STOCEHOLM
Den 23 Januar2.
De med dagens utländska poster ankomne tidnir-
gar gå från Paris till den 11, från London till d.
14 samt från Hamburg till den 17 dennes.
I England hade valen vid postens afgång slagit så ut,
att 236 reformers stodo emot 136 Tories, och bland
de förre voro nu flera starka radikaler, som, sålänge
Whigstyrelsen rådde, icke kunde komma in i par-
lamentet. Det är också svårt att gifva ett begrepp
om Torybladens ursinnighet, i utbrotten af de: as
ilska. De förutse alla att det är aristokratiens och
och missbrukens dödskamp, sowm förestår, och ava
deras undergång. Starka ansträngningar gjordes att
motarbeta cen namnkunnige Humes utväljande, e-
medan denre ledamot är en man, som i många
år hållit str:nz3 räfst med budgeten.
Efter flera enskilte, med denna och förra posten
hitkomna, skrifvelser, anses det också numera såsom
alldeles afgjordt, att Ministeren ej kan öfverlefra
Parlamentets första di-kussion. Uti London gjordes
nästan inga affärer. Alla sysselsatte sig utesiutan-
de mied valen. Tidningarna hafva vid detta till-
fälle gilfvit prof på en alldeles exempellös snabb-
bet i meddeiandet af de tal, som hållits af valmän-
nen. The Sun, ett aftonblad, hade 8 spalter med
den finaste stil, svarande mot två hela numror af
Aftonbladet, fyllda med redogörelsen för ett tal, som
började tre timmar innan tidningen uttom, och i
ena ny upplaga, som utgafs 3 timmar derefter, än-
nu sex sådana spalter tilll
En oförm.dad diversion i de betraktelser, hvar-
med Pariserbladen hittills sysselsatt sig, har in-
träffat genom ankomsten at Presidenten Jack-
sons budskap till Kongressen i Förenta Staterna.
Som bekant är, hade en traktat blifvit afslutad
mellan Frankrisxe och Förenta Staterne, hvari den
förstnämde makten utfäste sig, att betala i skade-
stånd för Amerikansk egendom , som blifvit upp-
bragt under Napoleons tid, en summa af 25 millio- -
ner francs. Men när denmna traktat förelades De-
puteradekammaren, med begäran att den måtte he-
vilja de nödiga fonderne, så svarade Kammaren:
Nej. Presdenten beklagar sig nu i sitt budskap
tilleKongressen, att Frankrike icke uppfyllt sina
förbindelser, och framlägger åtskilliga fakta, afhvil-
ka det vill synas, som hade Franska ministeren icke
handlat alldeles öppet och rakt i denna fråga, eller
uppfyllt de löften, den gifvit regeringen i Washing-
ton , att utan tidsutdrägt å nyo förelägga Depute-
radekammaren saken. Presidenten föreslår derföre
Kongressen ait taga eit beslut, som berättigade, re-
geringen till repressalier mot Fransysk egendom ,
såvida icke Kamrarae under nuvarande session be- .
viljade medei till skuldens betalande. Häröfver kom-
mentera nu jurnalerne af alla färger , och äro nä-
stan allesam.nan uppbiagta öfver Jacksons förslag.
Man afvaktade med spänd uppmärksamhet hvad åt-
gärder regerirgen skulle vidtaga i anledning af det
invecklade skick, hvari denna fråga sålunda blifvit
försatt.
Furst Talleyrands ansökan om afsked från am-
bassaden i London, står nu att läsa i Monitören
Den är datersd d. 13 November förledit år, och i
form af ett bref till Utrikesministern, som under
den 7 dennes svarar Fursten, att hans ansökan blif-
vit beviljad. På samma gång innehåller Monitören.
fficielt, att S-bastiani blifvit utnämd till Talley-
ands efterirödare i London.
Deputeratekammsren har med 203 röster mot
41, antagit !t af Br Parant framstäldt förslag, att
förbjuda stiftandet af majorater. De majorate:l,
om finnas, komma 2tt unnhara med de nun lefva.