ga RH OCT OS SITE IloRatlt 1 en granskning
af Är Ryttmästaren S. v. Troils namnkunniga re-
servation angåerde försvarsverket, och vi uppfylla nu
desta löfte genom anförandets meddelande:
Två Stånd hafva i denna fråga stannat emot två,
och Utskottet har således visat ett synnerligt af-
seende på ämnets vigt, då Utskottet, som varit be-
rättigadt att helt enkelt förklara motionen förfallen,
upptagit Preste och Borgasre Ståndens anmärknin-
gar tillbesvarande. Detär dock icke vid Utskottetssvar
jagärnar fästa mig. Jag villendast i vissa delar be-
möta Hr S. G. von Troils dervid fogade reserva-
vation, hvilken hufvudsakligen är rigtad mot Hr Holms
och mine, vid ärendets återremitterande från Borgare
tåndet, Utskottet meddelade yttranden, redan för
flere dagar sedan blifvit allmänheten officielt med-
delad, Reservanten eger, som mig synes, den för-
tjenst, att behandla ämnet med en moderation, hvars
motsats man under Riksdagens lopp ofta nog fått
erfara i andra likartade frågor, vid hvilkas förehaf-
vande det icke varit ovanligt ait förnimma, hurule-
des framställningar om behof af reform i försvars-
verket, vägran af nya anslag för detsamma samt ett
i vissa delar öfver dispositien af 3:dje och 4:de huf-
vudtitlarne uttsladt ogillande omdöme, både inom
och utom Representationen ansetts kunna förliknas
med yttranden, af en straffvärdt förgriplig egenskap.
Reservantens meddelade tablå öfver krigs- budge-
ten i Frankrike och Belgien, förekommer mig all-
deles olämplig, såsom grund för jemnförelsen med
hvad Sverges försvars-verk kostar. Vårt land, så
olikt nyssnämde stater, i anseende till klimat, pro-
duktion och andra förhållanden, kan icke från nå-
gon synpunkt blifva föremål för dylik jemnförelse.
Det var ingen fäderneslandet vän, som vid 1823 års
Riksdag i Fransysk ofversättning meddelade en an-
nan tablå, åsyftande att visa Svenska skatternas
förmenta ringhet i förhållande till skatterna i andra
länder. Möjligen har en derigenom uppkommen
illusorisk föreställning i sin mon förorsakat den syn-
bara obenägenheten, att till besparing i Statsutgif-
ter afhjelpa åtskilliga 2dministrations-brister, hvil-
ka till stor vinst för det allmänna, längesedan
kunnat, måhända utan synnerlig svårighet, rättas. O-.-
tillförlitlig visar sig reservantens beräkning af kost-
naderna för Sverges försvarsverk. Exempelvis må
nämnas den öfver indelta Kavalleriet och Infanteri-
et uppställda kalkyl, hvilken utan öfvecdrift kan
ökas med minst femtio procent.
Reservanten har sökt visa, att nödiga reformer i
försvars-verket, äfven under närvarande omständig-
heter, kunna af Krigs-Ministeren hoppas, ett i san-
ning angenämt öfverraskande budskap, för hvars
verkliggöra: de hela nationen utan tvifvel skall hålla
Reservantern räkning. Kastom emedlertid en blick
på en och annan af de anledninger, som i detta
hänseende nu äro för handen,
Herr General-Adjutanten för Armden har visser-
ligen intagit en position, uti hvilken framgång åt
dess förslag icke bör saknas; men General-Adjutants-
platsen synes fordra en man för sig och ingalunda
tåla förening med de mångsidiga befattningar, hvil-
ka en senare tid med densamma införlifvat. Stats-
Sekreteraren för Krigsärenderna har, uti ett till
Stats-Utskottet remitteradt yttrande, utvecklat sine
åsigter i afseende på aaslagen för försvars-verket.
För att derom gifva ett klart begrepp, vill jag lå-
ta Herr SatsSekreteraren sjelf tala, och medelar
alltså ett utdrag af nyssnämde yttrande. Man ser
Stats-Utskottet hafva hållit sig vid den i dess tan-
ka gyllene regeln, att man bör rätta munnen ef-
ter matsäcken, men det har icke betänkt, att detta
är blott en nödregel; att sjelfva förnuftsregeln är
denna: så många munnar, så många matsäckar.
Den Skeppskapien, som ger sig: ut till sjös utan full
proviant, beräknad för hela besättningen, är oförsigtig
och obetärksam, elak, om det sker af karghet el-
ler snålhet, och det är icke mycket att förtänka,
om besättningen, då brist under farten Ppptom-
mer, låter honom hårdt umgälla det och öfvergif-
ver honom då land hunnits, ty han har då brutit mot
den senare regeln: förnuftsregeln. Men om genom
storm eller vidriga viadar, farten. hämmas eller kosan
måste förändras och förlängas, och en långsammare
och längre resa, än som möjligen kunnat förutses,
deraf blir en följd, då bjuder klokheten att minska
portionerna och bushålla med vattentillgångarne,
med ett ord, att följa den första eller nödregeln,
och ingen har skil eller rätt att sig deiöfver be-
klaga. Men är då fäderneslandet stadt i en sådan
nöd, att dess verkliga behof icke kunna fyllas?
Man får icke mo deliva det ar oe gp 7