ga RH OCT OS SITE IloRatlt 1 en granskning af Är Ryttmästaren S. v. Troils namnkunniga reservation angåerde försvarsverket, och vi uppfylla nu desta löfte genom anförandets meddelande: Två Stånd hafva i denna fråga stannat emot två, och Utskottet har således visat ett synnerligt afseende på ämnets vigt, då Utskottet, som varit berättigadt att helt enkelt förklara motionen förfallen, upptagit Preste och Borgasre Ståndens anmärkningar tillbesvarande. Detär dock icke vid Utskottetssvar jagärnar fästa mig. Jag villendast i vissa delar bemöta Hr S. G. von Troils dervid fogade reservavation, hvilken hufvudsakligen är rigtad mot Hr Holms och mine, vid ärendets återremitterande från Borgare tåndet, Utskottet meddelade yttranden, redan för flere dagar sedan blifvit allmänheten officielt meddelad, Reservanten eger, som mig synes, den förtjenst, att behandla ämnet med en moderation, hvars motsats man under Riksdagens lopp ofta nog fått erfara i andra likartade frågor, vid hvilkas förehafvande det icke varit ovanligt ait förnimma, huruledes framställningar om behof af reform i försvarsverket, vägran af nya anslag för detsamma samt ett i vissa delar öfver dispositien af 3:dje och 4:de hufvudtitlarne uttsladt ogillande omdöme, både inom och utom Representationen ansetts kunna förliknas med yttranden, af en straffvärdt förgriplig egenskap. Reservantens meddelade tablå öfver krigsbudgeten i Frankrike och Belgien, förekommer mig alldeles olämplig, såsom grund för jemnförelsen med hvad Sverges försvars-verk kostar. Vårt land, så olikt nyssnämde stater, i anseende till klimat, produktion och andra förhållanden, kan icke från någon synpunkt blifva föremål för dylik jemnförelse. Det var ingen fäderneslandet vän, som vid 1823 års Riksdag i Fransysk ofversättning meddelade en annan tablå, åsyftande att visa Svenska skatternas förmenta ringhet i förhållande till skatterna i andra länder. Möjligen har en derigenom uppkommen illusorisk föreställning i sin mon förorsakat den synbara obenägenheten, att till besparing i Statsutgifter afhjelpa åtskilliga 2dministrations-brister, hvilka till stor vinst för det allmänna, längesedan kunnat, måhända utan synnerlig svårighet, rättas. O-.tillförlitlig visar sig reservantens beräkning af kostnaderna för Sverges försvarsverk. Exempelvis må nämnas den öfver indelta Kavalleriet och Infanteriet uppställda kalkyl, hvilken utan öfvecdrift kan ökas med minst femtio procent. Reservanten har sökt visa, att nödiga reformer i försvars-verket, äfven under närvarande omständigheter, kunna af Krigs-Ministeren hoppas, ett i sanning angenämt öfverraskande budskap, för hvars verkliggöra: de hela nationen utan tvifvel skall hålla Reservantern räkning. Kastom emedlertid en blick på en och annan af de anledninger, som i detta hänseende nu äro för handen, Herr General-Adjutanten för Armden har visserligen intagit en position, uti hvilken framgång åt dess förslag icke bör saknas; men General-Adjutantsplatsen synes fordra en man för sig och ingalunda tåla förening med de mångsidiga befattningar, hvilka en senare tid med densamma införlifvat. StatsSekreteraren för Krigsärenderna har, uti ett till Stats-Utskottet remitteradt yttrande, utvecklat sine åsigter i afseende på aaslagen för försvars-verket. För att derom gifva ett klart begrepp, vill jag låta Herr SatsSekreteraren sjelf tala, och medelar alltså ett utdrag af nyssnämde yttrande. Man ser Stats-Utskottet hafva hållit sig vid den i dess tanka gyllene regeln, att man bör rätta munnen efter matsäcken, men det har icke betänkt, att detta är blott en nödregel; att sjelfva förnuftsregeln är denna: så många munnar, så många matsäckar. Den Skeppskapien, som ger sig: ut till sjös utan full proviant, beräknad för hela besättningen, är oförsigtig och obetärksam, elak, om det sker af karghet eller snålhet, och det är icke mycket att förtänka, om besättningen, då brist under farten Ppptommer, låter honom hårdt umgälla det och öfvergifver honom då land hunnits, ty han har då brutit mot den senare regeln: förnuftsregeln. Men om genom storm eller vidriga viadar, farten. hämmas eller kosan måste förändras och förlängas, och en långsammare och längre resa, än som möjligen kunnat förutses, deraf blir en följd, då bjuder klokheten att minska portionerna och bushålla med vattentillgångarne, med ett ord, att följa den första eller nödregeln, och ingen har skil eller rätt att sig deiöfver beklaga. Men är då fäderneslandet stadt i en sådan nöd, att dess verkliga behof icke kunna fyllas? Man får icke mo deliva det ar oe gp 7