spel och jagt i sso2arne, Han förälskade sig i en
ung bondflieka, som var förlofvad med en yngling
vid nama Cesario Nigrini, och då hon icke ville
lyssna till hans förslag, bortförde han henne med
våld från hennes vänner, och höll henne fången;
Detivckades hense dock att komma på flyckten,
samt återvända till sina anhörig, och hon stod just
i begrepp att gifta sig, då, under sjelfva brölleps-
högtidligheterne hennes far blef skjuten af Antomar-
chi. Han förstod att undanidraga sig polisens efter-
spaningar, och sköt ett par nätter derefter hennes
man Cesario Negrani, då han satt jemte sin hustru
vid ett fönster och såg nt åt falter. Dessa båda mord
voro de första länkarne i den I: nga kedjan af hans
brott. Han beskyldes för att hafva begått icke min-
dre än 36 mord; hans namn var en förskräckeise för
gendarmerne i orten. Han föröfvade i sällskap
med eit band förbryrare, som sällat sig till honom,
sådana förfärliga utsväfoingar, a t det ansågs nödigt
organisera en trupp Korsikanska voltigörer, för att
söka sätta ett mål för hans ogernivgar. Detta nöd-
gade Automarchi att lemna sin föde!sebygd, i säll-
skap med tvenne af sina kamrater Sarocci och
Gambioi. Den förstnämde af dessa blef gripen och
afrät ad i Sardinien; den andra blef, efter intagan-
det a? Missolonghi, dit han och Aultomarchi be-.
gifvit sig såsom frivillige, och hvarest han vid
flere tillfällen skall hafva visat prof på med
och tapperhet, halshuggen af Turkarne, Fran-
syska armdens ankomst twll Morea försatte Au-
tomarchi i stor oro, emedan bland dessa trup-
par fanns ett deiaschement af just desam-
ma gensdarmer, som noga kände hans per-
son, och visste att han var förfallen till döds-
straff. lan flyktade derföre till bergstrakten, der
han up opehöll sig någon tid, hvarefter han sökte
skydd på Joniska göarne. Kort derpå återvände han
dock till Korsisa, och gensd armerne försökte på
alla möjliga sätt att tå bonom i sitt våld, men utan
framging. Fiere bandithopar på ön förklarade ho-
nom nu för sin chef. Den Turkiska drägten , dol-
ken och pisiolerne med dubbla pipor väckte deras
nyfikenhet; den målande beraåttelsen om hans miss-
öde och de olyckor han uthärdat, förtjuste dem,
och de svuro att i allt lyda hans befallningar.
Hela ön kom nu i rörelse, och Antomarchi förkla-
rade att ban icke skulie hvila, förrän han belt och
hållet utrotat Negvonis familj. Efter mycket be-
svar lyckades det slutligen gensaarmerne att gri-
pa hovom. Han befanns skyldig och dömdes till
döden.
——— — nn se