Sådant är förbudssystemet , och sådant i något förändrade ordalag, den rätta qvintessencen af de argumenter, som framställas till försvar för de absaluta förbuden. Vi anhålle, att hvar och en, som intresserar sig för detta vigtiga ämne, täcktes noga undersöka, huruvida icke dessa resonnementer till punkt och pricka åte gifva de olizxa tullstyrvelsernas inre väseo, hvilka vi här ofvan hvar för sig omnämnt. . Vi önska att denna framställning icke må missförstås. Meningen dermed är att göra octra å-kådligt det ofördeliktiga statsekonomiska förhållande som måste uppkomma i alla sådana fall, der de ivhemska fabrikernejomöjligen skulle kunna bestå utan förbud elier höga skyddstuller; visserligen icke att påstå, det våra fabriksidkarei allmänhet, bland hvilka samhället räknar att ett så stort antal astningsvärde och idoge medborgare, då de yrka förbud och höga tullar, äro ledde af den tankan att vilja jöra någon obehörig vinst på det öfriga folkets uppollring, eller att de i många fall, ens behöfva göra det. Långt derifrån är det just vårt ändamål att söka visa, det hvarken förbud eller höga tuliar behöfvas för att kuona konkurrera med utlänvingen i tillverkning af släta, ((cke af tryckta el!erv fasonerade) väfnader, både af ylle, bomull och siden. Låtom os: då närmare undersöka och afväga såväl de fördelar, som de olägenheter med hvilka den Svenska fabrikantens täflan i släta varocs tillverkning ä förenad, Härvid komma i butraktande? priserna på råämnvet, tullen derpå, förlagsrväntan, arbetslöver, hushyror och bränsle, samt priset på erforderliga machinerier,. Låtom oss först se, huru det förhåller sig med ylleväfnader. Råämnet ull står oss till samma pris på den Tyska marknaden, som ,alla andra nationer, men vi antaga att tullen å finvoch medelfin ull Aänder oss till 5 procents nackdel. Arbetslöner, hushyror och bränsle äro hos oss lägre än i Tyskland och England, men vi antaga dem lika. Räntan, som här är 6 procent, torde utomlands öfver hufvud kunna aniagss till 3; således 3 procent till mebn för Sverge. Maeachinerierna torde äfven vara något litet dyrare för oss än för utlännngen, åtminstone så mycket att I procent derför får påläggas varukostnaden, ehuru denna skillnad utan tvifvel på de flestassällen !ullt motväges af det vida bättre pris, för hvilket vi genom våra vattenfall hafva drifkraften, än utlinningen sina ångmaskiner. Således ligga 3 procent här emot den inhemske fabrikanten — (vi bedja läsaren hbafva uppmärksamhet derpå, att vi här t sla om släta varor.) Å andra sidan har han följande fördelar för sin fäflan: den utländska fabriksvaran kan icke lef-vere:as bär i landet af köpmanne en i första havd utan åtminstone 10 procent i transper!och andra omkostnader, j-mle risico, utom tull och handels vinst. Således har den Svenska fabriksidkaren, när alla omständigbeter jemföras, redan här en procent till sin fördel, utom tullen; samt föjaktlicen, om hans arbete är lika väl ställdt som utlänningens, jemnt lika många procent högre vinst på sin handtering än den utländske fabriksn!en, som tullafgiften utgör, så att, om t. ex. tullen är 135 procent, och den utländske fabrikanten anses förtjena 10, så bör den Svenske, efter den här gjorda beräkning, förtjena 235 på sin tillverkning. Med bomullsvaror är förhållandet ännu mera favorabelt för de Svenska fabrikerna, i anseende dertill att tullen på råämnet här endast är omkring 2 procent. I fall denva kalkyl icke kan bestridas — och vi skola med nöje emottaga till besvarande de invändningar som dervid kunna göras, — så måse orsaken till de Svenska fabrikernas underlägsenhet ovilkorligen ligga uti något annat förkållande. Vi skola göra detta till föremål för en följande artikel, och I i sammanhang dermed öfvergå till granskningen af ett annat slag af fabriker, nemligen af tryckta och fasonerade väfovader, med bvi! ka utan tvifvelett annat förhållande uppstår. arme me I esse RR KTRS ANAR PE RANN ANN RANA ARA Gåfvor till f. d. Skolläraren Viroix. (Forts, från N:o g0.) NY Transport B:ko R:dr 461: 24. Genom Herr Rådman Zander insamlade i Norrköping 115: Af en Norrköpingsbo i Stockholm 1: 16. M 5. 1: 16. Genom Collega Hagberg i Götheborg 22: GC. 25: Af en annan, som önskade att kun