han lyckas i denna vederläggning. Således bevisar han, alt i staten kunna ej alla vara lika till yttre värdigheter, lika rika eller lika fattiga, att den epa har större kroppsoch själsförmögeaheter än den andra o. s. v. Att jemlikhetsbegreppet var en benämning, antsgen vid början af Franska revolutionen, såsom motsatts emot den dittills rådande ståndsskillnaden, och att den hos hvarje förnuftig menniska aldrig betydt eller kan betyda något annat än jemlikhet inför lagen, är emellertid en liten kunskap, hvilken ej hade varit otjenlig att äga för den, som företager sig att skrifva om Stat och Statsförfattning. Följande lilla godbit, som torde ge ett begrepp om hela den lärda anrättningens värde, anse vi oss icke böra undanhålla läsaren: Våra så kallade liberala göra allt hvad de kunna (dock, såsom redan är anmärkt, merendels utan att veta hvad de göra), för att tillin!etgöra friheten. Det har, genom de så kallade liheralas oförstånd, kommit så långt, att de mera tänkande blygas för att helsas med namnet liberala. Vi hoppas också, att ingen, som läst denna skrift, skall göra förf. den orättvisa, att kalla honom liberal. Om en statsreform i Sverige talar Förf. äfven litet på 13 sidor, men slutar jemval här med hvad han bordt börja, neml. att han delar åsigter i detia ämne med förf. till skriften om styrelsens organisation. Det har blifvit sagdt att någonting ruttet finnes i det Svenska sam hällstillståndet, och i ett land, där historiarum Professorn vid ett universitet utgifver en dylik skrift, luktar man verkligen förruttnelsens styggelse.