AR mc PR NE RR ARK LE KR det icke stå i Utskottets makt, att deruti ändring göra, Hr HEGARDT, som ej deltagit i berörde förslag, förenade sig uti detta af Friherre Cederström afgifna yttrande. i Af Herr EGNELL: Väl eger Högl KonstitutionsUtskottet, enligt 81 S. Regerings-Formen, ensam rätt att hos Rikets Ständer föreslå de Grundlagsändringar, som det anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, samt har begagnat denna rätt vid föreslagen ändring uti åtskilliga Tryckfrihets-Förordningens SS., angående Jury-iorättningen, men icke kan jag förstå 81 f. så, att Utskottet eger sammanbinda enskild Riksdagsmans med egne ändrings-förslag, uti sådane ämnen, hvilka icke, antingen i sin natur eller Lagens ord, utan endast i Utskottets, genom votering utrönta, pluralitets öfvertygelse, få sken af oskiljaktighet; icke heller att, på grund af sålunda tillkommen oskiljaktighet, vägra fullgöra den skyldighet, 56 f. Regerings-Formen ålägger Utskottet, i afseende på sammanjemkniag af Riks-Ståodens gemensamma tankar. Förslaget innefattar tillstyrkande, att uppkäfva Indragnings-makten. Denna makt tillkom 1812 på grundlagsvidrigt sätt, i följd af då för hand varande tvingande omständigheter. Efter deras upphörande har man baft mera skäl, att från Regeringeas sida vänta förslag om maktens nedliggande, än att från Rikets Ständers KonstitutionsUtskotts majoritet få emottaga, till stöd för dess Betänkande, den gissningsvis framkastade förmodan, att frågan om denna makts upphörande, särskild behandlad, skulle annorlusda utfallit. Förslag om Juryns införande väcktes jemväl år 1812. Så mycket säkrare behandlades det utan sammanhang med Indragnings-makten, som förslaget först påföljande Riksdag, i grundlagsenlig ordning, antogs. Hvilka helst Utskottets bevekelsegrunder än må vara, att nu sammanpara dessa olika ämnen, så är det åtminstone för mig oförklariigt, buru de kunna föregifvas hemtade från Grundiagen. Genom att antaga Utskottets förslag om Iadragnings-maktens upphörande till grundlagsenlig behandling vid nästa BR ksdag, och genom gjorda anmärkningar emot det öfriga af förslaget, hafva R:ksens Ständer icke ingripit uti kommasrdes beslutande sätt, utan endast, i enlighet med 56 f. Regerings-Formen, iakttagit och uppfyilt den öfverläggningsoch bindande åtgärd, som erfordras, innan ett Grundlags-förslag kan göras hvilande att vid nästa Riksdag med Ja eller JVej besvaras. Den grundlagstydning, Betänkardet innefattar, var ännu mera oväntad, då Utskottets flere Utlåtanden visa, att det i alla andra frågor icke allenast upptagit och sökt sammanjemka Riks-Ståndens anmärkningar, utan till och med hänskjutit till votering uti förstärkt Utskott afgörandet af sådane, hvilka föranledt eller kunna föranleda ändringar uti Utskottetsiförslag. Frågan om Jury-inrättningens bibehållande kan så mycket mindre kallas ny motion, ledande till ändring eller förkiaring af Grundlagen, som samma Lag redan innefattar dess tillvaro, och enskilda motioner inkommit samt hvila oafgjorde om Juryns ändamålsenliga förändring. Man må märka, annat är upphäfva, annat bibehålla en Lag. För det senare behöfves ingen motion! Kan icke saken först bringas derhän, att Utskottets förslag till Jury-inrättningens afskaffarde vinner Grundlagshelgd, så lära icke heller Kiks-Ståndens anmärkningar emot förslaget rimligen kunna sägas åsyfta ändring i Grundlagen. Jag äre fast i min öfvertygelse, att Utskottet, såsom en delegation af Riks-Stånden, är skyldigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, Stånden i enlighet med Grundlagen kunna gifva, och jag vågar derföre vördsammast hos Rikets Ständer fö-reslå, att sådane föreskrifter må meddelas, att Högl. KonstitutionsUtskottet i dessa delar återbringas till sitt ursprungliga skick. Häruti instämde Herr Thörn, Johan Eric Jansson, Anders Nilsson och Sam. Andersson. Såsom tillägg vid detta mål anse vi oss böra införa namnen på alla de Ledamöter, som voro närvarande i Utskotiet, då målet afgjordes. De voro: Presidenten Frih. Cederström, Assessoren Lagerhjelm, Kanslirådet Hegardt, Biskopen af Wingård, Prosten Hallström, Doktorerne Nibelius och Holmström, Prof. Agardh, Herrar Björck, Strehlenert, Thörv, Malmberg, Egnell, Modin, Vice Talmannen Jon Jonsson, Jan Bengtsson,! Botvid Jonsson, Jan Erik Jansson, Anders Nilsson och Samuel Anderst Fr VY