a oe RJ oo 0 oe OT ee AE
ordningen stadgar, ait riksdag må ifvea slutas inom
trenne måsxader, om samtliga Stånd-n det öcska.
Talaren ville dessutom erinra, att de årslånga riks-
daga:ne voro stridande emot arten af konsiitneran-
de förssmliinger. Uom andra olägenheter, händer
nemligen derigenom, att konostitverande församlin-
gen betraktar sis såsom verkställande, i stället för
blott lagstiftande makt, hvaraf uppstår et missför-
häl.ande stat-makterne emellan, ett sjukd mstillständ,
hvars olycklisa följder äro svart sigdt oberäkneliga.
Her JUSTE 1US, WINBLA DH, STREHLENERT
m. Il. föresade siz med Hr Wern.
Ar GESSLE föreaade sig hufvudsaklgen med
Hr Wern. Det vore nödvändigt att iogå till Kol,
Maj: med underdånig framställning, sem tillkänna-
glver alt det ar folkets och dess reprecentssters
övskan, art dessa så fort som möjligt måtte få åt-
skiljas. ågon vinst kunde ej vara att förvänta af
rissdagens förlangande. De vigtigaste angeltgenhe-
ter måste nu anses vaia slutade, sedan statsr gie-
ringev är så nära uppsiord, och riksdagen bör ej
forssältas endast och allenast för uppgörande af ett
Binkoreglemente, som dessutom ej i nsrvarande tid-
puoki lärer kunna göras fullständigt. T laren bi-
föll iobjudningen I bvad den törer underd. begäran
orm riksdagens snara afslutande, men kude ej glla
det föresiagna föreläggandet för Utskotten. Riis-
Siänden utgöra sjelfva Utskotten, och böra således
ej kunna anbefalla sg sjelfva något. Finnes ej vilja
och förmåga att fortskynda ärecdernas gång, så
tjena skritvelser till intet.
fr HALLING: I anledning af hvad en talare yt-
trat, neml att det är omöjögt för Banko-Utskot-
tet, alt inom den korta tid som är föreslagen, pre-
stera ell förslag till Bankoreglemente, frågade tala-
rev hvilka de män voro, som if:ån den 10 Maj
1809 till aftonen före den 6 derpå följ.nde Juni
upprattade och sammanskrefvo den ännu gäilande
konstitutionen, denva lag, som affettade ej allenast
Banker, utav hela viket. Var det ej represeuatio-
vco? Taleren ville ej medgifva, att representationea
i förmågan sjunkit så mycket, att den ej nu, på nä-
ra lika lång tid, skulle kucna åstadkomma ett Ban
koreglemente. Hvad den underd. skrifvelsen beträf-
fade, ausåg talaren denna åtgärd ej vara grundlags-
vidiig, utan förnyade sin tillstyrkan till inbjudnin-
cns antagande.
Hr EGNELL förenade sig med Hir Wern och
Halling.
fr FRODELL önskade, lika mycket som någon,
slut på riksdagen, men kunde ej biträda inbjudnin-
gen. Talaren ansåg en så beskalfad unde; dånig an-
hållan, som inbjudniugen föreslår, vara förnärman-
de mot Konungens makt. Det vore bättre att ej
åtskiljas, förr an alla ärender voro afslutade, än att
ivom kort åter få en urtima riksdag.
Hr SANTESSON delade Hr Werns åsigt om o-
tjeoligheten af de långa 1riksmötena, men trod-
de att Standerna, för att undvika dem, ej ha-
de annat att göra än att flitigt arbeta, så att
görsmålen måtte hinna snait afslutas. Genom den
i inbjudningen föreslagna underd. anhållsn begära
Ständerne ytterligare ena mårads proloogation på
Riksdagen, hvilket är alldeles grundlassvidrigt.
Hr PETBE: En Talare Hr Eckerman bar velat fin-
ra ett hinder iör antavande af förevarande inbjud-
ning, uti Stöngets icke längesedan meddelade afslag
uppå Prosfe Stårdets inbjudnivg, med enabanda
syitning, fir. P. ansåg dock den af bonom omför-
malte nya Kongl. Propositionen innefatta tillväck-
bgt skäl ati nu antaga, bvad man förra gången, u-
ten karnedom af dessa p oposiliouer, ansåg sig bj-
sa afslå.
En annan Talare Er Frodell har trott sig uti
iubjudsingen finna ett förnvärmande mot Konunga-
nakter. Vore detta et förnärmande, så skulle Ri-
kets Stande: hafva avnu mera felat hvarje gång, då
d: 1 sina unde dåmga skrifvelser gjort förestalicin-
ger, röravde Styrelse.s förmenta arsdtag och af-
vikelser.
En tredje Talare Hr Santesson har förklarcat sig
gilla hvad HH: Wera stvade, då han sist bade or-
oct. Diremot ville He Petrd biott erinra, att man
icke kan påstå Sg af öfvertygelse instämma uti Hr
Weerns noyssnämde yttrande, derest man i öfrigt vi-
sar sig bylla den m:n:ng, att den som vinner ti-
den, viorer allt.
Hr RYDIN yurade sig emot den af Hr Waern fö-
reslagne termicen för Riksdagens upphörande, eiler
den sista December. Om en sådan dag utsattes
a