Ull DlidUttys FY Tlauntg Avia AROR ILUu tid blalluad perenn
liteten ef läsarne hade varit mivdre belåtne. För
att nu emedl!ertid viss, af huru stor vigt Sun ihets-
nämdens ifrågavarande yltrande varit, införa vi 1et-
samma här nedan, tillika imed den anadra artikeln afoli-
ka syftning, hvaraf lätt torde kunna skönjas, buru-
vida någon ensfdighet varit rådande hos Red, vid
bida artiklarnas uteslutande.
Uti Aftonbladet N:o 206 för den Git: sis1. Scptemher
står att läsa: Att spärringar icke mycket hjelpa, visade
talaren (Hr Biskop Hedren) med följande exempel: tver-
ne förmögna tamiljer 1 Karlstad, som ägde hvar sitt
landsställe utom staden, det cna på 1000, det andra på
300 alnars afstånd ifrån den, inneslöto sig på dessa ställen,
men likväl vora de de första inom hvilka smittan yPpade
sig. Då det för stadgandet af opinionen rörande kole-
rans kontagiosiict måste vara af någon vigt, alt de fakta,
som till stöd för den ena eller andra äsigten åberopas, äro
fullkomligen konstaterade, ansåg stadens Sundhetsnämd sig
icke böra med sin tystnad fördölja, att de anförda bä.-
delserna voro helt ech hållet ogrundade. Attnu Sundhets-
nämden icke låtit ett slikt förligande komma sig till last, kan
väl icke rimligen såra den upplyste och sanningsälskande
Riksdagstalaren; men det har likväl omsider i Aftonbl. N:o
229 framkallat en insändare J, sor, förande Hr Biskopens
talan, söker förvandla hela denna sak till ctt af Sundhets-
nämden begånget cilationsfalsarium, Sundhetsnämden har
i Aftonbladet N:o 218 refererat det nu omlvisiade anfö-
randet sålunda: VÄLt one förmögnare bus i Karlstad,
som från allt umgänge instängt sig på sina landtställen,
varit ibland de första som 1 kolera insjuknat.? Annat är
att endast anföra, annat att ord för ord afskrifva. I förra
fallet är det icke textens identitet, utan meningens, som
kan komma i fråga. Insändaren J., son således funnit or-
den förmögnare hus, i stället för: förmögna famil-
jer; från allt umgänge instänga sig; i stället för
rätt och slätt: innesluta sig: insjuknade i kolera,
1 stället för: yppad smitta, kungör nu med stöd af en
sådan afvikelse, att Sundhetsnämden citerat falskt, och att
uti År Biskop Hedröas aniörande omtalas : icke med ett
enda ord att de ifrågavarande hushållen varit förmögne,
att de icke instängt sig från allt umgänge, icke ens
att de i kolera insjuknat, Hyad som efter denna
kungörelse talaren egestligen sagt celler velat säga, lärer
för någet hvar blifva svårt alt fatta. Om emellertid med
innesluta sig, skall förstås: icke att isolera sig, utan tvert
om oafbrutet emoltaga och göra besök: Om med yppad
smitta skall förstås: icke ett uttbrott af kolera, utan utbrottet
af någon annan sjukdom, t. ex. koppsmitta, så må väl In-
sändaren J. härigenom tro sig, på ett eget öfverraskande
sätt, hafva tillrättavisat Sundhetsnämden i afseende på ta-
larens mening; men härvid förekommer dock det märk-
värdiga, att Insändaren i och med detsamma beröfvat sin
principal hela vigten af det exempel, hvarmed skulle bevi-
sas, att spärrningar icke mycket hjelpa.
Men denna polemik må helst sluta der den börjat, och
bandlingarne i målet utan vidare kommentarier, öfverlem-
nas till allmänhetens bedömmande.
Karlstad den 11 Oktober 1834.
På Sundhetsnämdens vägnar:
J.A. v. Matern.
i C. Andersson.
Den andra artikeln lyder sålunda:
I anledning af hvad som stålt att läsa uti Aftonbladet
och Argus, angående Hr Biskop Hedrens yttrande i Pre-
steståndet om koleran i Karlstad, är man af aktning för
sanningen uppfordrad meddela följande upplysning:
Om Hr Biskopens ifrågasatte uppgift, hvilken grundar
sig på andras berättelser, skulle i något fall sakna öfver-
ensstämmelse med det förhållande, som uti Karlstad in-
träffat, (hvilket Insändaren ej är i tillfälle bedöma) ehuru
det icke kan vara obekant för någon i orten, att en familj,
som bott helt nära Karlstad, fastän på landets emråde, och
som, efter berättelse, vidtagit de kraftigaste spärrningsåt-
gärder, blifvit så allvarsamt hemsökt af koleran, att flera
personer i husct dödt; så har det likväl hes de rättänkan-
de väckt mycken indignation, att Hr Biskopens, utan allt
slags förolämpande syftning på enskilt person eller på sam-
hället i det hela, uttalade berättelse skulle från Karlstads
Sundhets-Kommitte framkalla en replik, affattad i ferm och
uttryck, som synes utmärka en mot Hr Biskopen ovänlig
sinnesstämning, dertill Hr Biskopen, lika litet af de Herrar
i Sundhets-Kommiltcen, hvilka till annorsen bidragit eller
lånat sina namn, som af- provinsen eller staten, i allmänhet
betraktade, lärer gjort sig förtjent eller gifvit någon anled-
ning. Då denna missaktning för Hr Biskopen vidare gif-
vit sig luft genom en ganska obehörig erinran om den väl-
vilja, som ir Biskopen skall hafva åtnjutit inom samhäl-
let, får man underrätta den tidningsläsande publiken cm,
att Hr Biskopen, såvidt man känner, icke åtnjutit annan
välvijja 1 Wermland, deraf han tvifvelsutan ej heller va-
rit i behof, än den allmänna aktnings- och höflighetsbety-
gelse, man Varit honom skyldig, och den Hr Biskopen hvar-
jom och erom fullt återgäldat; och att Hr Biskopens och
dess Frus afflyttving från orten troligen länge skall lemna
rum för saknad hos dem af den bildade Societeten, som
värdera ett gästfritt och behagligt umgänge samt sällskaps-
lifvets välvilja, för hvilken senare man förmodar att de
respektive invånarne i Karlstad stå i lika stor obligation
hos Hr Biskopen, som deaf provinsens öfriga samhällsmed-