så, att Åström berörde dag på Adolf Fredriks kyrkogård hittat en orlofssedel för Drangen Pehr Gustaf Carlson, utgifven af Nämndemannen I. P. Berggren i Sollentuna och försedd med dess sigill. Hvem borde undra på, att Åström, som så länge, i brist af hus och hem, fått slita ondt, nu med gladje begagnade tillfället att försätta sig i en bättre ställning? Under antaget nama af Carlsson begaf han sig derföre hem till Bryggaren Hr Schmidte, och utbjöd sis person till årstjenst, med uppvisande af orlofssedeln. T:oligen hade Hr Schmidte blifvit förledd af den vackra arlofssedeln och Åströms icke ohyggliga utseende, att villfara hans begäran, om ej en fortfarande otur för den sednare velst att Traktören på Edsbacka händelsevis var vid tillfället närvarande, och i Åström igenkände den från sin tjenst hos Nämndeman Östman förrymde korrektionisten. Undersökning härom remitterades till KämnersRätter; men under tiden hade den 24:de Oktober passerat, och en hel mängd orlofssedlar från Nämndemän och hemmansägare i Sollentuna, med namnen Bergqvist, Bergman eller Bromanv, m. fl.. somliga försedda med samias sigill, som befanns under det på kyrkogården hittade betyget, blifvit till Poliskammaren in!emnade, med anmälan, att en dräng, som haft otaliga, olika namn, mot erhållne städselpenningar, utprånglat hvar och en at dessa oriofssedlar. En del af de bedragne husböaderne hafva direkte vändt sig till Kämners-Rätten, der de alla enstämmigt sagt sig igepkänna Åström, såsom den Janson eiler Larssoa, Blom eller Sjöberg hvilken hos dem hade tagit städsel till tjenst. Vittnen bafva dessutom afhörts på ed och och intygat, att de sett Åström, under antagne falska namnen, söka tjenst ech, mot städselpenningar, aflemna orlofssedel. Detta oaktadt nekar Åström oförskräckt, under påstående att misstag på person här egde rum och att den, som tappat den ena oriofssedeln på Adolf Fredriks Kyrkogård, ganska väl kan hafva sjelf begagnat de öfriga. De hittils tillrättakomne or!ofssedlarnes antal är sjutton, men sannolikt äro ännu flere i omlopp. Då ingen trakt af Staden finnes, der Åström icke försökt sin lycka, måste han ock, i följd deraf, göra sin rund vid alla fyra Kämners-rätterne, hvarigegom åtminstone den fördelen vinnes, att Åström ej kommer att sakna besinningstid. Svårligen torde han dock kunna med ärans bibehållande draga sig ur spelet. Import till Stockholm från Utrites orter af följ:nde Total imp. Tillkom:r Total imp. d. 1 näst! under Nov. d 1 Dec. Nov. månad Arrak, Rum, Cognak och Sprit — kannor 66,528 1,S19 68,347 Caffe Skålp. 3,059.9t3 106,000 — 3,165,913 Fisk torr Lisp. 105,779 646 166,425 Sill Tunnour 46,731 491 47,222 Salt — 96,547 — — 96.847 Socker Skålp. 5,562,765 203,000 — 5,765,765 Tobaksstj.1k — — 517,557 — 817,587 Tobaksblad — — 489,169 2,166 491,345 Väfnader halfsiden Aln 9,795 1.176 10,971 Dito Bomulis -—238,009 35,798 273,507 Dito Ylle — 285,198 31,963 317,151 SVENSKA LÄKARE-SÄLLSKAPETS INDRAGNINGSMA KT. Tempora mutantur et nos mutamur in illis. Under mer än 2:ce decennier har från Hufvudstaden till Landsortens Läkare årligen ankommit en utmärkt välkommen Nyårsgåfva, nemligen Årsberättelsen om Svenska Likare-Sallskapets arbeten. Dessa årsberättelser, i sig sjelfva sakrika och intressauta, blefvo redigerade med en grundlighet och elegans, som ökar deras värde. Med de litterära förtjensterne förenade de ätven den egenskap, att vara elt slags kommunikationsmedel Svenska Läkare emellan; och långt från hvarandra skiljda ungdomsvänner evinrades ofta deruti om hvarandras tillvaro och fortsatta strifvande för den lidande menskligbetens gagn. Man torde J misstaga sig, om man påstår, att årsberättelserne voro wväckelsemedel för måvgen i våra småståder undangömd och i praktisk ensidighet sjunkande matador, samt tjenade yngre Läkare till ledniog, för att grundligt och utan ordprål på sitt språk återgifva de iakttagelser, som at en alimännare kännedom kunde vara förtiente.. Med ett ard — de vara — I dot set