Thune var af Danska Reg. skickad utomlands för att taga kännedom om koleran och dess behandling, och vistades i Preussen, Österike, Tyskland , och utmärker sig framför mängden för sanning och sans. — f ÅR Sid 4 Att sjukdomens (kolerans) intensitet och extensitet har på olika ställen varit olika är allmänt kändt; dock Pmå man ej draga någon slutsats af de offentliga koleraiistorna, Förutan den ringa tillförlitlighet, som dylika rapporter under dylika omständigheter måste äga. komma vid denna sjukdom ännu några mycket vigtiga omständigheter i betraktande, som ofta blifvit förbisedda, och hafva gifvit anledning till att antaga det en lyckligare kurplan varit följl på ett ställe, än på ett annat. Således är Mortalitets förhållandet i Danzig, enligt de offentliga Rapporterna, långt mera missgynnande än i Königsberg. Detta är blott skenbart — — — — — — — — Likasom det skett i 2:ne städer i Preussen, så har det skett med hela landet, och medan jagZupphöll mig i Berlin, hörde jag ofta folk förundra sig öfver Preusiska Läkares ringa framging i förhållande till de Österrikiska — oaktadt den egentliga grunden till detta skenbara missförhållande redan då var mig tydlig, blef den mig så mycket pitagligare under mitt vistande i Prag, der jag i Hospitalerna såg uppgifna Kolerasjuka, hvilka, med undantag af en obetydlig kardialgie, i-ke allenast icke hade ett endaste symptom af den sjukdom, hvarföre de här voro upptagna, utan heldre, i anseende till sitt blomstrande utseende, mer passade att upptagas i ett munk-kloster än i ett Kolera-hospital. — Jag kände en familj i Prag, hestående af;7 personer, hvilka, so: det påstods, alta hade på det häftigaste varit angripne af sjnkdomen, men af deras skicklige Läkare ( alii: Charlataner) blifvit ryckta ur dödens käftar. Öfeerallt har den samvetsgranne och upprigtige Läkarn alltid va:it den olyckligaste Kolera-Läkare, en naturlig följd af hans sanningsenlighet, under det den Likare, som uti hvarje -juk såg eller ställde sig som han såg en KoleraPatient, räddade pluraliteten -— — — — — — — Af den från ett kolerahospital angifna dödligheten kunde jag alltid göra en ungefärlig beräkning öfver den större eller mindre noggrannhet hvarmed sjukdomen der diagnosticerades. När jag antog de uppgifne döde för 2-3:del, oeh dertill lade 1-3, bade jag full asumman af de sjuke,der man var sträng i sin diagnos. Ber blott hälften uppgafs hafva dödt, var man mycket eftergifvande, och der -de tillfrisknades antal mer eller mindre öfversteg hälften af de sjuka, var också mer eller mindre sanningen trampad under fötterna; ty jag måste i afseende på sjukdomens intensitet anmärka, att jag cj sett den till en viss grad utvecklade sjukdomen förlöpa mildare på ett stälJe än på ett annat, och om det icke vinnes annat med att åtskilja de olika formerna af sjukdomen, hafva vi dock i det minsta den fördel deraf, att vi komma sanningen närmare i bedömandet af de olika kurmetodernes resultater. — — ms ms — — LL Det är stor åtskilnad om jag säger: A. har af 100 kolerapatienter kurerat 50, eller A. har haft 100 kolerapatienter, deraf vero 830 med diarrhoea cholerica, hvaraf 46 blefvo friske, 20 med chol. exquisita, hvaraf 4 tillfrisknade; ty efter en annan terminologi kunde det komma att heta: A. hade 29 patienter, hvaraf 16 dödde. — Alltså det evissa vid att bestämma när vi må tillägga sjukdomen namnet kolera, är till en icke ringa del orsak till rapporternas oriktighet. Man skrifver således från Diänaburg, att af 755 kolerapatienter äro, oaktadt sjukdomens elakartade beskaffenhet, blott 75 döda!!! Dock, nog sagdt härom: Dessa för Läkareståndet just ej alltid så hederliga memoranda skola, om olyckan af en koleraepedemi träffar Danmark, säkert förspörjas och få bekräftelse der, som öfverallt annorstädes, Så långt Thune, Att han haft rätt äfven i afseende på Sverge, derom hafva Hrr Läkare i Karlshamn dragit försorg. Hvilka orsakerna än må hafva varit till ett dylikt osannt, skrytaktigt och förvillande förfarande, måtte de dock ej knnna retereras till dem, som kunde förmå en Gallicisk Jude att på kolerans och sanningens bekostnad skaffa sig ett stert nama och reputation. Jönköping den 30 Okt. 1834. S. Er. Sköld berg. Med. Lic. Chir. Mag. TTT tERRESRI TATT KNIT fe TESREL SEVESO AN ER ET DIKTER RIKE AT EFT IEPAT I VISTENO ED STANNAD