ränta å sin stuld 4,400.000 Rdr bko. (Not i Alleh.) ) Läsaren torde erinra sig att ett tvifvel om den officiella beräkningen äfven framställdes i Aftonbiadet, o reedelbart efter den Kongl. Propositionens utgifvande. Red, anm, nu ——— —-emo —A AA i Nw—D-D-jrnvsvueeockeo——--XQG— H