han lyckas i denna vederläggning. Således bevisar
han, alt i staten kunna ej alla vara lika till yttre
värdigheter, lika rika eller lika fattiga, att den e-
pa har större kropps- och själsförmögeaheter än
den andra o. s. v. Att jemlikhetsbegreppet var en
benämning, antsgen vid början af Franska revolu-
tionen, såsom motsatts emot den dittills rådande
ståndsskillnaden, och att den hos hvarje förnuftig
menniska aldrig betydt eller kan betyda något an-
nat än jemlikhet inför lagen, är emellertid en liten
kunskap, hvilken ej hade varit otjenlig att äga för
den, som företager sig att skrifva om Stat och
Statsförfattning.
Följande lilla godbit, som torde ge ett begrepp
om hela den lärda anrättningens värde, anse vi oss
icke böra undanhålla läsaren: Våra så kallade li-
berala göra allt hvad de kunna (dock, såsom redan
är anmärkt, merendels utan att veta hvad de göra),
för att tillin!etgöra friheten. Det har, genom de
så kallade liheralas oförstånd, kommit så långt, att
de mera tänkande blygas för att helsas med nam-
net liberala. Vi hoppas också, att ingen, som läst
denna skrift, skall göra förf. den orättvisa, att kal-
la honom liberal.
Om en statsreform i Sverige talar Förf. äfven li-
tet på 13 sidor, men slutar jemval här med hvad
han bordt börja, neml. att han delar åsigter i det-
ia ämne med förf. till skriften om styrelsens orga-
nisation.
Det har blifvit sagdt att någonting ruttet finnes i
det Svenska sam hällstillståndet, och i ett land, där
historiarum Professorn vid ett universitet utgifver
en dylik skrift, luktar man verkligen förruttnel-
sens styggelse.