ta dag, utan att bortskymmas af det hedervärda
Bende-Ståndets tillsatser och innovationer. — O-
bekant var det visst icke för Högvördige Preste-
Ståndst, att Stats-Uiskottet många gånger förut
gifvit flera betänkanden i samma ämne, men, tem-
pora mutan!uv et nos mutamur in illiss Då man
endast ömskede uppskof med hufvudfrågans afgö-
rande, i der säkra föreställning, att det afslag, som
skulie hafva beseglat Preste-Ståndets sista plenum
å det gamla året, möjligtvis kunde förväxlas till
ett bifell på det nya, så kan Preste-Ståndets ovan-
liga handlingssätt i denna sak lätt förklaras, men
grundlagens anda och menirg har derigenom blif-
vit elltför obarmhbertigt förbisedde. Också äro re-
servationer af 2:ne andlige ledamöter mot Högv.
Presie-Sicndets beslut afgifne, med det uttryckli-
ga förklarande, dels att en återremiss, utan fråga
om sak, vore, lindrigast sagt, besynnerlig och ad-
vokatorisk, dels ock att denna procedur vore ännu
mera beklagansvärd, derest motivet skall sökas i
något som ei är uttaladt, men åsyftas och bearbe-
tas. Passiovsfulia och af särdeles smädlig art äro
vissa af de i denna sak på Riddarhuset och i Bon-
de-Ståndet afgifne Stats-Utsk. kommunicerade yt-
tranden. Hos BR. och A. är ibland annat ytrradr,
att Stats-Utsk. trot sig kunna bemöta sju åtton-
delar af Svenska folket, eller hela den jordbrukan-
de klassen, rå samma sätt som man i allmänhet
behandlar skalet af den frugt, hvars saft man re-
dan utsugit. Inom Bande-Ståndet äro åtskillige
för Stats Utskottet högst ofördelaktige utlåtelser
fällde, hvaribisöd märkligast förekommer den an-
tydan, att Utskottet skall hafva godtyckligt och
vidunderligt behandlat Statslåvsfrågan samt der-
vid kommit till ett resultat, som endast medelst
tillämpning ef Hammarsmedsordningen varit möj-
ligt att vinna. Det är visserligen ingenting säll-
syat, att Stats-Utskottet vid denna riksdag får in-
om de respektive Stånden uppbära förebråelser af
den mest allvarsamma natur. Hvad deraf varit
personligen rigtadt emot mig, har jag emottagit
med samma likgiltighet, som jag betraktar de
småädelser och bittra utgjutelser, som jemväl i an-
ledning af mina Riksdagsanföranden, ifrån andra
händer temligen frikostigt tilldelas mig. Det en-
da stäl, hvariöre jag fäster Borgare-Ståndets upp-
märksamhet på Bonde-Ståndets yttranden i Stats-
lånsfrågan, och hvarföre jag nu från Stats-Utsk.
hit medför protokollerne i detta ämne, är, att man
deruti röjer en bestämd syftning att tillvägabringa
misshällighet mellan Borgare- och Bonde-Stånden
— något, som ingalunda kaa lända det ailmäsna
till fördel men väl till mycken skada. Det är den
endrägt i tänkesätt och vilja, som förut under riks-
dagen visat sig emellan de rärande folkklasser-
nes Ståndsrepresentanter, som nationen har att
tacka för det goda, som vid riksdagen kunnat ut-
rättas, och för det motstånd, som den outsläcklige
anslagsifvern och det lågande penningebegäret ändt-
lTigen fått röna. Bonde-Ståndets ofvannöämde yt-
tranden äga en särskildt betydelse derigerom, att
desamma, enligt hvad protokollerna gifva vid han-
den, icke äro beledsagade af något förklarande från
den Embetsman, hvilken uinämd af Konungen, i
följd af 24 S R.-O., inför Ståndet aflagt ed derpå,
att han vid riksdagsärenders afgörande skall med
goda råd och underrättelser samt upplysningar om
hvars och ens lagliga rättigheter och skyldigheter,
gå Ståndets ledamöter tillbanda. — Då den vidlyf-
tige reservation, hvilken finnes bifogad Stats-Ut-
skottets förevarande betönkande, icke kan föranle-
da ändring uti Borgare-Ståndets rörande Statslåns-
frågan förut tagne definitiva beslut, vill jag, med
förbigående af alla deruti innefattade sofisterier
och skefva uppgifter, endast meddela den upplys-
ving, att samma reservation är afgifven af en le-
damot, hvilket Ridd. och Adeln placerat i Stats-
Utskottet, utan afseende på 41 4 R.-O, som stad-
ger, att icke någon, af hvilken Rikets Ständer
kunnat fordra reda och avsvar, må inväljas i Ut-
skott, der redovisning för hans egra göromil och
embetsåtgärder kan förekomma.
—
Vi meddelade i går underrättelsen om den af
Vr FT PAR SS LSS I BE FR MIL JE SR 1