så, att Åström berörde dag på Adolf Fredriks kyr-
kogård hittat en orlofssedel för Drangen Pehr
Gustaf Carlson, utgifven af Nämndemannen I. P.
Berggren i Sollentuna och försedd med dess sigill.
Hvem borde undra på, att Åström, som så länge, i
brist af hus och hem, fått slita ondt, nu med glad-
je begagnade tillfället att försätta sig i en bättre
ställning? Under antaget nama af Carlsson begaf
han sig derföre hem till Bryggaren Hr Schmidte, och
utbjöd sis person till årstjenst, med uppvisande af
orlofssedeln. T:oligen hade Hr Schmidte blifvit för-
ledd af den vackra arlofssedeln och Åströms icke ohygg-
liga utseende, att villfara hans begäran, om ej en
fortfarande otur för den sednare velst att Traktö-
ren på Edsbacka händelsevis var vid tillfället när-
varande, och i Åström igenkände den från sin tjenst
hos Nämndeman Östman förrymde korrektionisten.
Undersökning härom remitterades till Kämners-
Rätter; men under tiden hade den 24:de Oktober
passerat, och en hel mängd orlofssedlar från Nämn-
demän och hemmansägare i Sollentuna, med nam-
nen Bergqvist, Bergman eller Bromanv, m. fl.. somli-
ga försedda med samias sigill, som befanns under
det på kyrkogården hittade betyget, blifvit till Po-
liskammaren in!emnade, med anmälan, att en dräng,
som haft otaliga, olika namn, mot erhållne städsel-
penningar, utprånglat hvar och en at dessa oriofs-
sedlar. En del af de bedragne husböaderne hafva
direkte vändt sig till Kämners-Rätten, der de alla
enstämmigt sagt sig igepkänna Åström, såsom den
Janson eiler Larssoa, Blom eller Sjöberg hvilken
hos dem hade tagit städsel till tjenst. Vittnen baf-
va dessutom afhörts på ed och och intygat, att de
sett Åström, under antagne falska namnen, söka
tjenst ech, mot städselpenningar, aflemna orlofssedel.
Detta oaktadt nekar Åström oförskräckt, under på-
stående att misstag på person här egde rum och
att den, som tappat den ena oriofssedeln på Adolf
Fredriks Kyrkogård, ganska väl kan hafva sjelf be-
gagnat de öfriga.
De hittils tillrättakomne or!ofssedlarnes antal är
sjutton, men sannolikt äro ännu flere i omlopp. Då
ingen trakt af Staden finnes, der Åström icke för-
sökt sin lycka, måste han ock, i följd deraf, göra
sin rund vid alla fyra Kämners-rätterne, hvarige-
gom åtminstone den fördelen vinnes, att Åström ej
kommer att sakna besinningstid. Svårligen torde
han dock kunna med ärans bibehållande draga sig
ur spelet.
Import till Stockholm från Utrites orter af föl-
j:nde
Total imp. Tillkom:r Total imp.
d. 1 näst! under Nov. d 1 Dec.
Nov. månad
Arrak, Rum, Cognak
och Sprit — kannor 66,528 1,S19 68,347
Caffe Skålp. 3,059.9t3 106,000 — 3,165,913
Fisk torr Lisp. 105,779 646 166,425
Sill Tunnour 46,731 491 47,222
Salt — 96,547 — — 96.847
Socker Skålp. 5,562,765 203,000 — 5,765,765
Tobaksstj.1k — — 517,557 — 817,587
Tobaksblad — — 489,169 2,166 491,345
Väfnader halfsiden Aln 9,795 1.176 10,971
Dito Bomulis -—- 238,009 35,798 273,507
Dito Ylle — 285,198 31,963 317,151
SVENSKA LÄKARE-SÄLLSKAPETS INDRAG-
NINGSMA KT.
Tempora mutantur et nos
mutamur in illis.
Under mer än 2:ce decennier har från Hufvud-
staden till Landsortens Läkare årligen ankommit
en utmärkt välkommen Nyårsgåfva, nemligen Års-
berättelsen om Svenska Likare-Sallskapets arbeten.
Dessa årsberättelser, i sig sjelfva sakrika och in-
tressauta, blefvo redigerade med en grundlighet och
elegans, som ökar deras värde. Med de litterära
förtjensterne förenade de ätven den egenskap, att
vara elt slags kommunikationsmedel Svenska Läka-
re emellan; och långt från hvarandra skiljda ung-
domsvänner evinrades ofta deruti om hvarandras
tillvaro och fortsatta strifvande för den lidande
- menskligbetens gagn. Man torde J misstaga sig,
om man påstår, att årsberättelserne voro wväckelse-
medel för måvgen i våra småståder undangömd och
i praktisk ensidighet sjunkande matador, samt tje-
nade yngre Läkare till ledniog, för att grundligt
och utan ordprål på sitt språk återgifva de iaktta-
gelser, som at en alimännare kännedom kunde vara
förtiente.. Med ett ard — de vara — I dot set