Nat onal-ekonomi.
Utskottet tvekar t, ex. att realisationen ytterliga-
re betryggas i samma mån mera silfver i Banken in-
sättes, såvida sedelstocken derjemte skall ökas, och
Utskottet vill ådagalägga, med utvekling af jemvigts-
principen emellan myntmassa cch varumängd, det
den genom en möjlig låne-operation inbringade nya
silfver- qvantiteten ej ailena sannolikligen skule ha-
stigt åter utgå, utan ock möjligtvis föranleda till he-
la silfver-fondens uttömmande: se det kallar man
anslå de känslosträngar på hvars vibration för da-
gen man ej misstager sig! — De som icke äro re-
dan slagne till jorden af beundran för den djupsin-
niga staisklokheten eller af panisk förskräckelse för
den rysliga, tillämnade bankroaten, behagade dock
titta litet närmare på argumentationen. Men torde
då först böra erivra, attfrågan icke är om Bankens
behofver genom silfverlån ytterligare nu betryggas.
Derom kan man hysa olika meningar, utav blott:
1:0 om silfverfondens ökning, under proportionell
ökning af sedelmassan, är i afseende på Realisationens
betryggande ogagnelig och 2:o om silfrets återut-.
vandring deraf blir en sannolik följd ända derhän,
att den redan varande fonden möjligen derigenom ut-
tömmes?
I afseende på den första satsen, som Utskotten
låtit qvarstå i sitt slutresonoement, hade det bort
låta öfvertyga sig af den på första och andra sidan af
betänkandet upprepade anmärkning af en Ståndets
ledamot, att neml. resultatet blefve genom insättning
af 2 mill. silfver och uttagning af motsvarande sed-
lar, en till Bankens fördel förändrad proportion,
som jag vill uttrycka sålunda: från 17 mill. Banko
i silfver och 34 mill. sedlar — till 22 1-3 mill. silf-
ver och 39 1-3 i sedlar. — För min del ber jag
få nämna, att jag påstår det Bankens soliditet ej alle-
na skulle blifvit relatift solidare, på sätt den anmär-
kande Stånds-ledamoten påstått och Utskottet för-
nekat, utau ock absolut solidare. Detta påstående
hvilar på en vigtig sats i Bank-vetenskapen, som jag
längesedan funnit hafva blifvit ofullständigt utredd,
efter jag icke kan förmoda den vara förbisedd af
dem, som lagt en grundval för opinionerne sistl. år
på sommarsidan, när, i Banko Utskottets betänkan-
den Nris 6 16. Riksens Ständer uppmanades
att fastställa ett vist siffer-förhållande emellan
silfver och sedelstock, att framgent bibehållas, äf-
ven om den metalliska kassan komme att efter-
hand förstärkas. Har man då menat: att ett
visst förhållande borde iagtagas emellan total belop-
pen; eller emellan den genom efterhand inkomman-
de förstärkning inkomna nya silfverfond jemförd med
derföre 3jord sedelemission? I förra fallet har Stats-
Utskottet på sitt samvete att hafva uppstält en miss-
ledande kalkyl, efter hvilken, fullföljd i stort, skul-
le följa: att om t. ex. 17 mill. Banko nytt silfver
insattes, skulle endast 17 mill. ny sedel! emission
deraf kunna ske, hvarigenom det förbållandet af 1
till 2 skulle förändras från 2 till 3. — I sednare fal-
let har Utskottet orätt då det icke medgifvet den
absoluta fördel Banken i soliditet vinner genom hvarje
förstärkning. Det har då förbisett att i den mån
metalliska fonden ökes och blir svårare att uttöma
genom enskildes vexlingsanspråk, i samma mån
kan sedelstocken ökas 1 en progressiv proportion
så att t. ex. om en bank med 17 mill:s fond kan
betäcka 34 mill. sedlar, så kan er Bank med 22
1-3 mill. fond betäcka ej alleha 44 2-3 utan vida
mera, ceteris paribus; att med ett ard, en banks
växlingskassa är uågonting helt annat än dess för-
mögenhet i öfrigt, så att kassan är endast då till-
räcklig, när den icke kan blifva tom, äfvensom öf-
verflödig, när den blir större än krediten fordrar.
Detta vare i förbigående sagdi åt dem, som nitäl-
ska för små privatbankter och bestämda kassa-fö-
reskrifter.
Men Stats-Utskottet torde egentligen hafva upp-
stält sin sats om proportionen ewellan silfver och
sedelstock såsom en inledning till det egentliga kar-
dinal-argumentet om jemnvigts-principen emellan
mynt och varor och dess sannolika inverkan?
Välan, vi skola undersöka detta sednare ämne.
Teorien om en bentgenhet till jemnvigt emellan
mynt och varumängd är sann och jag har sjelf å-
beropat den i fråga om nödvändigheten att Öfver-
lemna åt Regeringen en pröfnings-rätt när bildan-
det af för många enskildta banker kunde otillbör-
ligt öka cirkulationen; men jag väntade mig i san-
ring icke att få se den så snart tillämpad, så jem-
merligt missbrukad.
J ett land, der industrien redan står på en stånd-
Dnunkt ts. att natAnRen mk hunlaR An a