Summa 17,264,142
Statsbristen utgör således en summa af fem millioner,
614,42 Här bko på fem år eller, om utgifterna fördelas i
den mån de skola äga rum, för
år 19835 2,686, 182
1836 1,220,670
1837 267,150
1535 663,636
1539 776,510
Uti denna Statsbrist äro dessutom ej beräknade Göta Ka-
nalbolags innestående medel 107,648 Rdr; icke eller
Stora etler Lilta eller Missväxtkreditiven, sf hvilka de två
senare dock vanligen, åtminstone till någon del, utgå och
slutligen ej eller de möjliga extra Statsbristerna för
3833 och 1834 — (för 1832 utgjorde denna brist (se ofvan)
icke mindre än 361,000 Rdr.)
Våra läsare finna således, att Statsverket, i stället för
ett årligt ö fverskott af 800,000 Rdr, har en årlig brist
af. omkring 1,200,000 Rdr. Beräknar man nu tillökningen,
3 Tull- och Bränvinsbevillningen till 50v,000 Rdr
bko årligen (hvilket torde vara ganska rundligt), så kom-
mer detta belopp att från och med 1837 afräknas d v. s.
den ofvan omförmälta bristen försvinner till största de-
len för åren 1837, 1838 och 1839 (se ofvan). Afdraga vi
likväl de redan vid sista Riksdag beslutade kapital- och
räntebetalningar till Banken 1,254,000 Rdr, så återstå i
allt fall, .åsom en ovilkorlig Statsbrist intill nästa Riks-
dag Tvåa Millioner Åttahundrade Trettio Tusen-
de Rdr, hvilka måste genom ytterligare Bevillning, Lån
eller fahrikation af Riksgäldssedlar eller Obligationer an-
skaffas.
En hvar lärer inse, att R. St. ej kunna åtskiljas, innan
tillgångar blifvit anvisade, för att fylla denna betydliga
Statsbrist, och att vi således nu, efter 13 månader, befinna
oss nära nog på samma punkt med vår finansreglering, som
den dag Riksdagen utblåstes; och att oaktadt, Regeringen?
och Stats-Tidningens försäkringar om öfserskott och våra
financers lyckliga ställning, räkningen dock slår sig så ut
att Riksgälds-Kontoret knappt eger medel för sina löpande
utgifter, med mindre det ytterligare får anlita allmänheten
om lån Erinrar man sig vidare, att den nya Tull- och
a) Med hur pass mycken sakkännedom man författar i Stats-
Tidningen, bevises bland annat deraf, att Förf. kunnat
vara okunning om, att Bankorinsten alldeles icke ingår
till Siatsverket, utan att det sednare tvertom hädanefter
skall betala Banken ränta å sin stuld 4,400.000 Rdr bko.
(Not i Alleh.)
) Läsaren torde erinra sig att ett tvifvel om den of-
ficiella beräkningen äfven framställdes i Aftonbiadet, o
reedelbart efter den Kongl. Propositionens utgifvande.
Red, anm,
nu ——— —-- emo —A AA i
Nw—D-D-jrnvsvueeockeo——--XQG— H