sanguinismen, eller rättare sagdt den uppenbara origtighe-
ten af dessa kalkyler, hvilket väckte mycket oro och larm
i det ministeriella lägret, och satte i rörelse alla utomordent-
liga talanger i Minerva, Journalen och Dagbladet — för
att vederlägga våra förvillande uppgifter). Denna oro
ökades, sedan en representant på Riddarbuset Hr Carl
Stuart, framkommit med en cxpost af Riksgäldskonto-
rets ställning, jemte anhållan om remiss till Stats-Ut-
skottet.
Men Stats-Utskottet afhördes ej. Eet slumrade li-
ka väl som Regeriugen. .
Nu uppträdde den nya Stats-Tidningen den 4 sistiidne
December och förkunnade för Svenska folket, att Statsver-
et, efter bestridandet af alla på ordinarie cch ex!raordina-
rie stat beviljade utgifter, och utan förhöjning i afgiften å
något annat än bränvin, ägde ett öfverskott af 369,944
Rdr bko — cn summa, som, enligt Stats-tidningen för den
31 sistl. Jan., vuxit till 800,000 Rdr bko årligen (Banko-
vinsten inbegripet). a).
Vi bekänne, det vi blefvo storliga förundrade öfver den-
na något grofva osanning i ett oflicielt Blad, helst sakkun-
nige personer sazt oss, att Statens financiella ställning vore
ganska betänklig. Vi ha af sådan anledning begärt samt
erhållit upplysningar i detta vigtiga ämne — och vill våra
Läsare veta, bur sanna förhållandet är, så se här, hvad en
efficiel kalkyl öfver Riksgäldskontorets ställning utvisar af
Inkomster och Utgifter åren 1835 till och med 1839:
Inkomster af allmän Bevillning 11,353,000
(Beräknadt efter de senare årens me-
deltal å 2,270,600 Rdr årligen)
Smärre Fonder, Tidningsstämpel-af-
gift c. 147,000
Kapital-afbetalningar och Räntor å
Riksgäldskontorets fordringar 150,000