STOCEHOLM Den 23 Januar2. De med dagens utländska poster ankomne tidnirgar gå från Paris till den 11, från London till d. 14 samt från Hamburg till den 17 dennes. I England hade valen vid postens afgång slagit så ut, att 236 reformers stodo emot 136 Tories, och bland de förre voro nu flera starka radikaler, som, sålänge Whigstyrelsen rådde, icke kunde komma in i parlamentet. Det är också svårt att gifva ett begrepp om Torybladens ursinnighet, i utbrotten af de: as ilska. De förutse alla att det är aristokratiens och och missbrukens dödskamp, sowm förestår, och ava deras undergång. Starka ansträngningar gjordes att motarbeta cen namnkunnige Humes utväljande, emedan denre ledamot är en man, som i många år hållit str:nz3 räfst med budgeten. Efter flera enskilte, med denna och förra posten hitkomna, skrifvelser, anses det också numera såsom alldeles afgjordt, att Ministeren ej kan öfverlefra Parlamentets första di-kussion. Uti London gjordes nästan inga affärer. Alla sysselsatte sig utesiutande mied valen. Tidningarna hafva vid detta tillfälle gilfvit prof på en alldeles exempellös snabbbet i meddeiandet af de tal, som hållits af valmännen. The Sun, ett aftonblad, hade 8 spalter med den finaste stil, svarande mot två hela numror af Aftonbladet, fyllda med redogörelsen för ett tal, som började tre timmar innan tidningen uttom, och i ena ny upplaga, som utgafs 3 timmar derefter, ännu sex sådana spalter tilll En oförm.dad diversion i de betraktelser, hvarmed Pariserbladen hittills sysselsatt sig, har inträffat genom ankomsten at Presidenten Jacksons budskap till Kongressen i Förenta Staterna. Som bekant är, hade en traktat blifvit afslutad mellan Frankrisxe och Förenta Staterne, hvari den förstnämde makten utfäste sig, att betala i skadestånd för Amerikansk egendom , som blifvit uppbragt under Napoleons tid, en summa af 25 millioner francs. Men när denmna traktat förelades Deputeradekammaren, med begäran att den måtte hevilja de nödiga fonderne, så svarade Kammaren: Nej. Presdenten beklagar sig nu i sitt budskap tilleKongressen, att Frankrike icke uppfyllt sina förbindelser, och framlägger åtskilliga fakta, afhvilka det vill synas, som hade Franska ministeren icke handlat alldeles öppet och rakt i denna fråga, eller uppfyllt de löften, den gifvit regeringen i Washington , att utan tidsutdrägt å nyo förelägga Deputeradekammaren saken. Presidenten föreslår derföre Kongressen ait taga eit beslut, som berättigade, regeringen till repressalier mot Fransysk egendom , såvida icke Kamrarae under nuvarande session be. viljade medei till skuldens betalande. Häröfver kommentera nu jurnalerne af alla färger , och äro nästan allesam.nan uppbiagta öfver Jacksons förslag. Man afvaktade med spänd uppmärksamhet hvad åtgärder regerirgen skulle vidtaga i anledning af det invecklade skick, hvari denna fråga sålunda blifvit försatt. Furst Talleyrands ansökan om afsked från ambassaden i London, står nu att läsa i Monitören Den är datersd d. 13 November förledit år, och i form af ett bref till Utrikesministern, som under den 7 dennes svarar Fursten, att hans ansökan blifvit beviljad. På samma gång innehåller Monitören. fficielt, att S-bastiani blifvit utnämd till Talleyands efterirödare i London. Deputeratekammsren har med 203 röster mot 41, antagit !t af Br Parant framstäldt förslag, att förbjuda stiftandet af majorater. De majorate:l, om finnas, komma 2tt unnhara med de nun lefva.