Sådant är förbudssystemet , och sådant i något
förändrade ordalag, den rätta qvintessencen af de
argumenter, som framställas till försvar för de ab-
saluta förbuden. Vi anhålle, att hvar och en, som
intresserar sig för detta vigtiga ämne, täcktes noga
undersöka, huruvida icke dessa resonnementer till
punkt och pricka åte gifva de olizxa tullstyrvelser-
nas inre väseo, hvilka vi här ofvan hvar för sig
omnämnt. .
Vi önska att denna framställning icke må miss-
förstås. Meningen dermed är att göra octra å-kåd-
ligt det ofördeliktiga statsekonomiska förhållande
som måste uppkomma i alla sådana fall, der de
ivhemska fabrikernejomöjligen skulle kunna bestå utan
förbud elier höga skyddstuller; visserligen icke att
påstå, det våra fabriksidkarei allmänhet, bland hvilka
samhället räknar att ett så stort antal astningsvärde
och idoge medborgare, då de yrka förbud och höga
tullar, äro ledde af den tankan att vilja jöra någon
obehörig vinst på det öfriga folkets uppollring,
eller att de i många fall, ens behöfva göra det.
Långt derifrån är det just vårt ändamål att söka
visa, det hvarken förbud eller höga tuliar behöf-
vas för att kuona konkurrera med utlänvingen i
tillverkning af släta, ((cke af tryckta el!erv fasone-
rade) väfnader, både af ylle, bomull och siden.
Låtom os: då närmare undersöka och afväga så-
väl de fördelar, som de olägenheter med hvilka den
Svenska fabrikantens täflan i släta varocs tillverk-
ning ä förenad, Härvid komma i butraktande?
priserna på råämnvet, tullen derpå, förlagsrväntan,
arbetslöver, hushyror och bränsle, samt priset på
erforderliga machinerier,. Låtom oss först se, huru
det förhåller sig med ylleväfnader. Råämnet ull
står oss till samma pris på den Tyska marknaden,
som ,alla andra nationer, men vi antaga att tullen
å finvoch medelfin - ull Aänder oss till 5 procents
nackdel. Arbetslöner, hushyror och bränsle äro
hos oss lägre än i Tyskland och England, men vi
antaga dem lika. Räntan, som här är 6 procent,
torde utomlands öfver hufvud kunna aniagss till 3;
således 3 procent till mebn för Sverge. Maeachine-
rierna torde äfven vara något litet dyrare för oss
än för utlännngen, åtminstone så mycket att I pro-
cent derför får påläggas varukostnaden, ehuru den-
na skillnad utan tvifvel på de flestassällen !ullt mot-
väges af det vida bättre pris, för hvilket vi genom
våra vattenfall hafva drifkraften, än utlinningen
sina ångmaskiner. Således ligga 3 procent här emot
den inhemske fabrikanten — (vi bedja läsaren hbaf-
va uppmärksamhet derpå, att vi här t sla om släta
varor.) Å andra sidan har han följande fördelar för
sin fäflan: den utländska fabriksvaran kan icke lef--
vere:as bär i landet af köpmanne en i första havd
utan åtminstone 10 procent i transper!- och andra
omkostnader, j-mle risico, utom tull och handels
vinst. Således har den Svenska fabriksidkaren, när
alla omständigbeter jemföras, redan här en procent
till sin fördel, utom tullen; samt föjaktlicen, om
hans arbete är lika väl ställdt som utlänningens,
jemnt lika många procent högre vinst på sin hand-
tering än den utländske fabriksn!en, som tullafgif-
ten utgör, så att, om t. ex. tullen är 135 procent,
och den utländske fabrikanten anses förtjena 10, så
bör den Svenske, efter den här gjorda beräkning,
förtjena 235 på sin tillverkning. Med bomullsvaror
är förhållandet ännu mera favorabelt för de Sven-
ska fabrikerna, i anseende dertill att tullen på rå-
ämnet här endast är omkring 2 procent.
I fall denva kalkyl icke kan bestridas — och vi
skola med nöje emottaga till besvarande de invänd-
ningar som dervid kunna göras, — så måse orsaken
till de Svenska fabrikernas underlägsenhet ovilkor-
ligen ligga uti något annat förkållande. Vi skola
göra detta till föremål för en följande artikel, och
I i sammanhang dermed öfvergå till granskningen af
ett annat slag af fabriker, nemligen af tryckta och
fasonerade väfovader, med bvi! ka utan tvifvelett an-
nat förhållande uppstår.
arme me I
esse RR KTRS ANAR PE RANN ANN RANA ARA
Gåfvor till f. d. Skolläraren Viroix.
(Forts, från N:o g0.) NY
Transport B:ko R:dr 461: 24. Genom Herr Rådman Zan-
der insamlade i Norrköping 115: Af en Norrköpingsbo i
Stockholm 1: 16. M 5. 1: 16. Genom Collega Hagberg i
Götheborg 22: GC. 25: Af en annan, som önskade att kun-
