spel och jagt i sso2arne, Han förälskade sig i en ung bondflieka, som var förlofvad med en yngling vid nama Cesario Nigrini, och då hon icke ville lyssna till hans förslag, bortförde han henne med våld från hennes vänner, och höll henne fången; Detivckades hense dock att komma på flyckten, samt återvända till sina anhörig, och hon stod just i begrepp att gifta sig, då, under sjelfva bröllepshögtidligheterne hennes far blef skjuten af Antomarchi. Han förstod att undanidraga sig polisens efterspaningar, och sköt ett par nätter derefter hennes man Cesario Negrani, då han satt jemte sin hustru vid ett fönster och såg nt åt falter. Dessa båda mord voro de första länkarne i den I: nga kedjan af hans brott. Han beskyldes för att hafva begått icke mindre än 36 mord; hans namn var en förskräckeise för gendarmerne i orten. Han föröfvade i sällskap med eit band förbryrare, som sällat sig till honom, sådana förfärliga utsväfoingar, a t det ansågs nödigt organisera en trupp Korsikanska voltigörer, för att söka sätta ett mål för hans ogernivgar. Detta nödgade Automarchi att lemna sin föde!sebygd, i sällskap med tvenne af sina kamrater Sarocci och Gambioi. Den förstnämde af dessa blef gripen och afrät ad i Sardinien; den andra blef, efter intagandet a? Missolonghi, dit han och Aultomarchi be-. gifvit sig såsom frivillige, och hvarest han vid flere tillfällen skall hafva visat prof på med och tapperhet, halshuggen af Turkarne, Fransyska armdens ankomst twll Morea försatte Automarchi i stor oro, emedan bland dessa truppar fanns ett deiaschement af just desamma gensdarmer, som noga kände hans person, och visste att han var förfallen till dödsstraff. lan flyktade derföre till bergstrakten, der han up opehöll sig någon tid, hvarefter han sökte skydd på Joniska göarne. Kort derpå återvände han dock till Korsisa, och gensd armerne försökte på alla möjliga sätt att tå bonom i sitt våld, men utan framging. Fiere bandithopar på ön förklarade honom nu för sin chef. Den Turkiska drägten , dolken och pisiolerne med dubbla pipor väckte deras nyfikenhet; den målande beraåttelsen om hans missöde och de olyckor han uthärdat, förtjuste dem, och de svuro att i allt lyda hans befallningar. Hela ön kom nu i rörelse, och Antomarchi förklarade att ban icke skulie hvila, förrän han belt och hållet utrotat Negvonis familj. Efter mycket besvar lyckades det slutligen gensaarmerne att gripa hovom. Han befanns skyldig och dömdes till döden. ——— — nn se