Ståndet afslog denna punkt i hvad den rörde
beviljanaet af 50,000 Rdr årligen ill försänt niogar
i Stockholms skargård, men gitlade densamma i öf-
rigt , eller betrsffande dess afstyrkande af anslag
till Stockholms befästande åt landsidan.
Niosade punkten, om avslag till Karlstens istånd-
sättande , hvervid Utskotiet väl afstyrkt anslag mea
tillstyrkt att Koagl. Maj:t måtte af anslaget till
Karlhborg anvinda hvad som är oundgängligen nöd-
vändigt till Kerlstens iståudsättande.
Hr OLBERS tillstyrkte bifall till det af Kongl.
Maj:t projekterade anslag till detta ändamil, enar
denna fasinivg för sin hamn och sitt läge är nyttig
och vödig för handeln och försvaret på vår vestra
kust.
Hr SANTESSON åberopade sin reservation emot
Utskottets bet. i denna del. Carlsten var den vig-
tigasie punkt på vestra kusten. Om den genom en
surpris blef oss fråotagen, skulle den knapt återfås
för millioner. Vid händelse af ett krig skulle fien-
den alltid finna angeisget att b-imäktigaa sig denna
punkt, hvarigenom hana dominerade så väl vår ve-
stra kust, som inloppet tul Kattegatt. Anslag bor-
de derförs beviljas.
Hr FOÖRSSBERG trodde, att Ståndet kunde bi-
falla betänkandet i deuna punki; ty han förmoda-
de att Carlsten ej vore uti så dåligt skick.
Hr WIJK ansåg Karlsten vara ett annat Gibrsl-
tar och nyckeln till Pakets vestra kust. Denna fäst-
ning borde derföre iståndsattas Den betöfde repa-
ration. Des som vill ha fred bör vara beredd på
krig. Talaren yrkade bifall till den nådiga propo-
sitionen.
Hr HALLING trodde Sverge ej kunna bygga, roen
val ha mod att försvara et Gibraltar, fan ville
afsli denva punkt under förklarande att något au-
slag till Karlsten denna gång ej kan beviljas. Ut-
skottet har ressnerat ovätt, då det tillstyrkt att Kal.
Maj:t ifrån anslaget till Karlsborg skulle taga me-
del till Karlstens iståndsättande; ty om man vill
göra något för Karlsborg, kan man ej göra mindre
än ou blifvit gjordt.
Hr WERN trodde att Kongl. Maj:t borde få
lemna till Karlstens iståndsättande hvad som vid
Karlsborg kan umbäras. Det vore ej skäl att, för
uppbyggande af fästaingar sätta sig i så stor skuld
att man ej kan såsom Stat existera. Det begärda
anslaget afstyrkte talaren.
Her LEFFLER och WIJK talsde för beviljande
af anslaget till denna fästviog, som är så förfallen att
man i fästringsväg ej kan få se något dyhkt. Den
senare talaren trodde dessutom att tillgångar funnos
till detta anslag genom Bränvins- och Tull-bevill-
ningen.
Hr HALLING kunde ej anse desse tillgångar
såsom säkre att pårskna, så länge man ej visste, hu-
ru vidsträckt Branvinsbrännvingen hädanefter kom-
mer att bedritvas.
Hr WERN kunde ej undertrycka den reflexion
att de, som tala för auslags beviljande, alltid säga
att den fråga som förehafves är den aldra vigtigi-
ste. Talaren kunde ej finna något utomordentligt
som fordrade detta anslags beviljande.
Ståndet biföll denna punkt uti N:o 203, hvarest
anslagets beviljande afstyrktes och punkten uti
N:o 291 lades ti!l handlingarne.
Tionde punkten, afstyrkande anslag till Elfsborgs
fästnings ombygcenad, bifölls emot Arr Wijks och
Lefflers yrkande, att anslag hartill borde beviljas,
emedan Elfsborg, såsom nyckeln till Göra elf, vore
af mycken vigt för handeln på denna sida.
Br WZERN frågade harvid äfven om icke Bohus
i dessa talares tanka borde iordningsättas.
Elfte, tolfte, trettonde, fjortonde och femtonde
punkterne lades till havdlingarne.
Det af Utskottet tillstyrkte anslag för Försva-
ret till sjöss, af tillsammans 120,000 Rdr bko, bi-
fölls af Ståndet. .
Till iståndsättande af fyrar och Båkar beslöt
Ståndet att Riksgäldskontoret skulle upplaga ett lån,
till ränta och amortissement hvarå anvisades de
Staten, under namn af Dansta fyringsmedel tillkom-
mande 9.333 Rdr 16 sk. banko med det vilkor att
samma lån skall vara godtgjordt inom 20 år.
Til allmänna undervisningen beviljades det af
Utskottet tillstyrkte exua anslag af 300 Rdr om å-
ret i fem år.
Till vatten-kommunikationen, hade Utskottet till-
styrkt en årlig summa af 70,000 Rår.
rr HALLING, WEDBERG m. fl. ansågo ej mer
- Mo 1m I 1 Od
