stället, uppå Ständernes begäran derom, tillämpat för-
utnämde 16j5. af Reg.F., så kunde detsamma naturligt-
vis icke hafva egt rum. Förunderliga nyck af ödet!
Det är fordna Ständers medgörlighet för Styrelsens
önskningar som förorsakat de i närvarande tid så myc-
ket öfverklagade besluten om Indragningsmakt, om
Bankens moratorium m. m., och nu hör man Le-
damöter af samma Styrelse, på grund af dessa
grundlagsvidriga beslut, inför sine Stånd beskrifva
huru mycket ondt framfarne Rikets Ständer gjort
och förespegla hvad vidare ondt af dem sålunda
kan väntas, derest icke en högre makt åt Regerin-
gen inrymmes. För mig visar sig temligen axio-
miskt, att 72 S. Reg.F. tills vidare måste orub-
badt qvarstå och att en förnyad redaktion deraf,
med den syftning som hittills uppgjorda förslag in-
nebära, icke kan ske annorlunda än hand i hand
med representationsförändring. Måhända kunna vi
nu mera, i detta hänseende skåda gryningen af en
klarare dag. De yttranden som utgå från den pe-
riodiska prässen böra icke af Rikets Ständer förbi-
ses i de fall, då de af den arbiträra makten njuta
ett hägn, som de enligt lagens bokstaf och vanli-
ga tillämpning icke kunna ega. Rikets Ständer haf-
va fått sin dom i de sista numren af tidningen
Minerva, hvars framställningar, då de, oagtadt deras
ända till den högsta ytterlighet förgripliga innehåll
lemnats oantastade af indragningsmakten, måste an-
tagas vara af Hr HofCantzleren och Konungens
öfrige Rådgifvare gillade. - Ständernes vid denna
Riksdag uttalade åsigter, deras beslut och moti-
verne derföre skildras i Minerva med sådane den
oblidkeliga fördömelsens ord, att jag för att icke
besuddla Ståndets Protokoll, förbjuder mig att upp-
repa dem här. Jag vill deremot försöka att med
optimistisk blick skåda in i Minervas svarta, dyst-
ra, afgrundslika målning, för att om möjligt der-
uti finna ett gladt budskap, det nemligen att Re-
geringen nu mera anser nationen mogen för en än-
damålsenlig Representationsförändring och således
ögonblicket vara inne, att dertill vidtaga några
förberedande åtgärder, bland hvilka Minervas ifrå-
gavarande artiklar tilläfventyrs få räknas; ty ne-
kas kan väl icke, att, om man får döma af san-
nolikheter, så har den Representation, som vare
sig kollectivt eller individuelt, anses, för sine Riks-
dagsopinioner och beslut, kunna utan hinder af
bestående lagar, offentligen stämplas med vanära
och djup förnedring, fått en ej tvetydig påminnel-
se derom, att den går sin sista dag, med stora
steg till mötes.
ut RER
-