tenkesalt borja bluilva, att vär krigstorvaltorng är i
alltför dyr 1 fredstid och för litet beräknad på
stora och pålitliga krafter i krigets ögonblick. Att
utreda hvarför t. ex. Preussiska Staterna, med de-
ras utsträckta beväringsstystem, eller England, med
sitt värfningssystem , eller Frankrike med sin lot-
tande konskription , icke synes hysa samma obelå-
tenbet, som nu Sverizse; att utreda om såan kan
härröra af ett missförhållande emellan national-
rikedomen, denna vare nu stor genom ärfda be-
sparingar eller genom förvärfda , och nationalför-
svaret ; sådant synes oss böra framför allt vara
föremålet för den Regerines egen omsorg, som väl
icke längre bör tveka om nödvändigheten, att hålla
sig fast genom opinionen och icke genom tvungna
medel eller fraser.
Emellertid vilje vi gifva en så mycket större
uppmärksarmbet till den andra delen af Ar v. Troils
motien, eller om vår krigsadministrations plan-
mässighet och verksamhet: — icke för att klandra
eller reta; men för att väcka vederbörandes upp-
märksambet och nationens, om den skulle behöva,
att sjelf genom sina ombud en gång verksammare
taga uti denna vigtiga angelägenhet.
Det fiones vanligtsvis ingen lättare väg till be-
visning för att vederlsgga dessa slags framställnin-
gar, som äsyfta att endast prisa och rosa, äv att
afleda rökelsen och låta dem bestrålas af sannin-
gens klara dager. Hof- och S:ats-poesin, likasom
Hof- och Stats-prosan, bemtar allt för mycket ut-
ur de falska bildernas outtömliga källa, för att ic-
ke folkets känsla skulle saga det: att man icke i
uem bör vänta de sanningar, som behöfvas för na-
tionens väl; och vi behöfva således; blott gran-
skande följa Hr Troils satser, för att lätt visa de-
ras brister,
Hi v. Troil säger: att den som ärligt vill un-
dersöka hvad i de sednare åren blifvit gjordt för
Svenska kiigsväsendet, skall komma till ett notsatt
resultat, emot dem, som förebrått Kvrigs-admini-
strationen planlöshet, misshushållning och afvog-
bet mot nyttiga reformer:? och wi viljs derföre
följa bonom i hans egen undersökning.
Han säger: arreens indelning i inspektioner och
brigader bar upphört, miltar-distrikt trädt i de-
ras ställe och Generals personer på stat derigenom
blifvit reducerade från 21 till 9.
Men hvarföre inrättades då inspektioner och
brigader? hvarföre behöfdes generaler på stat, nu
mer än fordom? hvarföre utnämdes ett så oerhördt
generalitet, efter år 1910, då man af 1808 års till-
dragelser bordt finna, att de gamle freisgeneraler-
na mestadels äro för gamia att tjenstgöra när kri-
get utbrister? Och hvad vinner nationen på hela
saken, då inga bespariogar å judelningsverket kom-
ma statsverket iill godo eller öka tillgångarne för
de materiella behofven? har nationen icke, gerom
hela denna cirkelgång 1 generalitetets org wnisation,
en ökad kontant u!tgift af 54,700 Rdr årligen, obe-
räknadt en ökning af rese- och tiaktamentspennin-
garne?
Han säger: Kon:s eget värfvade regemente ärin-
d:aget, och de medel, som derigenom blitvit dispoaible,
äro använde till ariilleriets reorganisation. Ja! ar-
tilleriet reorganiserades år 1816 efter princip, att
genom manskapets minskning på fredsfoten kunna
öka befälslönerna. Konusgens regemente indrogs
för att åter öka artilleriets personal. Hela kostna-
den för artilleriet är nu mycket större än fordom.
Det högre befälets och tompanichefernas inkomster
äro rätt betydliga emot förr; passevolansen uppslukar
hvad på Konuogens Eget regemente kunnat inbe-
sparas — och staten står med en direkt större ut-
gift, under det att rust- och rotehållare i södra de-
len af riket indirekt högre betungas genom garni-
sonering af indelta soldater i Malmö, samt landet
genom skjutsningsbesvär, irqvartering rö. mu. Man
får aldrig i vårt land glömma, att de kontanta ut-
gifterna icke äro allt som måste beräknas, och att
tablå på kostnaderna för beväringsmanskapets
beklädnad och utrednirg alltsedan 1814, naivt
beskrifva omöjligheten, att gifva en sådan utur
krigs-kollegil räkenskaper. Ett annat bevs på
kärleken till hemlighetssystemet är, att om någon-
gång händeisevis något som passerat 12om Krigs-
administraionen blir synligt i tryck, uppstår det
genast ett förförligt efterfrågande, förnämligast
bland alla yngre tjenstemän , hvem som utiem-
nat bemligheten, Denna disciplin äger isynner-
ket rum inom krigs-kollegium, alldeles såsom om