AR mc PR NE RR ARK LE KR
det icke stå i Utskottets makt, att deruti ändring
göra, Hr HEGARDT, som ej deltagit i berörde
förslag, förenade sig uti detta af Friherre Ceder-
ström afgifna yttrande. i
Af Herr EGNELL: Väl eger Högl Konstitutions-
Utskottet, enligt 81 S. Regerings-Formen, ensam
rätt att hos Rikets Ständer föreslå de Grundlags-
ändringar, som det anser högst nödiga eller nyttiga
och möjliga att verkställa, samt har begagnat den-
na rätt vid föreslagen ändring uti åtskilliga Tryck-
frihets-Förordningens SS., angående Jury-iorättnin-
gen, men icke kan jag förstå 81 f. så, att Utskot-
tet eger sammanbinda enskild Riksdagsmans med
egne ändrings-förslag, uti sådane ämnen, hvilka
icke, antingen i sin natur eller Lagens ord, utan
endast i Utskottets, genom votering utrönta, plura-
litets öfvertygelse, få sken af oskiljaktighet; icke
heller att, på grund af sålunda tillkommen oskilj-
aktighet, vägra fullgöra den skyldighet, 56 f. Re-
gerings-Formen ålägger Utskottet, i afseende på
sammanjemkniag af Riks-Ståodens gemensamma
tankar. Förslaget innefattar tillstyrkande, att upp-
käfva Indragnings-makten. Denna makt tillkom
1812 på grundlagsvidrigt sätt, i följd af då för
hand varande tvingande omständigheter. Efter de-
ras upphörande har man baft mera skäl, att från
Regeringeas sida vänta förslag om maktens ned-
liggande, än att från Rikets Ständers Konstitutions-
Utskotts majoritet få emottaga, till stöd för dess
Betänkande, den gissningsvis framkastade förmodan,
att frågan om denna makts upphörande, särskild
behandlad, skulle annorlusda utfallit. Förslag om
Juryns införande väcktes jemväl år 1812. Så myc-
ket säkrare behandlades det utan sammanhang med
Indragnings-makten, som förslaget först påföljande
Riksdag, i grundlagsenlig ordning, antogs. Hvilka
helst Utskottets bevekelsegrunder än må vara, att
nu sammanpara dessa olika ämnen, så är det åt-
minstone för mig oförklariigt, buru de kunna fö-
regifvas hemtade från Grundiagen. Genom att an-
taga Utskottets förslag om Iadragnings-maktens upp-
hörande till grundlagsenlig behandling vid nästa
BR ksdag, och genom gjorda anmärkningar emot det
öfriga af förslaget, hafva R:ksens Ständer icke in-
gripit uti kommasrdes beslutande sätt, utan endast,
i enlighet med 56 f. Regerings-Formen, iakttagit
och uppfyilt den öfverläggnings- och bindande åt-
gärd, som erfordras, innan ett Grundlags-förslag
kan göras hvilande att vid nästa Riksdag med Ja
eller JVej besvaras. Den grundlagstydning, Betän-
kardet innefattar, var ännu mera oväntad, då Ut-
skottets flere Utlåtanden visa, att det i alla andra
frågor icke allenast upptagit och sökt sammanjem-
ka Riks-Ståndens anmärkningar, utan till och med
hänskjutit till votering uti förstärkt Utskott afgö-
randet af sådane, hvilka föranledt eller kunna för-
- anleda ändringar uti Utskottetsiförslag. Frågan om
Jury-inrättningens bibehållande kan så mycket min-
dre kallas ny motion, ledande till ändring eller för-
kiaring af Grundlagen, som samma Lag redan in-
nefattar dess tillvaro, och enskilda motioner inkom-
mit samt hvila oafgjorde om Juryns ändamålsenli-
ga förändring. Man må märka, annat är upphäf-
va, annat bibehålla en Lag. För det senare be-
höfves ingen motion! Kan icke saken först bringas
derhän, att Utskottets förslag till Jury-inrättningens
afskaffarde vinner Grundlagshelgd, så lära icke hel-
ler Kiks-Ståndens anmärkningar emot förslaget
rimligen kunna sägas åsyfta ändring i Grundlagen.
Jag äre fast i min öfvertygelse, att Utskottet, så-
som en delegation af Riks-Stånden, är skyldigt
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, Stånden
i enlighet med Grundlagen kunna gifva, och jag
vågar derföre vördsammast hos Rikets Ständer fö--
reslå, att sådane föreskrifter må meddelas, att Högl.
Konstitutions- Utskottet i dessa delar återbringas
till sitt ursprungliga skick.
Häruti instämde Herr Thörn, Johan Eric Jansson,
Anders Nilsson och Sam. Andersson.
Såsom tillägg vid detta mål anse vi oss böra in-
föra namnen på alla de Ledamöter, som voro när-
varande i Utskotiet, då målet afgjordes. De voro:
Presidenten Frih. Cederström, Assessoren Lager-
hjelm, Kanslirådet Hegardt, Biskopen af Wingård,
Prosten Hallström, Doktorerne Nibelius och Holm-
ström, Prof. Agardh, Herrar Björck, Strehlenert,
Thörv, Malmberg, Egnell, Modin, Vice Talmannen
Jon Jonsson, Jan Bengtsson,! Botvid Jonsson, Jan
Erik Jansson, Anders Nilsson och Samuel Anders-
t
Fr VY
