burgska Kabinettets förförelser, hvilket låter gan-
ska dyrt betala sig för sitt biträde vid Frankrikes förstö-
ring. Det har arbetat derpå med värma, emedan sådant
betryggade utförandet af dess planer i framtiden, i afse-
eude på hvilka det sålunda ej blef beroende af någon an-
nan än sig sjelf; men det har ej upphört att genomdrifva
sin politik i Levanten, och sedan 25 år tillbaka, bafva på
Grekiska öarne ochi CGcorgien flera ringar med Ryska
Eejsarens namnschiffer i diamanter blifvit bort-
skänkta, än som äro gifna i alla andra Europas
Hof sammanräknade.
Såsom ett särskilt gravamen mot Konungens Rådgifvare
i Ministeriella mål och såsom ett öfverskott af olämplig-
het i afseende på meranämde beskickn ng, må slutligen an-
märkas, att Sverges Sändebud hos Franska Hofvet dertill
begagnades, just då Ministern åter förfogade sig till sin
destinationsort, hvarigenom en ny inveckling kunnat upp-
stå 1 de kända diplomatiska förhållanden, som just då helt
nyligen, hkväl icke utan svårigheter, blifvit bilagda mel-
lan Sverge och Frankrike; helst denna utomordentliga be-
skickning inför Europas såväl som Sverges egna ögon ej
kunde undgå att visa sig såsom en accession af Sverge till
Rysslands politiska sys em, Jag skulle allt för mycket ir-
ra mig, om ej denna brist på grannlagenhet menligt inver-
kat på vissa ömtålighetskänslor, finare än våra, hvilka ge-
zom ofta förnyade p of i senare tider fått tilifälle att här-
da sig. För att emellertid riktigt bedömma halten af an-
märkningspunkten i denna omständighet, lärer Höglofl. Ut-
skottet förmodligen finna nödigt infordra äfven de proto-
koller i Ministeriella ärenden, som angå den allmänt kän-
da rupturen med Frankrike, äfvensom sättet och vilkoren
för försoningen.
Den bekanta satsen, att ändamålet helgar medlen, äger
ej tillämplighet i konstitutionella samhällen. Allt är der
o dnadt och begränsadt: allt har der sin bestämda, en gång
för alla anvisade form: alla funktionärer måste der röra sig
och verka inom beskrifna, noggrannt utstakade banor. När
dessa öfverskridas, förblandas, sammanvecklas, uppkors ma
oreda och osäkerhet; och att förekomma dessas allt för vi-
da kringspridande samt återfall, måste funktionären, som
förlöpt eller förirrat sig, tillrättavisas enligt Grundlagens
föreskrift, af hennes väktare.
De civila oes militära administrationerna hafva hos oss
sina särskilta organer, med skarpt uppdragna rålinier mel-
lan hvarderas funktioner. Det är ingendera tillåtet att
inkräkta på den andras område. Ett bevisligt, eller rät-
tare: bevisadt prof på en dylik formernas öfverträdelse
innefattar den officiella uppgift, som mot slutet af för-
lidna sommar stod att läsa i Post- och Inrikestidningarne
derom, att Konungens Rådgifvare i Kommandomål inför
Hans Maj:t i underdånighet föredrog rapporten om till-
ståndet i landet, under kolerans hemsökelseperiod, samt om
åtgärder, vidtagna och att vidtaga, helt och hållet utom
gränsen för den militära detalj, som ligger å Konungens
bemälte Rådgifvares vårdnad, och hvarmed endast han är
pligtig och berättigad att sig befatta. Den omständigheten,
att Kongl Maj:t i nåder funnit godt låta Dess enskilve
Adjutanter företaga inspektionsresor i Riket, förändrar in-
galunda ordningen af ärenvdernas föredragningssätt. Så län-
ge dessa Persone:s så kallade rapporter voro enskilta, och
såsom sådana behandlade; tillhörde de icke offestlighe-
ten, än mindre bedömandet; men då de blefvo offici-
elt i underdånighet föredragne af en Konuvgens Kon-
stitutionelle Rådgifvare (enligt ordalydelsen at: Post- och
lurikestidningens oflicielia artiklar), ikläddes de natu-
ren af en statsangelägenhet, hyarmed endast Statens em-
betsmän, ansvarige för sina uppgifter och åtgärder, kunna
sig befatta, och endast vederbörande rådgifvare, ansva-
rige för sina framställsingar och rådslag, kunna i behörig
ordBing handlägga, Ora detta förfarande lemnades oan-
märkt, förbisågs, godkändes, skulle under tidernas längd
den utväg möjligen i kinkigare fall, i fall, som man hade
sina skäl att önska undandraga ansvarigheten, komma att
begagnas, att uppdragen verkställdes af personer, oåtkomli-
ga för konstitutionell kontrell, konstitutionelt ansvar och
bestraffuing, och föredragningen skedde af funktionärer,
hvilka med dessa ärenden ej hade att skaffa, hvarigenom
grundlagens hela afsigt med ansvarighet hos Styrelseperso-
nalen skulle faktiskt upphäfvas och förvandlas till en död
bokstaf på papperet. Det vore missaktning mot Högloflige
Utskottets omdömeskraft, pligtkänsla och patriotism, att
ett enda ögonblick draga i tvifvelsmål, det ju Utskottet
både inser det fel emot formen, som Konungens rådgifva-
re i Komdmandomål u!i nu anmärkta afseendet begått, samt
de följder, hvartill p-ejudikatet kan leda; och det ansvar,
som derföre nu bör och måste tillämpas.
Det finnes dock beklagligen äfven ettsa k för hålla n-
de, till och med af den yttersta vigt, som påkallar en
konstitutionell räfst mot Konungens rådgifvare i komman-
domål. Tvänne Ridderskapets och Adelns ledamöter af
hög militärisk rang och stort medborgerligt anseende: Che-
ten för H. K. H. Kronprinsens stab, Guverpören vid
RK rigsakademien m. m., General-Majoren Lefrån samt
Ofversten om. m. af Dahlström, bhbafva offentligen till
bemälte Riksståndsprotokoll yttrat; den ene: att Bevärin-
gen vore föga bättre beklädda, än i trasor; och den andre:
att erforderlige gevär saknades. Då ingenting ligger Na-
tionen mera om hbjeriat, än sjelfständigheten; då denna så
väsendtligen beror af försvaret; då detta icke är betryg-
gadt, om brist förefiones på beklädnad och gevär; då
denna brist till och med hårdast måste kännas, när den
drabbar Beväringen, som utgör kärnan af landets ungdom;
Gå, till fyllande af Krigsdepartementets behof, Riksens
Ständer tid efter annan anslagit högst betydliga summor;
och då bemälte tvänne sakkunnige och trovärdige militä-
rers intyg, hvars pålitlighet jag ej tillåter mig att sätta i
fråga, sålunda utvisa, att Konungens rådgifvare i komman-
domål icke med nit, skicklighet och drift skött sitt vigti-
ga förtroendekall; så har jag ansett mig ej böra underlåta
att fästa Höglofl. Utskottets uppmärlksamhet äfven på den-
na omständighet; öfverlemnande åt Utsk ttets egen urskill-
ning och ompröfvande, att på de i ofvannämde afseenden
framställda anmärkniz esanledningar, nemligen :
1:0 MOt Kannugnaenc: BRådoifgoara 2 MM: 0 vor
KE.