JÄalb SIUdUIINV JA STTUG Uv IURKRSALULSCL (AHUL PETS Son
gjorde nembgen ett slags anagramm af denna titel) i ctt
enskildt bref, hvilket blef Grefve Wachtmeister förevisadt,
ädrog honom dennes oblidkeliga hat; och för att få honom
aflägsnad från Norrköpings riksdag 1800, dit han var skic-
kad såsom representant från sin hemort, blef han inveck-
lad icen skavdtalös process. Till Riksdagen 1809 blef Kuut
Pehrsson ånyo vald till representant och förfogade sig till
Stockholm, der han var långt ifrån att blifva välkommen
af BondeStäåndets utsedde Sekreterare, Bandshöfdingen at
Håkanusson , hvilken för vederbörande förklarade, att Hä-
kansson vore oförmögen att styra Ståndet om Knut Pehrs-
son der erhöllte säte och stämma. 1 anledniug deraf utfir-
dades en polisorder till Riksdagsmannen Kvnt
Pehrsson, att inom tjugufyra timmer begifva sig ur huf-
vndstaden, med förbud att dit återkomma. Knuut Pehrsson
gj rde nu hvad han icke behöft, kanske till och med ej
bort göra: han lydde. Frihetea var i dessa menlösa dacar
en så spad planta, och de som framstått att häpna och
främja hennes tillväxt hade ännu en så stark fernissa af
patriotism, alt mången, på god tro, utan undersökning,
ställde sig deras egeumäkuga förordnanden till efterrättel-
se Under hemresan uppehöll Kuut Pehrsson ig Hikväl
flera dagar på en af de närmast till Stockholm beligna
gästgifvaregårdar, der han inväntade de RBiksdagsmav al
Stavdet, bvilka aukbommo från södra orterna. Dessas sin-
nen retade han nu så häftigt mot Landshöfding Håkansson,
att häruti ligger egeatligs or-aken till dennes förjagande
från Sckreterarveposten i BondeStandet, under förevän sng
af hans adelskap. Också igenkände han Knut Pehrssons
finger i hela dsnna tillställning Emellertid hade dense
på sätt och vis ställt sig under sina fienders beroende deri-
genom, alt han råkat i gräl med presten 1 sin församling
om ett offer, och dervid i kyrkan uppfört sig bullersamt,
för hvilket Knut Persson blet dömd till urbota bestraff-
ning, hvars viarkstillighet dock ej skulle äga rum förr, än
Lanudsh 1 länet funne sådant lämpligt. Det var förmodli-
gen detta svepskäl, som polismyudigheten först, och vid
ett senare tillfälle Ståvdets pluralitet. begagnade, att blifva
honom qvitt. Ty när han efter 1909 sålt sin egendom 1
Blekingen och köpt en annan fastighet 1 Sköne, nära Ram-
lösa, vardt han af sina nya bäradsboar vald till Biksdags-
man 1912. Hans egen broder, också medlem af B ndutan-
det i Örebro, med hvilken han länge lefvat 1 uppen:ar
misshällighet, yrkade hans aflägsnande ur Ständet, hvilket
ock skedde. Fran den stunden tog Kuut Pehrsson alldeles
sin hand från de allmänna åarenderna och afsomwnade för
nåera är edan I Skåne, vid en hög ålder, rik och aktad
såsom en utmärkt landthushållare. Knut Pehrsson hade at
trycket utgifvit eu åkerbruks-katekes, som af kännare
berömmes.
Petter Svartengren, hvars namnen man nyligen sett främst
å cn blaud petitionerna om Representationsreform, var
också ledamot al BondeStändet vid 1809 års Hiksdag. Han
delade icke den tidens mwahtägaudes åsigt om dynastien, och
deras inflytande på Ståndet var så öfvervägande, att Svar-
tengren för sin frimodighet blef — utvotarad.
Hela vrerlden känner, huru man förfor mot Riksdags-
mannen Oxelberg.
Rutberg år den siste Representanten , mot hvilken man
försökt ett så beskaffadt konstgrepp Det skedde i HKiks-
möter 1823, i avledning af hans motion om den stående ar- :
måöcns reducerande cen ett utvidgadt konskriptionssystem,
m. im. Man yrkade hans ställande under tilltal, enligt 78
S Riksdagsordningen; men de menlösa dagarna voro tillanu-
dalupna. Förödmjukelsen af en lang näsa blef hela frukten
för Ministeren, af detta upptåg. För samhällsfriheten tor-
de dock vinsten bafva varit större. Ty sedan ett dylikt
hocus pocus eu gång wisslyckats, är att förmoda, att det cj
inför samma äskadarepersonal försökes på nytt.
Knoappt bade ridån faliöt öfve: sorgspelct i Örebro, förr
än -cenen förflyttades tiil Åbo. På det att detta Biksmö-
te skulle blitva ö okligt al tigenom, fick det sna pane-
gyvister — i Kyssland: Det av verkligen fägnesamt och
hedrande för natioven, — he!er det r ett bref från Hol-
siwgfas, den 9 Juni 1812, infördt 1 g:de delen af Adler-
sparres Historska dandlingar — att öfverläggnirgarne
vid Riksdagen i Örebro ske med mycken enigt ct och pa-
triotism. Der: enda glidjanude härvid för Svevska sin-
net var att höra aterklangen från främmande land af
egna hänvsior ch tänkceätt för den store Prins, som Hver-
ge on med sfolthet fick kalla sin. Ryska Generalen
F.ck — yttrar samma korrespondent från Hel ingfors d.
14 Juli — svim sett honvow 1 Örebro, uppbör icke alt
med värma sjunga hans besöm. - - Jag, som lemnat
Sverge Med ett ganska Lögt begrepp cm haus franchise
och redlighet (heter det i brefvet den 8 Sept.) - - - för-
svarade alltid den satt, att man kunde trygt lita på bor
nom, som på fastheten af Pic de Tenersffa 3. Den hRy-
ske bret:krilvaren firade år Svenska årsdag med några 1 ät!
intressanta oa:dömenv, Här har gått många ån Stock-
:olm k immande ryckten — så Jyder det från Helsivg-
fors under den 21 Aug. — om Sverges fiendttiga afsig-
t gter emot Ryssland; men dessa dumheter skola auf sig
förlalla. genom det nu i Abo skeende mötet emellan Kej-
saren och Kronprins a. Haovs Majt väntas stundligen hit,
för all genast lortätta ditresan. Rikskansieruv Gret,;e BRo-
manzoff for i går middag-tidenv härigenom, samt Hera af
Kejsarens svit. Det är en heder för den tystlåtentet,
hvarmed ärerderna nu behandlas i Sverge, alt resande, som
förl: den Söndag farit från Stockholm, icke tört det vän-
bas det minsta vm hronprinsens resa till Fidand. Jag
lanpgta: stt iå höra, bvilka personer beled-aga H. K. H.
Bron Wetterstedt är sjelfskrifveu. Samma fröjd:etygl-
:e öfver den okunbigket, hvaruti Svenskarne betlos, 1 af-
seende på den lyekliga törtrolighetena mellan den vye vär-
des I Finland och den böge gäst, Som under andra förhåäl-
landen, der kuvrat sjelf utötva värdskap, uttalar sig i föl-
jande stiot ur ett bret den 8 Sept.: - - At det sista bu-
ner jag, att Kro nprissevs Öfverresa tull Finland var en
surprise för Svemska allmänbeten, ehuru den hår var för-
METRO RASAR RO Men nn a
To Det var isla frnraetre sv om föltnanten Baron Mörner