nal. 2d2 1 iadnasotltech. IUCUdOStICDUE TE TICATVIICR UP ver Konstitutions Utskottet i anledning af samma förslag, i Fredagens Aftontidning (som tillika med Dagligt Allehanda hufvudsakligen redigeras af Hr W. F. Dalman), synas oss i hög grad förtjena att rekommenderas äfven hos våra läsare: Konstitutions-Utskottet har genom detta betänkande satt kr;nan på den egna art reformistiska verksamhet, som under innevarande riksdag, i sak, utmärkt det. Vi säga med flit i sak, tyiord har förhållandet varit heit annorlunda. Ordmeningen och andemeningen af Utskottets grundlags-förandringsförslag hafva alltid med en beundransvärd konseqvens gått hvar sin väg, derunder de jemnt vändt ryggen åt hvarandra. Få af Utskottets vigtigare betänkanden finnas, der icke böjelsen för sansade reformer med stora ord står att läsa, der icke tidens fordringar, upplysningens fortskridande få sin akademiskt rundade mention honorable, och der icke resultatet af de upplysta och reformälskande deklamationerna är ett — betämdt tillbakaskridande eiler åtminstone ett fjettrande af all fortkomst. Det är en högst besynnerlig tillfällighet, den vi säkert förmode hafva undfallit den segervanda majoriteten i Utskottet; ty att den skulle härleda sig från en väl öfvertänkt och genomförd Machiavellism, det skulle vi för ingen del i verlden vilja tro ett Svenskt Ko:stitutions Utskott om. Emedlertid uppenbarar sig detta förnållande, såsom vi här ofvan antydt, å nyo rätt märkligt i förevarande betänkande, och ett litet skärskådande deraf skall lägga detta i dagen. Det har, så vidt vi veta, hitintills aldrig blifvit bestridt i något konstitutionelt land eller af någon författare med konstitutionella tänkesätt, att ju hufvudstadenr är det enda lämpliga och, vi skulle nästan vilija säga, — under bibehållande af fullkomligt fri utveckling åt opinionsstriden — möjliga ställe för national-rep:esentaionens sammanträden. Endast i tider af de största poliiska skakningar har i andra länder fråga uppstått om förläggandet af dessa sammanträden till aodra orter, och äfven i Sveriges grundlag är redan ett, efier vår åsigt, fullkomligt tillräckligt undantgs-stadgand: i thy fali nedlagdt. En motionär har likväl funnit, bland mycket annat rörande förmenta besparingar af tid och penningar, att fly:tningen borde ske på grund af de infly:elser som inom Riksdagarnes nuvarande local, motverka ett sannt och sjelfständigt uttryck af folkets tänkesätt. Utskoitet har gillat motionärens grundzde, men dock funnit riksdagarnas sammankallande i hufvudstaden, såsom regel böra qvarstå. Utskottet har vidare alldeles förbigått det märkvärdiga skälet om inflytelserna som motverka ett sannt sjelfständigt uttryck af folkets tänkesätt, hvilket likväl synts oss högst nödvändigt att närmare utreda, då det obestridligen står i ett nära sammanhang med den gillade grundidna. VWidare har Utskottet, under ytterligare lofordande af motionens syftlning, framställt förslag om Riksdagarnas förläggande skiftevis till olika orter, sedan det nyss förut förklarat, såsom allmän regel, att de borde hållas i hufvudstaden! Slutligen iaskränker s:g hela den föreslagna 1edaktionsförändringen dertill, att riksdagsorten må ombytas, så framt synnerligen vigliga omständigheter göra ett undantag nödigt eller nyttigt, hvilket visserligen är en ganska stor maktutv:dgning förlänad åt Konungerc; men hvilket förslag dock jemförelsevis med Utiskottets yttrade förkärlek för motionärens grundide och för ambulatoriska Riksdagar i allmänhet, de der, bland mycket annat godt, äfven skola sprida njutningen af Konungens åsyn till alla Rikets landskap, hvart och ett i sin tur — lemnar ett nog magert resultat. Vi vilja — med iakttagande af samma lofliga förbehållsamhet, som utmärker sjelfva betänkandet, hvilket blott här och der antyder, hvad det kunnat vifva deraf, om man velat eller ännu vågat tala rent språk — inskränka våra konmentarier öfver detsamma (sjelfva grundidea? torde, vid debatten i ämnet, inom Riksstånden få sin beböriga utveckling) att blott hänvisa till hvad vi i indelningen till denna uppsats yttrat om ordmening och andem ning, och vi hoppas för hvarj2 läsare med erforderlig skarpsinnighet, att följa betänkandets alla sinuositeter i spå:ea, hafva sagt allt hvad som behöver sägas både till illustrerande af sjelfva betänkandet och till närmare förklaring af de ofvananförda orden, för såvidt de beteckna do höda nina